dagis brutit mot tysnadsplikten

Jag tycker du ska börja med att ta det med personalen.

Men för att förekomma ev frågor o undringar från både barn och föräldrar så kanske du ska berätta lite kort om ditt barns problem på kommande föräldramöte.

Är det fel då? Information skapar öppenhet och mottaglighet mot dem vilka är annorlunda. Ska man undvika svara och sånt så skapar man en vägg mellan barnet och de övriga. 

Men att han har en cp-skada kan väl inte vara hemligt? Att han haft en stroke kanske är onödigt att berätta. Men är det verkligen så farligt?
Prata direkt med personalen som sagt det här och säg vad du känner men personligen tycker jag att du överdriver lite.

Informera personalen om vad du vill att dom ska svara på ev. frågor som dyker upp. Eller vill du inte att någon ska veta om ditt barns funktionshinder? Både barn och föräldrar kan ju undra.

Jag kan förstå att du reagerar när personalen berättat för andra föräldrar om ditt barn och att de har sagt "olika" saker. Det jag däremot inte förstår är varför man inte ska vara öppen med sitt barns funktionshinder.

Försök att tänka dig in i de andra föräldrarnas situation. De kommer till förskolan och ser ett barn som är annorlunda. Nog måste de få fråga? Om inte annat för att själva kunna berätta för sina barn när barnen väl börjar fråga - för det kommer med stor sannolikhet att ske.

Vi valde att berätta om vår sons funktionshinder på första föräldramötet på skolan. Det är absolut inte en skyldighet man har som förälder, men vi kände att vi ville ge vår son de absolut bästa förutsättningarna och att vi kunde göra det genom att vara öppna med personalen och föräldrarna om vilka svårigheter vår son har, varför han har dem, och vad vi gör på förskolan som är "annorlunda". I vårt fall så innebär det att alla vet att vår son inte pratar utan använder tecken istället och att förskolan är "tapetserad" med tecken och bilder på väggar. Att han äter annorlunda mat osv osv. 

Vi skäms inte inte vår son eller hans diagnos och berättade för att de andra föräldrarna skulle kunna förklara lite kort för sina barn om de "undrade varför L inte pratar" eller känna att det är ok att ha frågor och i så fall ställa dem till personalen eller oss. När vi berättade om hans svårigheter var vi även noga med att berätta om hans färdigheter, som att hans avsaknad av tal faktiskt inte betyder att han inte förstår utan att de ska bemöta honom på samma sätt som andra barn. Det kan vara guld värt att veta om man som förälder till ett annat barn möter min son. 

Jag kan även tillägga att vi alla resonerar olika - och att det är ok att inte berätta. Tystnadsplikten finns ju självklart osv. och om ni uttryckligen har sagt åt personalen att inte berätta om son ska det naturligtvis följas! 

De kanske inte ansåg att den informationen kunde skada ditt barn.

Man resonerar verkligen olika. Själv är jag väldigt öppen med mitt sons handikapp och har uppmanat personalen på förskolan att informera andra föräldrar om mitt barns handikapp.
För det mesta så underlättar ju det. Det är ju inget att skämmas över.

Men om du inte vill att de ska berätta så är det ju självklart att de ska låta bli.

Självklart får inte personalen bryta mot tystnadsplikten. MEN jag hade också valt att berätta på ett möte eller liknande då ett handikapp kan vara svårt att ta på både som barn o vuxen. Ditt barn kommer säkert få större förståelse hos dom andra föräldrarna om dom vet om handikappet. Vi har en autistisk pojke på våran fsk. Föräldrarna har berättat för alla hur det ligger till. Vi i personalen har också fått tillåtelse att berätta för nya föräldrar så att dom inte behöver stå där varje möte o dra samma sak.

Att personalen bryter mot tystnadsplikten är synnerligen allvarligt och oproffsigt. Jag tycker att du ska gå till förskolechefen direkt. Vi har alltid varit öppen med vår sons diagnos (autism) och vi har fått en väldig stor förståelse från omgivningen. Men om föräldrar av olika anledning inte vill att omgivningen ska veta något om barnets diagnos så ska detta respekteras!

