så tråkigt att hon inte kan se till barnets bästa!
jag är gift med en man som ungt fick barn med ett ONS.
han fick inte veta om att hon var gravid utan fick veta om barnet först efter en tid efter födseln. faderskapet fastställdes och efter det var han inte vatten värd utan blev bara utställd när han kontaktade mamman.
när barnet kommit till mitten av tonåren kontaktade han själv barnet som blev väldigt glad för det! som även berättade att mamman inte velat hjälpa barnet få kontakt med sin pappa.
men nu bråkar mamman med barnet om att den umgås med pappan och baktalar honom, påpekar mycket om att han inte funnits när barnet var litet. men aldrig om att hon ljög om vem som var pappan i flera år! barnet bli såklart ledset och besviket.
varför inte vara glad att barnet har två föräldrar? de är ju lika mycket föräldrar!!
är det avundsjuka? rädsla?