Hur får jag hunden att sluta sova i vår säng?
Hejsan!
Jag behöver hjälp! Är gravid snart i vecka 19. Problemet är bara att vår hund som väger 30 kg sover i vår säng. Det var min sambos hund från början. Hunden var 2 år när vi träffades och var van att få sova i sängen.
I början tävlade han ofta med mig om att ligga i sängen och trängdes (fortfarande) mellan mig och sambon i sängen och så fort jag reste mig upp för att gå på toa eller liknande var hunden på min plats DIREKT. Jag har väl alltid vart lite emot att han sover i sängen, sambon gillar svart och hade bara svarta lakarn, vilket innebär att det var fullt med gråa dammiga tassavtryck i hela sängen, grus och massa hår. Blöta fläckar efter att han ligger och tvättar rumpan i X antal min och snoppen som läcker vätska (Eooooow, äckligt!) Där ska man sova och det är inte trevligt.
Jag har försökt att ta upp detta med sambon på vänligaste vis men han bryr sig inte alls. Jag har försökt att acceptera detta nu när vi flyttat ihopför 1,5 år sedan. Vi bor i en etta BTW på ca 40 kvm2. Jag hade katt (som aldrig låg i sängen innan och han fyller 7 år)
Bortskämd som hunden är har vi fått ta in en EGEN 90's säng ENBART till hunden. Jag har köpt NYA täcken och kuddar och lakarn på IKEA för han vägrar ligga i den annars. I början gick det ganska bra. Tills jag blev gravid.
Hunden ska bara sova i vår säng nu. Jag försöker att lära den att inte vara i sängen. Med tanke på vårt kommande barn. Barnet ligger väl i våran säng ett tag efter förlossningen och jag kan inte ha en hund på 30 kg som kanske lägger sig på barnet eller råkar sparka till den. Han (hunden) sparkar ofta till mig i magen och han gillar att ligga PÅ en.
Detta har resulterat i att katten OXÅ vill ligga i sängen!! (SUCK) Gärna på en oxå, så nära det bara går (för att samtidigt vara så långt bort från hunden som möjligt) (DUBBEL SUCK) han vägrar att flytta på sig även om man vänder på sig eller buffar på täcket. Vi har ingen dörr till sovrummet och kan inte stänga dom ute. Och det skulle inte fungera heller då hunden ALDRIG I SITT LIV vart lämnad ensam, sambon stänger inte dörren heller när han är på toa så han blir tokig när man stänger dörren (den enda dörren vi har i hela lägenheten som då är till toa). Det går bara inte så jag kan heller inte stänga dörren. Hunden blir tokig på riktigt! Han skäller, gnäller, kissar på sig, blir arg mot katten osv. Detta gör han ALDRIG i normala fall och han går på hunddagis för de som undrar vart han är när vi är på jobbet.
Allt känns hopplöst och jag vet inte vad jag ska ta mig till. Jag har förklarat läget med katt och hund för sambon, jag vill inte ha någon av dem i sängen även om jag älskar dom lika mycket för det. Jag kunde acceptera det förut fast jag inte gillade det men inte nu när vi ska ha barn. Jag vill att han ska hjälpa mig att säga till dem båda, speciellt hunden som lyssnar mer på honom. Jag säger nej och sambon säger inget och ibland ropar han tom upp honom i sängen! Det blir ju fel för hunden så klart, ibland får han och ibland får han inte, ena säger ja andra säger nej. Klart han blir förvirrad. Hunden är nu 4,5 år...
Förlåt för antagligen värlsdens längsta inlägg men jag behöver hjälp! Och jag behövde få skriva av mig lite. Tackar och bockar för seriösa svar.
Kram på er och ha en fin dag!