Mina föräldrar är elaka mot varandra

Hej jag vet inte riktigt vart jag ska vända mig så prövar här.

Jag tycker att mina föräldrar beteer sig respektlöst mot varandra och vill försöka hjälpa dom på något sätt.
Börjar med att förklara hur dom är och vart dom befinner sig i livet just nu.

Min mamma är en allmänt stressad person som är helt manisk med städningen. Hennes pappa gick bort bara för några månader sedan och hon har känt att det inte finns någon hon har kunnat prata med. Jag har lyssnat men hon verkar anse att detta inte var tillräckligt. hon är en människa som pratar mycket om elände. Folk som har cancer, hennes pappas sista tid, saker på jobbet och gärna sjukdomar i allmänt. Såhär har hon varit hela mitt liv så det är inget som bara dykt upp.

Min pappa verkar lite allmänt nerstämd och varje dag när han kommer hem äter han på 5min för att sedan spendera hela kvällen framför teven. Han är ganska överviktig och har sedan en tid tillbaka fått diagnosen diabetes. Han har även sedan länge ätit blodtrycksmedecin. Nu på senare tid har han flippat ur flera gånger och varit riktigt arg utan någon riktig anledning. Han vill gärna tycka till om saker och anser att han alltid har rätt.
Om vi sitter och pratar i ett rum kan han gå in i köket, bli arg på något banalt och halvskrika i några minuter för att sedan komma med ett flin och fortsätta konversationen som vi hade tidigare utan vidare.
Han har även blivit ordinerad av sin läkare att dricka ett glas vin om dagen för sitt blodtryck, vilket han gör. Jag har fått känslan att han dricker större och större glas och även dricker när han sitter hemma själv.
Har fått känslan att han vill provocera någon i familjen för att kunna bli skälld på.

Min mamma avbryter ofta min pappa mitt i samtal och även alla andra när dom pratar. Hon ska hela tiden berätta hur min pappa ska äta vissa saker och andra inte då hon anser att hon vet hur det funkar med hans diabetes.
När min pappa sitter i ett annat rum kan min mamma prata om honom i tredje person även fast han hör. B la om att han har förändrats, om diabetesen osv.

När min pappa tar iniativ att städa eller klippa gräsmattan är hon inte nöjd utan tycker att det fortfarande är stökigt eller gräsmattan inte riktigt klippt utan efter en liten stund berättar hon för honom att det är dåligt gjort för att sedan ta dammsugaren/gräsklipparen och fixa det som var dåligt (även om någon annan inte ser dammet eller att en fläck är missad på gräsmattan).
När min pappa säger någonting om det säger mamma med skämtsam ton att hon minsann inte har problem att hitta någon annan.

Jag får känslan att min pappa har börjat mer och mer fått nog av mamma och hon inte märker någonting av det.
Jag har nog inte fått med allting och säkert något strulig text men vet faktiskt inte vart jag ska varken börja eller sluta, det känns som jag är den äldsta i familjen som är tvungen att säga åt mina föräldrar som att dom är två småbarn.

Vad ska jag göra och vart kan jag vända mig?