4 år, normalt eller ej? Hjäälp!
Jag har två barn, och detta gäller den äldre, så jag har inget att egentligen jämföra med, så nu ber jag om hjälp.
Lite bakrund, sonen är född "extrem prematur" och har haft problem med grovmotorik "avvikande motorisk utveckling" men man har inte hittat på varför, han började prata sent, använde sig bara av 'Tack' fram tills 2 år och 2 månaders ålder. Då kom "mamma" och "pappa" för första gången. Sen gick det fort, och nu pratar han för fullt.
Innan han började prata så tycktes han ändå "förstå" lika mycket som jämnåriga, orden fanns där, han kunde bara inte få ut dom.
Han har länge haft problem med koncentrationen, och svårt att få in honom på styrda lekar, men har väldigt bra koncentration på 'sina' lekar. Detta har uppmärkssammats på förskolan också. Han är även lite senare i utvecklinen enligt förskolan, vet dock inte hur mycket, men jag håller ändå med om det.
Nu är han som sagt 4 år gammal, och blev storebror för lite mindre än ett år sedan.
Han bor varannan vecka hos mig och varannan vecka hos sin pappa. Detta har aldrig varit något problem, dock verkar han tycka att det är "jobbigt" när vi är alla tre hos t ex läkare eller så. Efter ett tag släpper det dock, men kan vara väldigt bestämd på vem som får/ska hjälpa honom vid behov. (Vi separerade när sonen var lite över året så han har inget minne om en tid tillsammans.)
Vi flyttade för ett par månader sen, bara längre ner på gatan till ett större hus, och då hade vi turen att hamna på samma gård som en förskolekompis till sonen, vi kan kalla sonen A och kompisen O, Detta upptäcktes på en gång och de leker varje dag, oftast ute och cyklar, ibland hemma hos O, då yngre syskonet sover titt som tätt har det helt enkelt blivit så att dom inte är här, det har hänt enstaka gånger men funkar inte, de blir osams på en gång, får sällan fram varför.
Under tiden de är ute och leker kommer min son in efter 20 min och gråter, titt som tätt, hela tiden, det kan vara alltifrån att O har sagt något, A är trött, ofta kommer han bara in gråtandes och säger att "jag vill inte leka med O längre" Detta händer vareviga gång, och väldigt sällan finns det en anledning. Ibland händer det att han ramlat, nån enstaka gång har de blivit osams t ex kastat sand. Men ofta verkar det inte finnas någon anledning, utöver att O t ex sagt att den här spaden är grön t ex.
Hemma gråter han också, ofta, för minsta saker, om man säger fel sak, om det är något han vill men inte får, om han får fel sked till maten, får fel tallrik etc.
Han vägrar dricka ur stora glas, äta från stora tallrikar, oftast vill han ha en och samma tallrik, eller variera mellan två stycken, men är de i diskmaskinen kan det gå att ge honom en liten tallrik, men kan bli gråt av det med. Stora tallrikar (som vi andra äter på) eller stora glas (som vi andra dricker ur) vill han absolut inte ha.
Att sluta med blöja tog ett bra tag, men efter väldigt mycket om och men har vi äntligen lyckats med det, när han väl bestämde sig kunde vi ta bort blöjan på en gång, utan olyckor och problem. Däremot ville han ha kvar den vid bajs, men efter några månader så har den försvunnit därifrån med.
Att muta honom med saker när det är något han inte vill går sällan, säger man att han får godis om han äter upp 2-3 skedar vid maten hoppas han hellre över godiset, så har det varit sen 1-1½ år tillbaka.
Han vill gärna vara väl förberedd när man ska göra saker, ska vi åka till mormor men måste svänga in på coop kan det bli gråt, än så länge är det dock inte så ofta. men när de händer kan han bli väldigt ledsen.
Han vill gärna och ofta sova, han verkar ha ett väldigt stort sömnbehov jämfört med andra, men jag vet inte vad som är vanligt. Han sover ca 12 timmar, han kommer själv ock säger att han vill sova, även om han är ute och leker, så brukar han komma in vid 6-7 på kvällen och säga att han vill sova. Och jag försöker hålla ut honom till ca 20.00. Somnar han sent, vaknar han sent. Att väcka på morgonen är ibland omöjligt.
Senaste veckorna vill han väldigt sällan åka nånstanns, oavsett vart det är står han efter 10-20 minuter och tjatar om att han vill hem, hos mormor, på djurpark, kalas, kompisar etc. Han vill bara hem!
Han tycks inte förstå var "igår" är, utan pratar om allting som har hänt, oavsett om det är ett år sen, en vecka sen, eller faktiskt igår som just "igår"
Han vet skillnad på Han och Hon, t ex frågar jag om mamma är en flicka eller pojke, så säger han flicka, säger man han eller hon då, så är det hon, men ska han säga "hon åkte iväg" så är det "han åkte iväg" varje gång. Och ska det vara "han åkte iväg" så är det alltid "hon åkte iväg".
Innan sommaren berättade fröken att han börjar "dra sig undan" lekarna på förskolan, går själv ifrån och bygger t ex lego istället, trots att han alltid lekt med samma barn förut. Hemma leker han sällan med sina leksaker han har på rummet, han har några motorcyklar han leker med, nån gång ibland leker man med lego, sen cyklar han, men bara på sin "springcykel" som också påminner om motorcykel.
Vid ett par tillfällen har han fått massiva utbrott, nån gång när han skulle komma in och äta, några gånger vid tandborstning.
Det har ofta gått bra att borsta tänderna, men på senare tid sitter han oftast och gråter innan och vill inte.
Just nu kommer jag inte på mer, men det finns mer,
Utåt sett "verkar" han normal, så det känns som att jag överdriver, men magkänslan säger och har länge sagt att han inte riktigt är som andra.
Vi har kontakt med HAB där jag tagit upp lite av det här, och de säger mest att "de kan bero på att han blivit storebror" men jag tror inte på det. Visst kan säkert en del ha med det att göra, men plussar man ihop allt så känns det som att det är mer.
Om någon faktiskt orkade läsa, så är jag väldigt tacksam för tankar och funderingar, erfarenheter.
