Vi låg i en vårdandtvist i nästan två år!
Det börja med att vi gick i sär och jag fick flytta till mina föräldar tills jag hittat ett eget boende,vi hade varannan vecka men efter några månader så vägra han låta mig träffa barnen och då stämde jag han på boendet!
Vi gick på samarbetssamtal på soc men det blev bara värre och handläggaren tycte att dom skulle ha sitt fasta boende hos pappan för dom har vart där en längre tid och att barnen skulle ha umgänge med mig varran helg för det skulle bli bäst för barnen!
Jag har adhd och det skulle tydligen vara så att jag inte skulle orka med mina barn eller klara deras rutiner enligt pappan och soc:/
Min addhd har aldrig påverkat mina barn alls!
Efetersom allt pågick en längre tid med hot och mycket bråk med pappan och att jag tyckte att ingen lyssnade på mig,så drogs jag ner och blev väldigt svag och orkade inget och kunde inte säga i mot!
Till slut gick han för egen vårdnad ,och han hade för mycket som var i mot mig för att jag skulle kunna få ha barnen varranvecka som jag ville ha,för det var inte lämpligt enligt någon!
Det fanns personer som kunde styrka att jag har inga som helst problem med att ha mina barn,det var bara att jag inte hade ett eget boende!
Han vann i rätten på grund av att jag har adhd och inte har ett fast boende!
Jag känner ett stort svek till mina barnatt jag inte kämpat så mycket som jag borde ha gjort,men jag var för svag!
Har gått och tänkt länge nu om jag ska pröva att sätta igång en utredning igen,men har hört att dom brukar inte ta upp det igen om det är fastställt att pappan har vårdanden!
Någon som vet hur jag ska gå tillväga?