Jag orkar inte mer...

Jag tror att din mamma saknar dej lika mycket. Hon låter du få bestämma dina egna beslut nu. Kommer du tilbaka till mor din och ber innerligt om ursäkt så är jag nästan helt säker på att hon tar emot dej med öppna armar. Alla gör sne steg och misstag här i livet. Det ligger i människans natur. Gör som din kille föreslog att du skulle göra. Hallå?! Det är DIN mamma ! Mamma din är bara rädd om dej och vill förmodligen bara ditt bästa. Lycka till!

Ring din mamma och var helt ärlig. Be om ursäkt. Jag är en mamma. Jag hade inget hellre önskat om du vore min dotter..

Familjen framför allt ! Om du inte mår bra av att vara tillsammans med din kille OCH om du tror att du blir lycklige av att ha din mamma så hade jag gjort slut. Utan att tveka.

Pojkvänner kommer och går, vänner och familjen består.
Var en hjälte och tag kontakt med din mamma. Säg förlåt och berätta hur du känner det.
Jag är också mamma och skulle göra allt för mina barn oavsett vad som händer.
Vi har alla varit "unga och dumma" i din ålder (och även äldre) och tagit beslut som visat sig vara fel i slutändan. Speciellt när det gäller kärlek så agerar man inte alltid rätt när man är blind av förälskelse.

Blir det jobbigt så tveka inte att skriva här, du kommer garanterat att få massor med stöd 

nu är det slut mellan mig och pojkvännen. håller på o packar mina saker för flytt nånstans.. löser sej med et. Min mamma kan inte ta emot mig pga att jag har gjort som jag har gjort. :( hon måste få "smälta" det jag har gjort.. :/

funderar på att flytta till min killkompis som är gay.. En riktig sköning! Hur jag gör med mamma vet jag inte än, det har gått 4 månader sen allt detta hände. Usch det gör så ont i mig.

Vad säger din mamma nu när det gått 4 månader? Vill hon inte att du ska komma hem? Maila gärna om du vill prata..

Hur har det gått för dig? Försök förstå hur ont det gjorde för din mamma. Hon ville säkert bara skydda sin dotter med näbbar och klor. Jag har också varit 16. Vet precis hur det var och jag är så tacksam för att min stackars mamma orkade med mig. Jag hoppas att ni hittar tillbaka till varandra... Du hör hemma hos henne inte kompisar. Man blir vuxen så fort ändå. Skynda inte vännen:)

det har gått bra:) är tsm med killen igen , har normal relation med mamma o resten av familjen. vi kan prata normalt, o vi har även träffats, så nu är det bra. :)