Vi har försökt i två år. Hade missfall för 1,5 år sedan..
Har haft knasiga värden med sköldkörteln men nu är allt "normalt" för stunden.
Vi vill ha barn. Är 23 år gamla..
Hur går vi vidare? privat eller inte privat?
Priser? Vad bör göras. Allt ser okej ut där nere. Varit hos gyn 2 ggr i år..
Har ägglossning.... Hjäälp!
PUFFF
om du har möjlighet be din läkare eller gynekolog att skriva en remiss. Det ingår i vårdgarantin nu så att det ska dröja MAX tre månader innan ni får en tid för utredning men ni måste ha försökt i minst ett år innan ni blir aktuella för utredning.
Kostnader är som vanliga läkarbesök och när man betalat 1100 så får man ju frikort. Så det beror lite på hur många besök som behövs kort sagt.
jag och min man gick genom landstinget först eftersom det trots allt är "kostnadsfritt" även om besöken kostar så är det en väldigt liten kostnad jämfört med privat (vet inte priset där).
Sen beror det ju på vad de kommer fram till men efter utredningen ställs man i kö för behandling och där gäller också vårdnadsgarantin och det är max tre månader innan man komme på sitt första besök. Sen får man betala sina mediciner upp till 2200 kr och sen får man frikort där också vilket man kommer upp i direkt om man ska göra IVF. Vi gjorde två IVF-försök innan vi lyckades och medicinen för ett bara kostar över 10.000 så frikortet kommer direkt 
Det som skiljer privat och landstinget åt förutom kostnaderna är ju att man faktiskt inte behöver vänta så länge om man går privat, men du är så ung också så jag tycker ni ska gå via landstinget först. Vet inte var du bor men här i Västra götaland får man tre IVF-behandlingar gratis, till skillnad mot privat där 3 behandlingar kan kosta upp emot 60.000 (ibland mer beroende på var man går ibland mindre). Sen när man gjort de gratis man har rätt till kan man fatta beslutet om man ska gå vidare med försök man bekostar själv.
till att det gick bra tillslut!
till att det gick bra tillslut!
Privat eller inte spelar inte så stor roll. De gör samma saker. Men jag skulle rekommendera att välja en som samarbetar med Falun (om det är möjligt). De verkar mest progressiva i Sverige.
Tyvärr har jag dålig erfarenhet av fertilitetshjälp när man har problem med sköldkörteln och du kan mycket väl uppleva det samma. Men jag ska berätta min historia så får vi se om du kan ta hjälp av den...
Jag har Hashimoto och har haft det i ca 10 år. Har haft ok värden enligt sjukvården men jag mådde aldrig bra. Medicinerade med Levaxin. Började försöka bli med barn för 8 år sen då jag var stabil i medicinerna. Inget hände. Gjorde utredning som inte visade nånting och fick diagnosen "oförklarligt barnlös". Gjorde två IVF som inte gav ett dugg. Efter den andra började jag läsa på och också ta tempen varje morgon.
Det jag såg då var att 1) tempen var fortfarande låg trots ok värden (alltså fotfarande sjuk). 2) Jag hade ÄL på dag 17, inte konstigt att jag inte såg nåt på stickorna dag 14. 3) Jag fick min mens dag 21 och 4) jag hade inte ÄL varje månad.
Efter lite läsning kom jag fram till att 4 dagar mellan ÄL och mens KAN man inte bli gravid, ägget hinner aldrig fästa. För kort period innebär att man har för lite progesteron. När jag nämnde detta för fertilitetsläkaren så var hon inte ett dugg intresserad av detta "allt fixar sig med IVF, du får ju medicin"...
Ytterligare lite läsning visade att progesteronbrist är vanligt när skk inte funkar som den ska, vilket min inte gjorde eftersom jag fortfarande kände mig sjuk trots ok värden. Tog upp det med min skkläkare som inte brydde sig särskilt, inte hans bord. Men jag höjde Levaxinet iaf för att må bättre. Vilket jag gjorde tills jag började få symptom på över och underfunktion samtidigt. Var till läkaren igen och fick se mina provsvar som klart visade att jag hade rätt! T4 var alldeles för högt men T3 var för lågt, alltså över och underfunktion samtidigt. Efter påpekande FRÅN MIG erkände läkaren att så ska det ju inte vara, jag kanske ev behövde ändra medicineringen lite och då fick jag tillägg av Liothyronin. Hjälpte lite men jag blev inte alls bra och inte gravid.
Efter en massa tjat och strul fick jag iaf en licensansökan beviljad på naturliga hormoner (Armour Thyroid). Började med dem och började känna mig frisk. Friskare än jag känt mig hela mitt vuxna liv. Det första jag märkte var att jag fick två dagar till mellan ÄL och mens (tempade fortfarande). 6 veckor efter jag börjat med medicin började mensen strula; jag var gravid! Tyvärr utomkvedshavandeskap men iaf. Från att inte ens haft ett missfall eller nåt så hade jag varit gravid!
Fick lite problem med medicinleveranserna så jag bytte till ett annat märke. Det funkade inte lika bra så jag bytte tillbkaka till Armour så fort jag kunde. Tre veckor (!) efter medicinbytet var jag gravid igen! Denna gång var allt ok och min son är nu nästan 11 månader. Nu äter jag Armour varje dag och mår bra. Är nästan frisk, har lite krämpor kvar men jag orkar iaf jobba heltid och jag har mitt efterlängtade barn. Med Levaxin hade det aldrig hänt trots ok provsvar...
En överläkare hävdade bestämt att man absolut inte behövde nåt annat än Levaxin för att bli gravid men jag är ett levande bevis på att han hade fel.
Det var min historia, vill du veta mer så skicka ett PM.
Oj vad mycket motgångar.
Själv har jag haft avvikande resultat när det gäller TSH, T3 och T4. Men just nu är jag precis inom "normala" nivåenrna..
Han har lagt ner utredningen kring mig och min sköldkörtel iallafall.
Gick på sophiahemmets diabetesmottagning...
Får söka mig till en gyn verkar det som iallafall.
jag ringde direkt till fertilitetskliniken på lasarettet i min stad och fick en tid.