Okej att sonen säger fula ord?

Jag själv är en "svärare" det kommer automatiskt och jag anser inte att det behöver tyda på ett fattigt språk utan är för mig snarare en krydda. Jag som vuxen är ju socialiserad och vet när det inte passar sig, men det är ju svårt för ett barn. Mitt barn har hört mig svära och tar givetvis efter, och då får man ju dåligt samvete och undrar vad folk ska tycka. Om jag ska vara helt ärlig så tycker jag det är ok att brista ut i ett "fan" när nåt går på tok eller man slår i tån, jag accepterar detta även om det må vara kontroversiellt. Däremot är det inte ok att vara elak mot varandra, vare sig det handlar om att man använder svärord när man förolämpar någon eller inte. Det är inte ok att säga att nån är ful eller "ser fördjävlig ut"

Visserligen klarar barn olika regler på olika ställen rätt bra, men just vad det gäller språket som ju kommer så automatiskt och är så känslostyrt så tror jag det blir mycket svårt att få det att fungera med olika spåkregler på olika ställen.  

Jag använder också mycket svordomar men förklarar för mina barn (som med mycket annat) att vissa saker får man göra som vuxen men inte som barn, tex svära, köra bil, dricka öl, röka osv, osv.

Oavsett så kommer svordomarna förr eller senare och man får som förälder hantera det som man själv tycker.

Om några år får du det ännu värre, för då kommer de ÄNNU fulare orden som h*ra, f*tta, kn*la osv. De anser jag inte hör hemma öht i ett vardagsspråk till skillnad från vissa svordomar...    

Jag får väl acceptera att liten börjar bli stor och härmar både det ena och det andra.

Att sonen lär sig fula ord av omvärlden förstår jag ju.
Vill bara inte att han ska vara den som lär de andra barnen svordomar som han lärt sig hemma.

Speciellt när dagispersonalen frågar mig vart han läst sig alla fula ord.... 

Det där med att "det är bättre att ha fått det hemifrån" var nog bland det märkligaste jag har hört. På vilket sätt blir det värre av att lära sig svära av någon annan? Det är väl snarare så att om föräldrarna har nolltolerans så finns det iaf en chans att barnen lär sig prata utan att det ploppar ut svordomar till höger och vänster. 

När jag var liten var det total nolltolerans mot svordomar hemma. Det fanns inte på världskartan att man skulle svära inför sina föräldrar. Detta gjorde att svordomar var extremt laddade och främmande för mig, och idag svär jag helt enkelt inte om det inte är någon extremt extremt. Det är nog till och med så att jag håller med min pappa om att svordomar är sånt som kommer från folk som saknar intelligens nog att hitta riktiga ord att använda. Kanske draget till sin spets men ändå.  

Fast om man verkligen tycker att svordomar är vackert och bra grej så är det ju varje person fritt att ösa ur sig dem. Men då får man nog räkna med att barnen blir lika vältaliga.. 

TS, jag förstår din oro. Att en 3-åring har ett sådant språk är illa. Man blir bedömd efter sitt språk och risken är att andra föräldrar vill hålla sina barn ifrån ditt barn pga språket. Att inte pappan förstår det är väldigt synd. Det enda du kan göra, som jag ser det, är att fortsätta tala om att man inte säger så. Hemma hos dig och på dagis t.ex är det inte OK.

Och som Mälarbo skriver att hon säger till sina barn att något som bara vuxna får göra tror jag inte funkar, tyvärr. Barn gör inte som du säger utan som du gör!

Jag svär för mig själv när något går snett, men jag svär givetvis inte åt andra. Mina barn har därför också lärt sig att svära. Precis som med alla nya ord som de lär sig så testar de dessa i olika situationer både där det passar sig och där det inte passar sig. De har ännu inte den fulla förståelsen att det är betydligt värre att säga jävla mamma än tex jävla TV. Det kommer de att lära sig, det är jag övertygad om. Det bästa är ju naturligtvis om föräldrarna kan låta bli att svära. Men, men jag har svårt att tycka att svordomar är en katastrof så länge man inte använder dem för att kränka någon. Att en treåring svär skulle öht inte bekymra mig. Jag hade nog bara ignorerat om det inte hjälpte med förklaringar. Det har varit mest effektivt här hemma i alla fall. Ju mer man gör en stor grej av vissa ord desto mer spännande blir det att säga dessa (samma sak med bajs).

Hej! Svordommar är aldrig okej! Vi har blivit välsignade med en mun, för att nyttja den i gott! Därav; tala fint. Jag tycker att du gör rätt! Stå på dig! Och fortsätt tala om för honom hur fula dessa ord är! Men gör inte "drama" av det! Då tycker han att det är ännu roligare..tyvärr. Jag vet inte om hot är bästa vägen.. men att säg om han säger ett fult ord så får han inte välja drickaglas till midda'n, inte läsa bok i sängen, ingen godis efter maten (om det är godisdag) o.s.v.. (eller vad det nu kan vara som känns viktigt för honom) Ta gärna något som händer NU! För barn lever för Nu:et, och behöver bli "straffad" direkt. För att förstå vad h*n gjort för fel! Samma sak vad gäller det motsatta (belöning) när han gör gott! Och "vem har lärt dig så smutsiga ord?" "då får du säga till den personen att så får man inte säga!" *Drama* (-; Lycka till!