Ingen sex på ett halvår!

Kan förresten lägga till att nu är min kropp helt återställd och ser ut som innan, så det borde ju inte bero på utseendet.

Jag vet hur hemskt det är och har egentligen inga bra råd att ge dej! 
Håller tummar och tår för att hans sexlust kommer tillbaka snart så du får känna lite bekräftelse igen, man blir tokig utan jag vet. 

Att bli pappa är ju en stor omställning.
Familjen har utökats med nya roller och du är barnets mamma.
Mammor har man inte sex med. Big NoNo!
Han behöver helt enkelt hitta tillbaka till sin mansroll, och det tar lite tid.

För min del så hängde det i tills vi fick nr 2, då allt släppte efter det..

Det du kan göra är att fortsätta att hinta för honom att du fortfarande också är en sexuell varelse.
Men han måste snubbla i fällan själv.

Tack för tipset, och framför allt - tack för att berätta att det inte måster va helt kört.

Önskar jag kunde hjälpa till...

Jag förstår helt hur du känner dig fast du är en tjej. Jag är en kille i samma situation fast min sambo är inte gravid. Har försökt flera ggr. Men får alltid nobben. Det roliga är att vi vill ha ett barn till, men det är lite svårt då det inte händer något i sängen. vet i fan hur jag skall göra pratat om det försökt med allt men inget händer. Man har ju behöv som kille med. Jäkligt trist bara
 

Håll dig till din egen fru, du. Vi har förstått det, du är KÅT!!! Du behöver inte tala om det i varenda tråd.

Berätta ärligt om din frustration och hur det påverkar förhållandet. Älskar han dig så bör han ju inse allvaret i det hela och i allanfall försöka reda ut det.. Har du otur så hamnar du i den situation jag nu är och det är inte kul kan jag lova! Mvh!

Nej är rikigt trist att bara försföka o att man ger o ger hela tiden. Men man får alltidrig något tillbaka. Att tjejer ska ha så förbannat svårt att ta intiativ. Man ska inte prata om sina ex. Men jag hade ett ex. Ibland han man inte ens ta av sig ytterkläderna för hon hade slängt sig över en och var på en. På det planet var hon perfekt men ja

Oj! Igår kväll när jag och min sambo satt och småpratade i soffan kom det på något vänster fram att jag kan ha sex med andra tjejer om jag vill (är bisexuell)! Han trodde att jag redan hade förstått att det va helt ok för honom, men jag har under två år tagit för givet att det inte skulle vara ok. Så, med andra ord känns saker och ting mycket lättare nu :).

Kul för dig.
Men vill han inte vara med då.
Kanske kolla, och så vaknar han till och vill vara med?
Men då kanske det känns för dig som han tänder på den andra tjejen.
Lycka till, då är det ju ej helkört, men du kanske också vill ha hetrosex, men du får ju ivf sex.
Även om det är den man älskar man vill ha sex med. 

Han skulle absolut inte ha något emot att vara med, eller bara titta på, men vill jag så är det helt ok om jag är ensam med tjejen. Jag tror att om jag först är ensam med tjejen så kan jag känna av om det skulle kännas bekvämt att han är med.

Av någon anledning känner jag mig mer säker på att vi kommer hitta tillbaka till varandra. Jag känner mig inte lika stressad längre och har lättare att ge honom den tid han behöver. Dessutom tror jag att om jag börjar träffa en tjej så vaknar nog hans fantasier till liv igen :).

Varför går ni inte till en sexolog? Där får ni lyfta upp de problem som orsakar den press som ni båda antagligen känner. Lycka till

Ett frågetecken bara....

Varför vill du vara otrogen?!
Han är ju man, och ni är ju tillsammans, det är hans jobb att tillfredsställa sin kvinna, kan han inte det så är han ingen man.
Han kanske helt enkelt var rädd att skada barnet under graviditet och att skada dig efter förlossning.
Det var min man iaf.
Vi kunde inte ha sex de sista veckorna av graviditeten pga min stora mage och vi nästan kvävde varandra under sexet så vi fick lösa sexet med andra metoder men med varandra.
Sedan efter förlossningen var jag kåt som en kanin och han puttade undan mig, men det visade sig att han var rädd att skada mig eftersom det kommit ut en bebis där för inte så längesen...
barnet är nu 2 år, och han har sina svackor emellanåt och då orkar han inte ens få upp den, och jag försöker varje dag, vilket resulterar i att jag blir överkåt, bitter, sur, svartsjuk och ledsen. Och när jag kommer till det stadiet i humöret blir jag nästan aggressiv, kraftiga humörsvängningar; allt han gör är fel; hjälper inte till att ta hand om hans egna ungar, ligger bara i sängen och latar sig och sover, sitter bara i soffan framför tv:n, sitter framför datorn, pratar i telefon mer än vad han pratar med mig, lagar aldrig maten, plockar inte undan sin disk, vägrar ligga med mig, och åsidosätter mig för droger och alkohol.
Och när jag slutligen tänkt igenom allt och bestämt mig för att säga till honom att jag vill skiljas och att han ska flytta så kommer han och kramar om mig och kysser mig passionerat som aldrig förr, bär in mig i sängen och så har vi sex =)

Kort sagt och enkelt sammanfattat: Ge han tid och försöka föra en vettig konversation med honom.

köp hem lite viagra och blanda ner i kvällskaffet/theet eller vad han nu dricker och ge honom....