Jättekul skrev 2012-04-01 22:50:31 följande:
Jag tyckte jag förklarade mycket bra. Något kort men det beror på att jag inte orkar hålla på med några längre utlägg. dessutom gillar jag inte din uppmaning "Nu får du nog förklara dig" den påminner nämligen alldeles för mycket om att vissa människor vill utöva makt över andra.
Jag har läst hur du upplever och uttrycker vad religionerna är. Jag håller inte med dig och jo den krisendomen som är den dominerande idag i Sverige framkom genom tvång. Vill inte ens tänka på vad som hände med alla nunnor och munkar samt universitet som förstördes bl a.
Jättekul, du "förklarar" inte särskilt bra eftersom du rör ihop begreppen. Uppenbarligen vet du inte skillnad på kristendom, judendom och islam, och inte heller att såväl protestantism som katolicism är grenar av kristendomen. Därför undrade jag hur du menade i det inlägg jag citerade? Jag vill inte visa makt, däremot vill jag gärna reda ut fakta...
lykantrophona skrev 2012-04-02 00:05:19 följande:
Jag blev själv döpt som spädbarn, och är lite bitter över det. Min syster fick välja när hon var runt 10 år, och valde att bli döpt. Hade jag fått välja i den åldern hade jag tackat nej.
Ifall jag får några barn, så kommer jag inte att döpa dem. Gärna ha någon form av välkomstfest tillsammans med släkt och vänner, som exempelvis hölls för min systerdotter. Men jag är inte kristen, och inte heller tänker jag registrera ett barn som inte ens kan prata som medlem i en församling. Är ganska anti barnadop överhuvudtaget.
Kungarna i Norden kristnade sig främst pga ekonomiska påtryckningar från kontinenten - kristna ville inte handla med hedningar, helt enkelt. När kungarna hade blivit kristna, så tvingade många av dem att låta sina undersåtar döpas också. Många hedniska sedvänjor förbjöds i lag. Hedniska harg och vi revs, och ofta byggdes en kristen kyrka ovanpå.
Om vi tittar framåt i tiden, så kan vi väl knappast säga att det var ett demokratiskt beslut som ledde till att Sverige blev protestantiskt heller.
Under 1600-1700-talet så skulle samerna kristnas, staten lade mycket kraft på att bygga kyrkor i Norrland. Dessutom brände man deras trolltrummor. Jag har även hört att samer som inte kom till kyrkan varje söndag fick betala straffskatt.
Ännu senare (1989), så restes påvestenen "till minnet av Sveriges kristnande" på en för hedningar central kultplats: högarna i Gamla Uppsala.
Så ja, visst har det funnits ett mått av tvång när det gäller kristendomens spridande. Jag hade hoppats på att präster i deras utbildning hade fått höra om det här.
Det är klart att jag vet att allt inte var frid och fröjd genom Sveriges historia, men att påstå att något som helst i Sveriges medeltidshistoria skulle ha skett genom demokratiska beslut (åtminstone med vad vi idag menar med demokrati) vore jo befängt. Det var ett enväldssamhälle där kungens ord var lag.
Det jag specifikt undrade över var Jättekuls tolkning eftersom det var så mycket som var ihoprört i det inlägget. Nu framgår det ju t ex att Jättekul tolkar Sveriges övergång till prostestantismen som kristendomens införande i Sverige (vilket givetvis är felaktigt, då Sverige vid detta lag i 500-600 år varit katolskt, dvs kristet).
Idag råder religionsfrihet i Sverige. Det innebär både att man har rätt att fritt välja religion - och att avstå från religiös utövning. Enligt FNs barnkonvention har även barn rätt till andlig utveckling.
