• scoose

    Nu har bägaren runnit över, jag orkar inte mer!

    Jag och sambon är vad vi kallar, ofrivilligt barnlösa!
    Har försökt bli med barn i ett år nu utan resultat. Enligt utredning är inget fel på någon av oss!

    Jag orkar inte med detta mer.. Jobbarkompisar, vänner, nära och kära blir gravida HELA TIDEN! Jag ser stora, fina magar överallt, barnvagnar och allt som hör där till.
    Alla utom jag, så känns det verkligen! Jag gråter och gråter, blir förbannad, rycker upp mig och sen samma jäkla visa om och om igen..
    Hur länge ska detta pågå??? Facebook är nästan det värsta stället, par som tillkännager att dem snart ska bli föräldrar, foton på UL och massa gravida magar...
    Jag unnar alla människor att bli gravida, tro inget annat.. Men nu har fan i mig bägaren runnit över då det verkligen känns som, alla andra utom jag!
    När ska jag bli den glada tjejen jag en gång var? Förtjänar inte jag och sambon att bli föräldrar? Är vi inte värda den lyckan? Vad gör vi för fel?

    Sakta men säkert bryts jag ner...

    Någon annan som känner igen sig i de här tankarna?

    Detta blev inget trevligt inlägg, men var helt enkelt bara tvungen att skriva av mig Gråter

  • Svar på tråden Nu har bägaren runnit över, jag orkar inte mer!
  • jagvill85

    Hejsan, har inga nyheter här...tiden går så långsamt då man måste vänta mellan behandlingarna! Har 3 dagar med p-piller och väntar sen på mens för att börja med sprutorna. Skall bli spännande men är samtidigt livrädd för att det inte skall funka! Mannen har också varit på provtagning så väntar nu på hans provsvar också. Har någon här gjort en spolning av äggledarna? Skall göra det i samband med nästa vul. Hælleer tummarna för alla! :)

  • Fiffig

    Jag har spolat mig! Läs inte alla skräckhistorier om det, min gick jättebra. Visst kändes det lite obehagligt men det var absolut inte outhärdligt. Nu hade jag fri passage iofs. Har man stopp kan det säkert kännas lite mer. Jag tog två Alvedon en timma innan ingreppet och försökte slappna av så mycket jag kunde i gynstolen. Tror det hjälpte mig. Nu tog jag ledigt hela dagen, men hade kunnat jobbat direkt efteråt. Det kommer gå fint för dig också!

  • äralltupptaget

    njä inte så bra nyheter här heller.

    Knaprade min 4 :e pergotimekur och var först på VUL den 30 sug, men då såg hon ingenting som hon trodde kunde bli något. Men hon ville kolla lite senare så jag var där i måndags och då hade jag en blåsa på 19mm som hon trodde kunde vara något "att ha " sedan hade min slemmhinna blivit tjock och fin. Hon har alltid sagt att den är tunn... ( inte bra )
    Hon har pratat om att nästa steg blir sprutor för mig också. Jag är lite nervös för dessa sprutor, jag har inte läst så mycket om dom.. Finns det någon här som har erfarenhet av dom ? Hur länge det tog osv ?
    Är dom " starkare" än pergotime eller vad är skillnaden ?
    Iaf så hoppas jag som fan på att det tog denna gång.
    Ska få ta blodprov den 11 dvs nästa tisdag för att se om jag har haft ägglossning.
    Man vågar inte heller hoppas för mycket, för man blir så besviken dom gångerna man verkligen trott att något har hänt, så kommer mensen... som ett brev på posten... :(

    Tyvärr så jobbade min man borta på tisdagnatt, men vi körde på morgonen, hoppas att det räckte om jag nu hade ägglossning igår. Han kommer hem ikväll så då blir det en omgång till! :) *hehe*
    Man vill inte sumpa chansen OM OM OM det nu skulle funka denna gång!

    Detta med att spola sig, hur kom dom fram till att ni behövde det ? Hur ser dom det ?

  • jagvill85

    Hej, med pergotime stimulerar man kroppen att producera fsh medans man men sprutor injicerar själva fsh hormonet. Alla reagerar inte på pergo så det är ju tur att det finns alternativ! Äggledarspolning gör man för att kolla ifall passagen är fri. Min gyn skrev ut antibiotika och någon annan "desinfekterande" tablett som jag måste ta 5 dagar före spolningen för att minska infektionsrisken under ingreppet...måste du ocksä ta det Fiffig?

