Sexlivet verkar vara över i denhär familjen...

Du kan ju fråga henne vad du kan göra för att öka hennes lust. Antagligen kommer hon instruera dig att du skall göra mer hemma och en massa annat. Om du gör det dock är dte inte säkert det blir någon ändring. I värsta fall så säger hon "Du gör ju allt det där bara för att du vill få ligga och då tänder jag inte. Känns som det krävs att vi skall ha sex" (el något liknande).

Fast alltså... jag förstår inte riktigt att man skriver "men det är ju bara ett halvår" osv. Sexet är ju superviktigt. Har du pratat med henne om hur jobbigt det är för dig? Jag är kvinna kan jag tillägga och tycker ofta att lusten kommer när man börjar ha sex, så att säga. Jag har inte lust när det inleds alltid men det brukar komma under tiden. Jag skulle aldrig lämna min man utan sex en längre tid (längre än en vecka kanske). Det är ju ett behov som sömn, mat osv .Det ska man inter bortse från.

Vad har hon för preventivmedel? Med både p-piller och p-stav har min sexlust varit i botten.
Nu är jag fri från hormoner från preventivmedel och har fått sexlusten tillbaka som jag hade när vi var nykära Underbart!

Hon har väl helt enkelt mindre lust av naturen. Inget som man kan ändra på direkt. Vad ska du göra åt det? Be henne ställa upp på sex eller?

Jag tror att det i de allra flesta fall handlar om tappad attraktion. Är det på det viset hjälper ingen avlastning i hela världen, då är det nog spänning som fattas. Det den andra kan göra är väl att satsa på personlig utveckling, visa nya sidor, ta vara på sig själv. Bli självständig och lysa att man faktiskt klarar sig bra själv... Då tror jag att den slumrande partnern kvicknar till och försöker hinna med tåget som verkar gå..

Oerhört svårt och tråkigt. Och allvarligt! För oss slutade det med skilsmässa till slut.

Kanske ska du fundera i lite andra banor (bara en idé):

* Hur mycket pratar ni med varandra, om varandra (och inte om barnet)?
* Hur mycket gör ni för er, har ni, säg picnic-ar (jaja, inte nu, kanske), gör ni utflykter?
* Sitter ni nära varandra i soffan, eller en o en? Sitter ni vid varsin dator? Gör ni saker tillsammans?
* Lagar ni mat ihop, eller en o en?

Ja, du fattar. Jag vet att livet med barn är ett helt annat än innan, och jag tror man måste jobba på att liksom komma ihåg, och komma tillbaka till det man såg hos varandra innan. Att liksom komma närmare varandra, varandras tankar osv, igen. Bry sig om varandra, planera saker ihop, prata, få mer närhet - utan direkt sex. Hålla handen när man går promenader, stå arm mot arm och laga mat. Och kanske att sexet då kan komma tillbaks.

En annan sak är att säga att du är allvarligt oroad över vart saker är på väg. Att du är rädd för att ni kommer glida ifrån varandra mer och mer, tills det är för sent att reparera. Och jag gissar att det inte enbart är sexet det handlar om, utan att du känner att hon liksom "försvinner bort". Och i så fall gäller det att få fram att det egentligen är det som är problemet, och inte sexet i sig.

vi har liknande hemma, fast jag är kvinnan och boven i det hela.
sambon vill hela tiden men jag orkar inte. vi har två barn hemma som vaknar på nätterna osv. jag börjar jobba tidigt varje morgon, lämnar och hämtar på dagis, gör nästan alltid middag tar disk osv. han damsugar mer än mig osv men sen sitter han med sina spel.
jag vill inte ha sex med någon jag aldrig pratar med och som jag bara blir arg på då han aldrig tar sig tid att vara med mig. jag fösöker få kontakt, men det verkar inte fungera.
vi skulle ha filmkväll för ett tag sen och mysa, ena barnet vaknade så jag gick upp och nattade om ca 5 min. då bestämde han sig att han skulle sticka över till en kompis och dricka istället, där rök liksom ännu mer av gemenskapen.

Det jag menar är att för en kvinna handlar det mycket om saker runt omkring, man vill ha en närhet med sin partner på annat håll än sex innan man har sex. man vill kunna prata med varandra. sitta bredvid varandra och hjälpas åt. skulle min sambo bara komma ut i köket när jag och barnen lagar mat och hjälpa till skulle min lust väckas mer direkt. då skulle vi göra något gemensamt. nu är det liksom jag och barnen mot honom..

"Anonym (moi)", om det  finns kärlek i förhållandet så vill nog mannen också ha något mer än bara det rena sexet. I alla fall hoppas jag verkligen att jag inte är ensam om att tänka så.

Det är ju rätt självklart, tycker jag, att du inte vill ha sex när det känns så som du beskriver det. Beklagar verkligen.

Har inte läst vad andra i tråden har skrivit, så det kanske blir en upprepning, men så här tappar jag (kvinna) lusten: 1) när jag upplever att jag tar större del av ansvaret för hushållet (när han håller sig undan) 2) när jag upplever att barnen hela tiden hänger efter mig och klänger på mig. Det finns gränser för hur mycket jag vill dela min kropp.

Så för att förbättra dina chanser skulle du kunna ta på dig mer av det gemensamma hushållsarbetet, och även se till att din sambo får möjlighet att vara ensam då och då och vila från kroppskontakt.

Det kan också vara en bra idé att oftare beröra henne på ett sätt som visar att du åtrår henne, utan att det behöver vara kravfyllt. Typ krama henne bakifrån och kyssa henne i nacken eller andra ställen hon gillar. 

Därtill: istället för att försöka få henne att ställa upp på samlag skulle du kunna be henne att runka åt dig, utan krav på att hon själv ska vara sugen på sex. Det gör jag gärna åt min sambo och inte sällan får jag lust på köpet.  

Lycka till! 

Tack för alla kommentarer och svar,trodde inte någon skulle orka läsa eller svara på dethär så jag är positivt överraskad.
Jag har läst och tagit del av alla tips och tankar ni har skrivit och funderat på dem.
Jag tror att det mesta säkert löser sej till det bättre på ett eller annat sätt,huvudsaken är att man blickar framåt.Mycket av problemen hittas säkert inuti mitt huvud också.
Hoppas ni alla har det bra och en fortsatt trevlig vår och sommar!
   

Jag har också, under många år, varit den som inte har haft lust. Jag har tyckt att det är jobbigt och lättare att säga att jag inte orkar. Till slut fick min sambo nog och bröt nästan ihop när han hade blivit ratad tillräckligt många gånger. Vi bestämde att jag alltid skulle ta initiativ framöver. Det satte ju lite press på mig att börja fundera och verkligen säga till när jag väl var sugen. Det fungerar bra än så länge och jag hoppas att det fortsätter så. Ingen vill ju innerst inne såra sin partner...