Han vill ha gemensam vårdnad, hon är orolig för bl.a föräldraledigheten.
Ber om ursäkt för JÄTTELÅNG trådstart, men jag ber er att läsa ALLT så det slipper bli tjafs i tråden. Off topic kommer inte tolereras.
Detta handlar om min kompis. JA, pappan är lika mycket förälder. Men allt är inte svart eller vitt. Här kommer lite bakgrundsfakta och argument:
-Exen/kompisarna träffas och råkar göra en bebis. De har inte skyddat sig på de 7 åren de har varit KK pga kvinnan fått veta vid ung ålder att hon är infertil. Bebisen är alltså ett litet mirakel. 
-Mamman som är 27 år behåller självklart miraklet.
-Pappan väljer att flytta närmare barnet. Han är dock inte särskilt glad åt detta... Men accepterar det. Föräldrarna är mycket goda vänner idag.
-När bebisen föddes ville mamman ha ensam vårdnad. Pappan har nu (3 månader senare) ändrat sig och vill absolut ha gemensam.
-Kvinnan vill inte ha gemensam pga:
1. Hon förlorar hälften av dagarna, hennes dagar kommer ta slut innan bebisen får börja på dagis.
Hon MÅSTE ta ut 7 dagar i veckan pga att hon får en slant från soc för att FP inte räcker till existensminimun.
Mamman är nämligen egen företagare som jobbat upp till 18 timmar om dygnet, men detta spelar ju som ni vet ingen roll, utan FP beräknas på lönen. Mamman tog ut en minilön för att företaget skulle ha så mycket pengar som möjligt.
(Det här är alltså INTE MAMMANS FEL!!! Hon HATAR att behöva be soc om de där 2 000 kronorna och ville inte, men hon gav med sig efter mitt tjat. Hon hade överlevt, men då hade hon inte haft ett öre till t.ex medicin till dottern om hon skulle bli sjuk.)
2. Mamman har dåliga erfarenheter av det här med gemensam vårdnad. Hennes systers pappa träffade en galen kvinna och de två jävlades i alla år med min kompis mamma, läs syster.
T.ex så vägrade pappan skriva på adressändring så flickan fick inget inackorderingsbidrag= fick jobba asmycket och plugga samtidigt.
Mammans ex/barnets pappa har träffat en kvinna nu som han ska gifta sig med, och hon verkar inte vara helt 100... Jättesvartsjuk på bebisen.
3. Mamman är orolig att pappan ska flytta tillbaka utomlands och då måste hon skicka en jäkla massa papper till honom som måste skrivas på.
Det jag/vi behöver hjälp med:
Om pappan begär gemensam vårdnad, kommer han lätt att få det då? Är det rent av omöjligt för min vän att behålla ensam vårdnad?
Både jag och min vän förstår absolut hur pappan tänker, men min vän vill såklart vara säker på att dottern kommer ha det bra.
Min vän skulle aldrig flytta till andra sidan landet och ta barnet med sig, eller vaccinera utan pappans tillåtelse etc, hon vill samarbeta och respekterar pappan. Han är en bra kille. 
Men man kan inte lita på någon till 100%...
Någon som har erfarenheter? HJÄLP!
