Att hålla könet hemligt dem första åren.

Jag och min sambo tänker inte berätta för folk vilken hårfärg vårt barn (som kommer i juli) har. Folk behandlar ju tyvärr människor olika efter vilken hårfärg de har. Mörkhårig, blond, rödhårig eller vad man nu har, vi är ju alla människor eller hur? Men ändå så klumpas man ihop med andra som har samma hårfärg och tillskrivs egenskaper som inte alltid stämmer.

-Jaha, du är mörkhårig, då är du känslig, snabb och elak och så gillar du vetebullar, längdskidor och Neil Young.

Ja så brukar folk säga till mig. Jag tycker det är jobbigt för det stämmer inte. Alla mörkhåriga är inte på ett visst sätt! Därför har vi valt att inte berätta.

Rent praktiskt kommer vi låta vårt barn ha en hjälm så fort det en chans/risk att andra människor kan se vårt barns huvud. Jag förstår vad ni kommer att säga nu: Då kommer ju folk tro att ert barn är tryggt, lekfullt och girigt som alla andra som har hjälm. Men vi har tänkt på det också! Utanpå hjälmen kommer vi att ha en sorts boll som gör att det inte går att se om vårt barn har hjälm eller inte. Ganska enkel lösning eller hur! Om det inte går att se vilken hårfärg vårt barn har kommer det inte heller att behandlas utifrån det. Vårt barn kommer istället att behandlas utifrån de egenskaper det faktiskt besitter.   

Givetvis kommer vi inte heller berätta hur långt vårt barn är eller om det är människa eller best. Alla människor som är 3-4 cm över medellängd är faktiskt inte pessimistiska kärlekstörstande spänningssökare och ska därför inte behandlas utifrån sin längd. Alla människor har inte två ben, två armar, ett huvud, ett hjärta, ett kön, två lungor, en överkropp. Alla bestar har inte hår på hela kroppen och gillar inte att lemlästa oskyldiga smådjur.

Ni har inte barn än (tack och lov) men du TS ska ha klart för dig att om ni får det en dag så är de inga leksaker som ni ska utföra sjuka experiment på.

Och du är 20 år, vänta med barn i minst 10 år till är du snäll. Det behövs.

Det är skrämmande att se i din blogg din sjukliga besatthet över att skaffa barn. Är man 20 så ska man inte vara sådär enormt besatt av att skaffa barn.

Det är inte för inte som transexuella känner sig vilsna och olyckliga  innan de hittat orsaken. De föddes ju i fel kropp. Hur ska det då kännas av att inte ha någon könstillhörighet alls tror du TS?

 

Det, mig verterligen, enda kända experiment vad gäller kön som gjorts är på två tvillingpojkar. Den ena förlorade sin snopp under en omskärlelse och fostrades som flicka. Han trivdes inte som flicka. Båda pojkarna har tagit livet av sig i vuxen ålder.

Men ska vi klargöra en sak på FAMILJELIV???? Och det är att föds det en pojke så är det en POJKE, föds det en flicka så är det en FLICKA. Varför varför denna förbannade jäkla hysteri med genus, etc etc och dessa nya ord som " HEN" osv,,vad är det för fel med pojke och flicka??? Den som inte vill köpa blåa kläder till sin pojk, visst gör det inte då, Men snälla. Har inte detta gått fööör långt nu???????

För mig är det viktigt att låta mina barn få vara dem de är och att visa dem allt oavsett kön......däremot förstår jag inte riktigt poängen med att göra dem könslösa TS. När du pratar om att hålla det hemligt för ditt barn i flera år....hur tänker du då rent praktiskt? Jag har två pojkar och det krävdes inte direkt flera år för dem att upptäcka att de hade en skojig sak som man kunde dra i mellan benen och som det kom kiss ur och att jag som mamma märkligt nog inte hade det. Vad är poängen med att försöka mörka deras undringar kring detta? Min äldsta är 4 år och klär sig enbart i rosa och lila för tillfället (för två år sedan var det bara blått) och har sin cykelhjälm fullklistrad av glittriga hjärtan och fjärilar. Han älskar att leka med tåg och bilar men även att trä pärlhalsband, göra pärlplattor och läsa. Han är den han är, och en del av honom är också att han är en pojke . Samma gäller hans lillebror som har en väldigt annorlunda personlighet. Han vill klättra, cykla, dansa, hoppa, springa, brottas.........och så bär han sitt favoritmjukisdjur mer eller mindre konstant i en bärsjal på ryggen .

¨Vet inte om jag ska ta detta som ett skämt eller inte.. seriöst..
Det är ju för f*n ett BARN.. !
Snacka om att bli styrd, låt barnet leva som det vill, låt det tycka som det vill, utan att ni börjar snacka massa rabbel om kön.

Stackar unge ..