Lilltroll1 skrev 2012-02-16 12:21:15 följande:
Hon är ett fullt normalt barn utan "störningar" på något sätt, bara för att man är bortskämd och otrevlig mot vuxna så betyder inte det automatiskt att man har en störning.
Merparten av ungdomarna i världen lider isf av AS då dom oftast är uppkäftiga, otrevliga, bortskämmda slynglar som tror att dom äger världen.
Släpp AS.
Men merparten beter sig INTE så som hon gör i ert hem om de blir tillsagda flera gånger. Merparten FÖRSTÅR att man inte gör så då. Det är väl därför du anser att det är ett problem, för att hon inte beter sig så som barn brukar och så som du förväntar dig.
Little Ms Chatterbox skrev 2012-02-15 08:26:59 följande:
Jag hade nog sagt att visst kan du få det, när du ber snällt. Kom här, jag ska visa dig var sakerna står. Sen hade jag lagt en hand på axeln och milt för barnet mot skafferiet. Sagt att här i den här lådan har vi smörknivar osv...
Nästa gång barnet kom och hade sagt samma sak så hade jag sagt Ja, förra gången bad jag dig be om det, kommer du ihåg hur jag visade dig var sakerna fanns? Smörkniven i lådan och smöret på andra hyllan i kylen... "Det är bara att fråga när man inte vet"
Medan barnet åt hade jag stannat kvar i köket och pratat lite om hur reglerna är i ert hus och vad man brukar klara av att göra när man är i hennes ålder. Sen hade jag sett till att hitta något att berömma för, om hon inte hade lyckas med sitt uppförande så ialla fall att hon var duktig och inte grävde i smöret eller skar brödet fint. Om det inte direkt finns något att berömma så påpeka att hon har en fin färg på tröjan eller att du hört talas om att hon var duktig på ett prov i skolan.
Om det händer ofta det här att hon är hemma hos er så skulle man ju kunna börja med att en stund innan man kan förvänta sig att hon kommer komma och vill ha ett mellanmål, brukar det vara ca 30 minuter efter de har kommit innanför dörren så säger man till dom efter 20 minuter att om ni vill ha mellis så är det bara att göra det själv, jag sitter här i vid datorn om det är något ni vill fråga om.
Man påminner dom om att ni har pratat om att vara hövlig och att man faktiskt kan göra det själv, att du finns där som stöd, om det behövs.
Led henne, var en guide för att visa henne hur man uppför sig. En del barn har inte det där i sig att de ser vad andra gör och härmar efter utan måste få det mer utpekat för sig innan det blir mer uppenbart för dom.
Plus att man måste ha tålamod, tålamod, och lite mer tålamod.
Det spelar ju ingen roll hur gammal man är, för att lära sig något för första gången så måste man ta det i etapper och öva, och få hjälp när det behövs. Annars skulle vilken vuxen som helst kunna klara av att rida perfekt, köra bil, att åka slalom osv.
Beröm behövs 5 gånger fler än kritik. Så för att något ska bli bra och ge effekt så förvänta dig inget de första gångerna och beröm stärker självkänslan. Tänk på att ta det här med henne och säg att du tycker inte att det här är något som vi ska behöva blanda in hennes föräldrar med, vi reder ut detta själva. En del kan vara känsliga med det här om beröm inför andra, men oftast så funkar det extra bra med att berömma genom att sprida budskapet. Så tänker hon sig för nästa gång för att slippa ha missat målet och beröm kanske uteblir.
Det är ju egentligen inte din uppgift att uppfostra det här barnet men det är ju bättre du gör det än att det inte alls blir gjort. Hon kommer få det mycket svårt här i livet om hon kommer behöva uppfostra sig själv sen när hon är vuxen. Eftersom hon är en kompis till ditt barn så så är det ju mycket bättre om hon är trevlig när de hänger ihop, vem vet det kanske kommer vara en livslång vänskap.
Mycket bra förslag!!!
