Sonat sitt brott- nu då?
Snabbfråga;
en pappa som tidigare haft gemensam vårdnad om sitt barn förlorar vårdnaden till modern (jag)
i samband med att han döms till ett långt fängelsestraff för våldsbrott med dödlig utgång.
Barnet är i dag 12 år fyllda, pappan nyligen frisläppt.
Kontakten under fängelsestraffet har varit obefintlig.
Barnet vill INTE träffa sin pappa och lever under daglig ångest.
Terapin på BUP tog nästan två år att kravla sig igenom och den tiden var fruktansvärd.
Familjerätten klappar pappan på ryggen och meddelar mig att han som biopappa har rätt att kräva umgänge samt väcka frågan om delad vårdnad hur många gånger han vill,
då ska det startas en utredning.
Går det till så här,
har bioföräldrar verkligen "rätt" att efter flera år utan kontakt röra upp himmel och jord för oss?
Finns det ingen rimlig gräns att gå efter-
typ "Nähä, du har mördat någon, då är det kört" "Jaha, du har förskingrat tio miljoner från din chef, men det påverkar ju inte hur du är som förälder".
Skämt å sido-
det finns faktiskt olämpliga föräldrar, både mammor och pappor.
Vad frågan var?
Kanske om någon delar mina erfarenheter-
det finns några stycken i sverige, det säger iaf Kvällstidningarna med jämna mellanrum...
Hur man hanterar Familjerätten för att få dem att fatta-
om det är något som får mig att smälla av så är det dem.
Varje gång brevbäraren lämnar posten får jag pyttelite ångest över om det finns ännu ett advokatbrev i högen...
