Existerar det lustlösa förhållandet?
Att känna lust associeras allt för ofta till sex. Då man antingen känner väldigt mycket för det eller knappt ingenting. Men varför har vi människor blivit så olika beträffande detta? Vad är det egentligen som kan ha hänt när detta den starkaste driften hos närmast allt levande åsidosätts såsom något mindre viktigt dvs. ses såsom något som man definitivt inte har lust för? Har man må hända svårt att känna lust för mycket annat i livet också? Man måste man ju t ex trots allt känna något för varandra om man är ihop dvs. ha en lust att vara tillsammans och ihop. Eller?