  • MnM2010

    Mig kunde de inte spola, kunde inte ens föra in katetern pga smärta. Väntade på titthålsoperation för att se hur passagen var i äggledarna... hade fått tid för op. men ingen mens kom. :)
    2 års försök och ångest inför varje ägglossningstest. Nu är snart bäbisen här.

  • Fiffig

    Jagvill: jag behövde inget sånt vid spolningen. Fick inga besvär efteråt heller trots att vi gick raka vägen hem och "myste" eftersom det var ägglossning på gång då. Är kanske olika beroende vem man går till, men där jag var pratade ingen om antibiotika eller risk för infektion.

  • äralltupptaget

    men är det en åtgärd som ser kan behövas på VUL eller hur kommer dom fram till det ?

    Är det bara en säkerhetsgrej ?

  • LängtansBlåaBlomma

    Är det ofarligt att käka p-pille 3 v för att få mens? Förutom att man inte kan bli gravid under den tiden?


  • LittleE

    Hej! Vet inte om tråden gått över till att handla mer om annat än om vikt, men ville dela med mig av mina erfarenheter. Jag försöke gå ner i vikt i många år utan att lyckas, det som tillsist fungerade för mig var stenålderskost light, dvs. med en syndardag i veckan där man unnade sig lite extra. Finns mycket info på nätet! Men grunden är inget gluten, mjölkprodukter eller processad mat. Back to basics med frukt, grönsaker,bär, nötter, rotsaker, kött och fisk. Gick ner de 5 kilo jag hade för mycket, magen fungerade mycket bättre och mina allergier försvann. Men den kräver karaktär! Jag hade varit väldigt sjuk väldigt länge och var desperat. Men om man vill prova fungerar det säker för fler. Lycka till!

  • Kattflickan

    Jag lyckades också att gå ner med Paleodiet, 5 kg på kort tid tillsammans med träning. Låter som samma diet som du gick på LittleE. Men jag mådde inte bra av det. Magen ballade ur och hela jag mådde dåligt. Jag hade inga syndardagar alls. Så efter typ 4 månader gick jag tillbaka till kolhydrater, fast i minskad mängd. Nu är jag gravid och äter allsidigt och mår jättebra. Har gått upp i vikt så klart, men inte så extremt, troligen för att jag äntligen lyckats få Lexaxin! Tror det var min sköldkörtel som spökade innan också och gjorde att jag hade svårt att gå ner i vikt. 

  • LittleE

    Hej Kattflickan! Grattis till graviditeten, vad roligt! Jag behövde oxå sköldkörtelhormon, men levaxin fungerar inte så bra så jag får köpa ndt på apotek utomlands eftersom min brist inte syns i blodproven (typiskt byråkratiSverige!). För mig är det tvärtom, magen ballar ur om jag får i mig gluten och/eller mjölkprodukter. Läkarna hittar ingen glutenallergi, men det blir diarré och otrevligheter så det talar sitt tydliga språk ändå tycker jag. Fast för mig handlar paleolitisk kost inte om att undivika kolhydrater, utan att få i sig dem (och annat) från så många olika källor och så oprocessat som möjligt - så jag lassar in olika sorters rotsaker inkl lite potatis och majs för att få i mig tillräckligt med kolhydrater. Och med ndt verkar det som om jag tål fler livsmedel och har kunnat utöka med (örten) bovete som jag bakar bröd på - för bröd har jag saknat innan! Lycka till med nya bebbon och ät gott för er båda!

  • Kattflickan

    Jag fick ju i mig vissa kolhydrater genom frukt och massor av grönsaker. Vi åt bland annat även sötpotatis och blomkål till maten. Det jag tror var problemet var alla fibrer delvis. Att däremot äta en mindre mängd pasta, ris etc funkade rätt bra för mig och det kommer jag ta med mig efter graviditeten också. 

