Irriterad på "glömska"

Okej. Så han vill inte ha barnen heltid?

Har han bristande intresse i dom så borde du kanske inte vara så förvånad. Har pappan varit med och bestämt att dom ska på läger?

Jo, jag sa det. Men pappan menade på fullt allvar att de kunde klara sig ensamma. Och som separerad kan jag ju egentligen inte påverka hur han sköter barnen hemma hos sig så om han hade valt att ta emot barnen och sedan lämna dem ensamma så hade jag inte haft mycket att säga till om. Därför lät jag dem stanna hos mig.

Hur gamla är barnen?

Pappan har varit med och bestämt fritidsaktivitet. Nu åker hela klubben på gemensamt träningsläger en vecka, vilket de gör varje sommar. Han har aldrig protesterat och han betalar halva kostnaden varje år, det tolkar jag som att han godkänner lägret.

12 och 14 år. Inga småbarn alltså, men det känns inte okej att lämna dem ensamma två nätter på raken.

Men ts, klarar inte dom av att fixa fika till bussen själva och få med sej åksjukepiller (?) utan att du fixar det åt dom? Är du medveten om att 14 åringen bör klara sig själv utan problem redan nu för om 2 år kan h*n välja att flytta och plugga på gymnasie på annan ort?

Fast om barn ska kunna göra saker 2 år i förväg så borde ju en 8-åring klara av att gå hem från skolan själv varje dag och klara sig själv hela eftermiddagen eftersom man behöver kunna det när man börjar 4:an. Och en 4-åring behöver kunna gå på toa själv och torka sig eftersom man behöver kunna det när man börjar förskoleklass på skolan. Osv.

Hade det gällt att de skulle vara ensamma från lördag eftermiddag till söndag morgon så hade jag nog kunnat tänka mig att lämna dem, men fredag-söndag känns för länge för mig. Hur länge skulle du kunna tänka dig att lämna din 14-åring ensam hemma? 

Men ja då får du nog ta det också. Jag hade sagt tyvärr har jag andra planer (är också bortrest) så då är de ensamma hos dig fr-sö, fixar egen matsäck och tar sig till lägret. Hans tid hans ansvar. Stå på dig annnars gör nån annan det sägs det.

Men det hidrar väl inte att barnen är där till må iaf. De får väl ta med ungarna på middagen eller fixa något till dem innan de sticker själva.

Seriöst, 14 åringen kan väl både laga mat och få si iväg till en buss hoppas jag. Det ska väl inte heller vara ett problem för 12 åringen att klara det under 14 åringens överseende.

Jag har gjort det över en helg och det har aldrig varit problem. Nu för tiden finns mobiler.. Sen har vi grannar som jag pratat med innan som jag frågat om de kunnat tänka sig hjälpa till om det skulle inträffa något akut, en olycka, huvudsäkring som gått sönder, vattenläcka osv. Men det har aldrig behövts hjälp.

Pappan har okejat att ungarna är hemma själva över helgen men ts tycker dom är för små...

Att bli irriterad på att man (igen) behöver ställa in sina egna planer för att den andra föräldern inte tar barnen som man kommit överens om är inte samma sak som att inte trivas som boendeförälder.

Det är inte småbarn det handlar om. Pappan tycker de kan vara hemma själva tills på söndagmorgon men ts tycker inte det. Alltså får ts stå sitt eget kast och ta hand om barnen tills de åker. Hur pappan gör i sitt hem är inget ts kan bestämma över.

Självklart får jag stå mitt kast och stanna hemma med barnen när det är jag som inte vill att de ska vara ensamma hemma.

Men du har missförstått det där med pappans hem, han vill inte ha dem i sitt hem när han inte är hemma. Han vill att de ska vara ensamma hemma hos mig, och det är nog därför han var ärlig mot mig och berättade att han och frun inte skulle vara hemma. Jag tror att han är rädd att det ska bli något slags ff-fest om barnen är ensamma hemma hos honom.

Håller med dig. Jag har inga problem med att vara boendeförälder, men jag önskar att pappan kunde ta ansvar för sin tid med barnen.

Det är lite underligt att boendeföräldrar anses vara föräldrar 365 dagar om året, medans varannan-helgs-föräldrar inte har några krav på sig att ens vara föräldrar under sina helger. 

Inte för att det spelar så stor roll men nej hon sa att det var ok om det bara gällde en kortare tid, vilket söndag kväll väl kan räknas som.Då får han väl se till att vara hemma när han har barnen då, eller så får han boka hotell. Inga ff-fester hos honom, men gärna hos dig? Enda repliken till honom är stick och brinn. Men det säger man ju inte utan bara, nej tyvärr funkar inte det, du får se till att fixa det på något sätt. Ibland kan det hjälpa att sätta lite starkare gränser och inte falla till föga för 'lätt'. Men ja ja jag vet det finns ingen motsvarighet till umgängessabotage och verkställighet när ug inte är intresserad / gör som denne behagar, eller 'glömmer'. Man kan tycka att det skulle kunna utgå någon ersättning om man inte tar hand om sina barn. Ligger inte böterna på flera tusen vid varje tillfälle bf inte lämnar ut till ug?