Tror ni vi får bli familjehem?

Om ni blir godkanda eller ej kan bara soc svara pa, men det du beskriver later bra anser jag.

Inkomsten skulle jag kalla hog, dessutom far ni ju gott om betalt OM ni blir godkanda som familjehem. Det kommer utredningen visa.

Dock undrar jag vad som hander kring mamman? Har hon erbjudits hjalp? "Varfor" har hon missbruksproblem?

Antagligen kommer soc. att bli tacksamma för att någon i släkten vill ställa upp för flickan, det gör ju det hela så mycket enklare för DEM. Kan inte tänka mig att det skulle vara några problem alls.

Det tror jag absolut! 
Soc brukar granska familjen och kollar inte lika noga på utgifter, hur många sovrum det finns osv.
Det räknas självklart med, men inte lika mycket som just familjen.

Jag tror inte ni har några problem att få bli familjehem till flickan om ni klarar av det både ekonomiskt och psykiskt. Det är bara ett plus för soc att det är en familj som flickan känner, men frågan är om flickans mamma verkligen inte är kvalificerad att ta hand om sitt eget barn. Soc måste få en större insikt om mamman än de flesta har för att avgöra om flickan ska placeras eller ej.

Hoppas allt går väl:)

Jag var familjehem till min lillebror i 3 år. Från det att han skulle fylla 16 år till i fjol, nu har han eget boende. Det var soc. och polisen som ville placera honom hos mig, och han själv förstås. Jag hade/har inga skulder eller anmärkningar men min dåvarande hade/har. Har för mig att min dåvarandeinte spelade roll om han hade skulder då der var jag som var "huvudpersonen" för min bror. Hur de ser på en prick vet jag inte. Enklast är ju att ringa och fråga. Vet inte heller om man kan placeras hur som helst. I vårt fall hade det ju skett ett antal anmälningar mot vår mamma från grannar, brorsans kompisars föräldrar och skolan samt att polis tillkallats.

Först och främst lär ni göra en anmälan, prata även med skolan om de märkt något och att ni kommer att göra en anmälan och att skolan kan komma att kontaktas så att de är förberedd.

Absolut kommer ni att bakgrundkollas men soc. föredrar att placera hos familj och släkt om möjlighet finns.

Lycka till.

Min syster öppnade sitt hem för sin pojkväns systerson för några år sedan.
Socialtjänsten tyckte att det det var jättebra att han kunde bo där under en period.

Men när det kom till att hon skulle få ersättning för hans upphälle var det inte alls självklart.
Hon begärde alltså inget arvode, önskade bidrag till bara mat och hygien.
Då menade socialtjänsten att man inte betalade kostnadsersättning till "nära släkt"???
Är säkert olika från fall till fall, men en oväntad och märkligt snubbeltråd...

Är ni beredda på detta? Det låter lite väl rosenskimrande när du skriver.. Det kan även bli väldigt tungt och jobbigt. Ni får se till att få lite utbildning, innan ni ger er in på detta.

Tack för alla svar .

Det här med min kusins problematik är inget nytt under solen och hon är ganska välkänd av socialen. Hon är inte intresserad av hjälp eftersom hon inte anser sej ha några missbruksproblem.

Dottern har pratat med soc tidigare (på eget bevåg) och jag vet att familjen ska utredas. Nu i helgen nådde väl allt sin spets och det var därför flickan kom hem till oss och frågade om hon kunde stanna.

Jag ringde naturligtvis till min kusin och hennes version är att dottern är en lögnhals, jävul, bortskämd snorunge osv. och fick väldigt gärna "flytta hemifrån" :(.

Det blir en väldigt lång historia om allt ska skrivas här men jag är ganska säker på att mamman välkomnar familjehemsplacering av dottern, hon orkar helt enkelt inte vara mamma.

Flickan är och har alltid varit oerhört smart, tränar och pluggar. Hon är inget "problembarn" i den bemärkelsen och har ett ganska nyktert sätt att se på hela situationen.

Hon säger själv att hon bara vill ha lugn och ro i livet.  Jag har känt henne hela livet och är väl insatt i vilka problem som kan uppstå.

Ersättning får det bli som det vill med, det känns ganska oviktigt just nu. Både jag och resten av familjen är beredda att ta emot henne här. Problem som kan uppstå får vi ta tag i på samma sätt som om det gällde våra egna barn.

Allt gick ju väldigt snabbt, som sagt dök hon upp här utan förvarning vilket gör att vi inte hunnit sätta oss in i vad allt egentligen kommer att innebära.