    Jag är också irriterad på läkarna som strikt går på riktvärdet TSH >4 här i Sverige. Min idiot till husläkare deklarerade när jag var i vecka 6 att mitt TSH värde var heeeelt normalt. Det var då 3,98. Måste de följa riktvärdena så slaviskt? Jag sa direkt till honom att "nej, det är inte normalt, jag är gravid, då ska värdet vara lägre". Han vågade inte skriva ut Levaxin till mig ändå. Han skulle skicka en remiss till endokrinologen, men eftersom det var sommar skulle det nog dröja några veckor innan jag fick svar. Jag frågade om jag inte kunde ringa endokrinologen själv, direkt. Nej svarade läkaren, så funkar det inte. Jag ringde endokrinologen och inom några timmar hade jag Levaxin. Det var inget snack om saken sa endokrinologen. Vid graviditet ska man helst ligga under TSH 2. 

    Det är främst  i början av graviditeten som underproduktion i sköldkörteln kan orsaka skador eller missfall, så att han föreslog att jag skulle vänta några veckor var ju helt fel. Tur att jag själv var påläst.

     

  • LittleE

    Ja, läkarnas kunskaper om (kvinnosjukdomen) hypotyreos är förfärande dålig. De sk riktlinjerna som läkarna följer är ju också en normalfördelning över hela populationen vilket innebär att för en individ som i sitt normalfall har en hög nivå av det aktiva t3, i ena änden av skalan, mår oerhört dåligt om de istället får en låg nivå, i den andra änden av normalfördelningensskalan. Under läkarutbildningen poängteras skillnaden i normalfördelningen för en population och en individ, men det verkar ha försvunnit ur det kollektiva läkarminnet lagom till praktik. Egentligen säger inte ett blodprovsvärde särskilt mycket, om det inte är extremt högt eller lågt, om man inte vet individens blodprovsvärde från en frisk period! Man kan bli galen på många läkares brist på logik och basala statistikkunskaper när det kommer till hypotyreos. Ndt innehåller bla både t4 och lite t3, men i mina blodprover före och efter kan man se att det framförallt är mitt t3 värde som förändrar sig - betydligt mer än vad det borde kunna göra om det enbart beror på mängden t3 i medicinen. Det verkar iställlet, enligt min läkare, som att med liten dos av t3 så klarar min kropp eller mina celler själv av att omvandla t4 till t3 i mer normal omfattning - de kickas som igång. Jag behöver bara en liten dos varje dag. Men i fantastiska Svergie Finns Inte denna sjukdom så högkostnadsskydd i sjukvård och på apotek gäller inte för mig. Men har man inte hälsa är det inte mycket som är kul, så det är bara att punga ut med tusenlappar i ett kärt grannland och vara tacksam för att man är påläst. Underbart att du stod på dig, usch det kunde ju ha gått jätteilla annars. Kanske byta husläkare? 

  • knaappeen

    Känner preCis som du TTrådstartare, allt börjar rinna över nu, förhållandet börjar svacka, han tröttnar på mig som ofta är sur o ledsen.men hur enkelt är det när alla andra i närhet en blir gravida o jag ståe här, 4 månader efter ett MA i v 12. Sorgen går liksom aldrig över. Sambon förstår inte, mamma som fortfarande frågar när det är dags trots att hon vet om MA. Jag är så ensam o orkar fan inte längre!!


    MA första grav med första barnet i v 12(nov) Nya tag nu minbebis.com/blogg/knappen/
  • mnu
    knaappeen skrev 2015-04-19 23:40:47 följande:

    Känner preCis som du TTrådstartare, allt börjar rinna över nu, förhållandet börjar svacka, han tröttnar på mig som ofta är sur o ledsen.men hur enkelt är det när alla andra i närhet en blir gravida o jag ståe här, 4 månader efter ett MA i v 12. Sorgen går liksom aldrig över. Sambon förstår inte, mamma som fortfarande frågar när det är dags trots att hon vet om MA. Jag är så ensam o orkar fan inte längre!!


    MA första grav med första barnet i v 12(nov) Nya tag nu minbebis.com/blogg/knappen/
    Du är inte ensam.

    Vi är många som upplever samma sak.

    Ibland har man bara lust att be folk hålla käften så oförstående som de kan vara.

    Jag blir sjukt frustrerad varje gång jag får min mens (fick igår också)

    Min man och jag blir sjukt ledsna, jag går bananas och allt blir skit. Det är påfrestande när båda vill så mkt.

    Jag avundas varenda gravida kvinna, missunnar inte, men jag avundas deras livssituation. Jag undrar när det ska bli vår tur. Vi har försökt i över 15 mån nu (haft oskyddat sex i 2,5 år, fått ett missfall)
Svar på tråden Nu har bägaren runnit över, jag orkar inte mer!