Gravid och har berättat för pappan, men jag väntade för länge.
Hej
Jag är gravid och är beräknad till den 5:e Juni. Den 7:e maj berättade jag för pappan - att han ska bli pappa. Det vill säga precis 5 veckor före födelsen.
Han vill ta sitt ansvar och vara delaktig i barnets liv. Men nog om det, jag fortsätter nedan.
Jag och denna kille började dejta, allt fungerade så himla bra med oss under några månader. Jag visste att killen kunde tänka sig att skaffa barn redan då om det var med en tjej som han hade ett seriöst förhållande med och att han kunde få möjligheten att - jag citerar: "grisjobba" fram till barnets födelse för att på så sätt förbereda sig ekonomiskt men även för att kunna ge barnet en trygg ekonomisk uppväxt, men även för att klara den ekonomiska biten själv. Själv sa jag blankt nej och att jag vägrar skaffa barn före 30-års ålder (är 24 år nu) alternativt aldrig skaffa barn.
Som sagt, veckor gick. En vacker dag gjorde jag ett graviditetstest och upptäckte att jag är gravid. Plötsligt ändrades allt och jag insåg att jag aldrig kommer kunna göra abort. Samtidigt blev jag rädd för hur killen skulle reagera när jag berättade det - jag fick panik helt enkelt och dumpade honom. Eller ja - jag struntade i att höra av mig och besvara alla hans kontaktförsök. Jag vågade helt enkelt inte berätta för honom. Killen ifråga ringde och försökte kontakta mig några veckor efteråt utan resultat - tillslut gav han upp och lämnade mig ifred.
I och med min reaktion och att jag nu sårat en kille på det här viset så blev det ännu tuffare att berätta för honom. Dels att jag är gravid men även nu när jag varit så taskig mot honom. Och nu gick månaderna framåt, min mage började växa och tillslut blev jag mer eller mindre tvingad av min syster att berätta för killen hur det ligger till. Men även här kunde jag verkligen inte berätta, men tillslut blev jag tvungen att ta mig modet att göra det. Detta var alltså den 7 Maj, dvs 5 veckor före planerad födsel. Jag gjorde helt enkelt som så att jag letade upp hans telefon-nr på internet och skickade ett sms att han ska bli pappa.
Eftersom jag lindat in mig själv både i det ena och det andra, varit otroligt elak med en annan människa så kunde jag ändå inte säga hela sanningen. Så i sms:et skrev jag att han ska bli pappa och att jag precis fick reda på det och att det kom som en chock. Jaja, jag vet - jag har vetat om det i 8 månader - magen har varit jättestor. Men det kändes som det enda alternativet att rädda mig själv. Kändes mer rätt att säga att jag precis fick reda på det än att vara ärlig och säga att jag varit alldeles för konflikträdd för att kunna berättat det under 8 månader.
Pappan är chockad men vill vara delaktig. Men nu börjar jag få dåligt samvete att jag gjort som jag gjort mot barnets far. Han har alltså 5 veckor på sig att förbereda sig psykiskt, praktiskt och ekonomiskt före barnets födelse - eller ja nu är det 4 veckor i skrivande stund.
Kan jag bli åtalad för detta? är jag en elak människa?