neelliee skrev 2012-03-28 06:10:02 följande:
Att läraren slutar är som flera säger en sorgeprocess (stor eller liten) och någonting som påverkar barnens vardag. Många barn behöver bearbeta avslutet och att köpa en present, blomma eller rita en teckning kan vara ett bra sätt att göra det. Barn som slutar brukar också få teckningar, barn som går på begravningar ritar ofta en teckning och har med...
Dert kan kännas konstigt att uppmanas att rita en teckning, för å ena sidan ska kanske sådant komma spontant. Å andra sidan tänker inte alla barn på att man KAN rita i sådana lägen - alla har inte alls ritatradition hemma och några tänker bara inte på det. Sen vill man kanske skydda barn mot att komma lärarens sista dag och se att 18 kompisar har ritat, bara 4 har inte ritat och man själv är en av dem..
Att ge presenter känns också så konstigt att bli upprörd över. Varför ska vi inte få gepresenter, visa uppskattning, glädja andra? Är vi så jäkla småsina att om vi själva inte får presenter på jobbet så ska ingen annan ha? Självklart ska man inte tvingas delta i insamlingar, men om man VILL samla in så måste man väl får göra det? Ni jämför med andra yrkesgrupper, men VILKA andra yrkesgrupper har man så mycket kontakt med som barnen har med sina lärare? VILKA andra yrkesgrupper har man kontakt med 5-6 timmar varje vardag? Det händer väl mest om man ligger på sjukhus eller bor på ett gruppboende eller har personlig assistent och sådan personal får ganska ofta presenter av boende/patienter. Är man hemma dagtid och har hantverkare hemma ser man dom väldigt mycket - och nog är det väl inte ovanligt att man bjuder på lite fika, köper en bullängd, en chokladask om det råkar bli jul? Många jag vet köper en liten bukett till städerskan om man har en sådan.
Att jämföra barnens kontakt med sin lärare med den kontakt man själv har med sin tandläkare, bankman, Ica-kassörska, sjukgymnast, brevbärare etc. känns väl rätt fånigt? Sen är det sjäkvklart frivilligt att ge presenter, ingen kan tvinga någon att vara med på en insamling, man att börbjuda ANDRA att visa uppskattning känns helst absurt. Bli lärare själva då, om det svider så förfärligt att se att någon annan får en pesent för några hundralappar. De flesta lärare jag känner tar av SINA privata pengar för att glädja barnen då och då - passar på att köpa klistermärken till läxböckerna när de ändå är och storhandlar på Coop, bjuder på pepparkakor till jul, överraskar med en glass dagen före skolavslutningen, köper blommor till klassrummet någon gång, fyndar en bra bok på bokrean... Självklart inget måste, men något man gör för att barnen ska ha det så bra som möjligt. Av omtanke och välvilja. Är sådant så gräsligt fult och hemskt?
Jag anser att du har missförstått mitt inlägg.
Jag har inte skrivit något om att missunna läraren en tackgåva, men att det ska vara både det och att vi förutsätts tvinga barnen att göra något personligt tycker jag är för mycket.
Om barnen vill göra något spontant så hjälp dem genomföra det, men förutsätt inte att ALLA ska vilja det, för då blir det ju ett tvång, och de barn som egentligen inte hade tänkt göra något känner istället press att prestera. Då om något kan det väl bli fel?
Jag har sett tillräckligt av beskäftiga släktingar som "förväntar sig" julkort, allahjärtanskort, namnsdagsfirande, att alla ska haka på exakt deras tradition vad gäller jul, påsk, midsommar, våffeldagen bla bla etc för att inte tycka att det är något odelat positivt för barnen.