Självklart får Dagis inte bryta mot tysnadsplikten, Jag tycker att du ska prata med personalen!
Jag har själv en son med hemiplegi efter en stroke, han är 14 månader och har inte börjat dagis ännu.
Jag kommer nog vara öppen med att min son fått en stroke!
Vår sjukgymnast på Hab sa även att hon kan komma och informera personalenpå dagiset när det är dags!

Instämmer till fullo.

Visst är det bra att vara öppen men det är föräldrarnas val, inte personalens. Och andra föräldrar lider inte av att inte veta om det skulle vara så.

Jag jobbar i skolans värld.. Ibland får man frågor från föräldrar eller elever som man inte kan svara på.. Jag tycker inte att d e så svårt bara att svara att det får jag inte prata om.. Dom flesta accepterar ett sånt svar.. Tycker du ska prata med personalen.. Gjort e gjort, men tala om att du inte accepterar att det händer igen... Sekretessen e strängare inom förskolan än inom skolan så e inte säker hur den e.. Men i princip får dom inte säga nåt.. Dom vet det o har gått för långt.. Tror inte dom tycker att d e konstigt att du tar upp det.. Men be om ett samtal så att det liksom inte blir ett snack i dörren om du förstår...

Det är ju jätte viktigt att man är öppen med sitt barns svårigheter. Förskolan måste ju kunna få besvara frågor.  Det är ju mer viktigt att dem små barnen får veta att ett barn ha svårigheter. Pratar man inte öppet om såna här grejer med alla så skapar det rädsla som övergår till att man tar avstånd. Barn är ännu känsligare för sånt här och vi vuxna måste ge dem den informationen dem behöver.

Hanna lod: fast det är upp till föräldrarna att avgöra. Inte förskolepersonalen. Sekretessen gäller oavsett vad man tycker eller hur nyfikna de andra föräldrarna är. Ibland kan det vara helt fel tillfälle att berätta.

Förskolan har gjort fel. Personalen måste vara så proffsiga att de kan säga till de nyfikna föräldrarna att de inte kan prata om andras barn. Skulle jag få reda på att personalen på min dotters förskola gjort likadant hade jag tagit upp det med rektorn på en gång.

Håller med om att det ska finnas en öppenhet om funktionshinder, men man måste också kunna acceptera att andra kan vara annorlunda utan att man veta den exakta orsaken till varför.

Instämmer, sedan tycker jag faktiskt inte att man som förälder behöver veta exakt vad någon annans barn har för funktionshinder. Min son går i skolan för nuvarande med barn med olika npf, och jag känner inte alls att jag måste veta exakt vilka diagnoser alla barnen har för att kunna diskutera det med sonen och förklara.

Gäller det dessutom ett synligt fukntionshinder ser man ju bara genom en titt att "Kalle inte kan gå" och man kan prata om det utan att veta den exakta diagnosen bakom.

Vi hade en period här sonen vår son själv insåg att han hade svårt med saker andra barn hade lätt för och att det skapade problem, verkligen INTE rätt läge att vara öppen och basunera ut vad han hade när han mådde så såligt av det själv, däremot nu är det inga problem. Men då var det jättekänsligt innan han själv förstod.

Ja det är verkligen från förälder till förälder hur öppen man vill vara. Men personligen känner jag inte att det är några problem att personalen svara på vissa frågor om mitt barn iaf. Det skapar bara förståelse och repsekt för att hon har problem och extra personal. Jag undrar ju hur personalen ska kunna svara på barnens frågor! Till hösten kommer vi att informera alla föräldrar på ett f- möte.

jag har berättat för föräldrar om vår son och det har jag inge problem  med att de andra föräldraana vet men det är själva saken om tystnadsplikten och att de har inte kollat med mig om det är ok!
 

det syns knappt på min son att han har ett handikapp han haltar lite och det är ungefär det men man hat valt att bevilja honom resurs för att han behöver det osv.

självklart ska man få veta om man vill men hänvisa då till mig eller be om att få återkomma med svar och fråga mig om det är ok att berätta