• tea79

    får ingen hjälp till min son.. behöver råd!!

    Hoppas någon kan ge mig lite råd och stöd, för just nu är allt så upp och ner att jag inte vet vart jag ska vända mig..

    Jag har en pojke som blir 7 år i juni. Han har alltid varit en väldigt aktiv, impulsiv och svårt att koncentrera sig och hantera sociala samanhang då det är många runt honom.

    Han hade resursperson sista terminen på förskolan pga mycket konflikter och att han är väldigt impulsstyrd och över aktiv.

    när han sedan skulle gå över till förskoleklass provade man utan resursperson och det gick jättebra... några veckor. Sen blev det precis samma problematik som det var på förskolan.  
    Han har mycket svårigheter med  koncentration, kompisrelationer, sitta med i samling, vara ute på raster utan att det blir konflikter mm. Något som givetvis ställer till det mycket för honom och klasskamraterna.

    Han var även nedstämd under en period och jag valde då att kontakta BUP för hjälp. Där gick han i lekterapi 10 gånger och sen hade vi utvärdering.

    Psykologen sa då att allt var bra med honom och att han hade stor trygghet i både mig och hos sin pappa(separera för 2 år sen, men har väldigt bra kontakt). Han var så väluppfostrad och go så dom såg ingen anledning att göra mer.
    Jag frågade om ev utredning för att se om hans svårigheter handlar om någon funktionsnedsättning. (Jobbar själv med barn och ungdomar som har adhd och ser väldigt många likheter). Fick som svar att han är alldeles för liten och först om 1-2 år kunde vi ev söka igen om det behövdes.

    Sen sa dom att en diagnos förändrar ju ändå inget och dom såg det inte som så viktigt...

    Problemen i skolan kvarstår och eskalerar för varje dag som går. Haft EVK för vi ville ha en assistent, men detta tycktes inte behövas för där finns redan en resurs i klassen..

    Nu står jag och känner mig helt förvirrad och vet inte vad jag ska göra eller vart jag ska vända mig....

    Han har än sålänge kompisar kvar, men uttrycker själv att han känner sig annorlunda och att han ibland inte vet varför han gör dumma saker.. De e bara sån jag är säger han..

    Någon som har något råd till mig.. Vill ju att han ska få hjälp i tid oavsett vad hans beteende beror på..

    Vill dock tillägga att han har inga som helst svårigheter med inlärning, utan är snarare den som är först färdig med uppgifterna, problemet kommer när det blir dötid tills dom andra är klara....           
               
     

  • Svar på tråden får ingen hjälp till min son.. behöver råd!!
  • tea79

    Nu har jag äntligen fått prata med skolans specialpedagog och rektorn och fått dom att förstå att situationen i skolan är ohållbar.
    Så på tisdag blir det en elevhälsokonferens så får vi hoppas att vi kommer fram till något där..  

  • SIN74

    Bra att du fått till ett möte. Skriv ner allt du vill ta upp!

  • tea79

    Ja det ska jag göra... Hoppas på ett bra möte.

    Blev framflyttat till onsdag morgon ist så att skolpsykologen oxå kunde vara med, så det var ju bra tänkt av rektorn...

    Ska sätta mig ikväll och skriva ner alla frågor och funderingar man har så får vi se vad dom säger...
       

  • Ad Infinitum I det oändliga

    Har inte hunnit läsa alla svar..
    Men vill bara säga, STÅ PÅ DEJ/ER!!
    Ring och tjata och tjata och tjata, skriv ner listor på saker du ser hör ihop med kanske nu ADHD om du tror det är det, och lägg framför näsan på dom!

    Det kanske är olika från kommun till kommun, men min son fick sin diagnos redan vid 5 års ålder.
    Visst att själva diagnosen i sej inte gör så mycket, MEN hjälpmedel som man kan få hjälp med kan ju underlätta för barnet !!

    Usch jag blir så arg!
    Vet hur jobbigt det är som mamma att behöva tjata hål i huvudet på folk för att försöka få rätt hjälp till sitt barn.

    LYCKA TILL !!!!!

  • strulmaja

    TS: Som jag förstått det har du all rätt att söka hjälp för din son i vilken kommun som helst och är man inte nöjd med eller känner sig tveksam till en läkares/psykologs utlåtande eller diagnos har man alltid rätt att kontakta ytterligare en (eller flera) för en "second opinion". Stå på dig! 

  • tea79

    Tack för att du tog dig tid att skriva.. Ja jag sitter och håller på med listor för att få dom att förstå att där e så mycket som pekar på att det faktiskt är ett funktionshinder han får.
    Skolpsykologen kommer vara med på detta mötet imorgon oxå så vi får väl se vad han säger.

    Hoppas på att få någon förändring iaf efter detta möte, annars kommer jag helt klart söka andra vägar för att min älskade prins ska få den hjälp han faktiskt förtjänar och behöver...

    Han har fantastiska styrkor och bra egenskaper som kan ta honom långt i livet, men han behöver verktygen för att hålla sig på rätt bana och inte bara hemma liksom som det e just nu...     

  • tea79

    Carmen electra1: Vad har du för tips? Något du vill dela med dig av?

    Strulmaja: Ja man borde väl få ett utlåtande av någon annan oxå..

    Det jag blir mest förbannad över e att även om man inte vill göra en utredning nu så kan man ju inte blunda för den problematiken som finns. Då kan man ju tycka att dom kan hjälpa en att hitta bra lösningar som kanske kan hjälpa och underlätta för honom framförallt i skolan, men nej.. om 1-2 år kan vi kontakta igen om ev en utredning, fram tills dess ville dom stänga ärendet...

    Att man inte inser att det är hjälpinsatserna så tidigt som möjligt som gör att det finns mycket större chans för dessa barn att faktiskt klara sig väldigt bra i livet om man bara lyfter fram styrkorna och ger dom rätt verktyg...      

  • katja74

    Ge dig inte TS! Vi fick utredning och diagnos redan då vår kille var tre år och åtta månader. Och det har varit till stor hjälp faktiskt. 

  • Litet My
    katja74 skrev 2012-04-17 12:13:21 följande:
    Ge dig inte TS! Vi fick utredning och diagnos redan då vår kille var tre år och åtta månader. Och det har varit till stor hjälp faktiskt. 

    Instämmer, vi fick diagnos vid 3 års ålder och sonen påminner dessutom en hel del om TS son av vad jag kan läsa.Det är ju dessutom så mycket lättare att få hjälp och stöd när man har diagnosen på pappret.
  • tea79

    Ja jag har ju oxå hört många som fått diagnos tidigt och att 7 år absolut inte är för tidigt om det finns mycket som talar för att det finns ett neuropsykriatiskt funktionshinder som grund till problemen..

    Imorgon 8.30 e det möte, känner mig taggad faktiskt och hoppas på att jag får ut något av detta möte..

     

  • Litet My

    Håller tummarna för dig. Visst kan man diagnosticera barn bara man har i åtanke att diagnoser hos barn skall ses som en färskvara. Mao barnet behöver inte uppfylla kriterierna för resten av livet, men det är ju bara positivt.

Svar på tråden får ingen hjälp till min son.. behöver råd!!