Hur talar ni till era småbarn? Vi hamnar lätt i mamma-/pappa-snacket och säger "ska mamma fixa det där åt dig" när man egentligen borde säga "ska jag fixa det där åt dig". Min son är tre år och jag borde ju prata korrekt med honom, men ändå gör jag inte det. Förstår knappt varför?!?
Hur pratar ni med era småbarn, och varför? Hur resonerar ni?
Säger oftast "ska mamma hjälpa dig" till min ettåring. Jag är uppväxt med att kalla mina egna föräldrar för förnamnen och har alltid hatat det. Därför har det känts viktigt för mig att jag ska bli "mamma" för mitt barn. Jag antar att det kommer ändras naturligt till "ska jag hjälpa dig" när barnet blir större.
Jag säger "Jag" om mig själv till min 3- och 4-åring. Sa "Mamma" om mig själv när de var spädbarn.
Försöker tänka på att säga "jag" till min tjej på 21 månader men det blir alltför ofta "mamma" ändå, att det skall vara så svårt 
Hon har precis lärt sig vad jag och pappan heter, men jag vet inte riktigt hur, vi har inte försökt lära henne det, antar att hon bara snappat upp det. Oftast säger hon "mamma Carro" men ibland säger hon bara Carro och det känns jättekonstig, hoppas det är nåt som går över...
Hon har precis lärt sig vad jag och pappan heter, men jag vet inte riktigt hur, vi har inte försökt lära henne det, antar att hon bara snappat upp det. Oftast säger hon "mamma Carro" men ibland säger hon bara Carro och det känns jättekonstig, hoppas det är nåt som går över...
? Om jag pratar med mina barn om deras pappa så säger jag ju "Pappa", men om jag vill be sambon om något när jag är med barnen så använder jag så klart hans namn .
? Om jag pratar med mina barn om deras pappa så säger jag ju "Pappa", men om jag vill be sambon om något när jag är med barnen så använder jag så klart hans namn .
Men vi blev paffa när hon helt plötsligt visste vad vi hette!
Säger alltid jag om mig själv, har alltid gjort det. Min kollega vars barn är i övre tonåren säger ibland pappa om sig själv när han pratar med barnen, låter väldigt konstigt.
Min pojke är 8,5 år och kallar oss föräldrar vid förnamn om det andra närvarande. Detta är inget vi uppmanat honom att göra, utan han har kommit fram till att det blir tydligare så.
Har inga barn, men får jag kommer det bli "mamma" inte "jag". Baserat på att katterna får höra "matte ska bara" etc.
Jag säger faktiskt "kom till mamma" och "ska mamma byta blöja" "mamma älskar dig" och sånt är barnen är små, då dom ska lära sig vad mamma betyder och lära sig prata , som till min son på 10månader, men till min dotter som är snart 3 år gammal så säger jag alltid "ska jag komma och torka dig?" "ska jag skära åt dig?" "Jag älskar dig." osv.
undrar vad barnpsykologer säger om det? kan man kolla någonstans? har aldrig tänkt på detta förut men nu tycker jag ändå t är rät interessant.
Jag säger både och. Ibland blir det "mamma skall bara" och ibland "jag skall bara" beroende på situation. Inget av det är fel eller rätt.
Min son är 6 år och jag säger fortfarande "mamma ska bara...", "ska mamma fixa det åt dej?" ibland.
Jag blandar. Oftast säger jag "Ska vi göra tillsammans?" eller "Jag ger dig den, du behöver inte klättra", och det har jag gjort hela tiden tror jag, sonen blir två i september. Däremot säger jag rätt ofta "mamma ska bara kissa så kommer jag sen". Så jag varvar friskt.
Svarade annat eftersom jag använder både och ungefär lika mycket.
Jag röstade annat. Jag försöker säga "jag" men det slinker igenom ganska många "mamma" ändå.
Både och. Till min fyraårig säger jag så gott som,alltid jag men till min tvååring säger jag nog ibland mamma och ibland jag.