Hur talar man på ett snällt vis om att man finner fläskmagen avtändande?

Snällt och snällt. Det är ju känsligt oavsett. Du kan väl börja med att fråga om han märkt att du försökt ge honom nyttig mat. Fråga sedan i samma andetag om han har märkt att ert sexliv inte är så bra. Berätta sedan att du på ett diskret sätt försökt hjälpa honom att gå ner i vikt, men att du inte velat såra honom genom att säga det rakt ut. Att du älskar honom otroligt för den han är, men att du faktiskt ändå har problem med hans mage, och att du skäms över det.

Säg som det är, var ärlig.
Behöver ju inte lägga fram det att han är ful men typ att du älskar honom å att du vill att han ska må bra så du får leva med honom länge.
Trots allt är ju bukfetma inte nyttigt å leder till infarkter å annat ohälsosamt.
Säg att du vill att han försöker tänka på kost å motion för att må bra.

Det är ju så att den tid du inte lägger på motion, kost med mera, den tiden får du lägga på sjukdom senare i livet. 

Hej TS, jag sitter i samma sits. Jag vet inte heller hur jag ska lägga fram det. Problemet för mig är att hon säger att hon ska börja träna och äta bättre men det gör hon aldrig. Jag har verkligen försökt att köra bantning ihop med henne men det hjälper inte för då äter hon massa onyttigheter när inte jag är med. Resulterar bara i att jag blir smalare :)

Ge han mindre mat?

Ett perspektiv som funkar ganska bra, ganska ofta;
- Hur skulle du själv vilja att den som står dig allra närmast tog upp ett liknande problem...?

Nu är ju inte alla lika men jag skulle nog vilja att hon inte tassade för mycket som katten runt het gröt. Kärleksfullt och omtänksamt men samtidigt rakt och tydligt;

"NN, jag/vi har ett problem.. Du upplever inte att jag tänder till och är så attraherad av dig som du skulle önska. Jag skulle verkligen vilja mycket mer men har svårt när jag ser hur osunt du lever. Jag oroar mig för din hälsa, din kondition och det är jättejobbigt.
Jag förstår att det är jobbigt att höra, jag menar absolut inget illa - tvärtom, jag vill mer än något annat att vi kan lösa detta och komma vidare tillsammans, hitta tillbaka - men jag tror du vill att jag är ärlig. Eller? Vill du att jag är "snäll"..?
- Förr var jag attraherad och tände på dig (antar jag?) men du har förändrats, lagt på dig och är inte samma person idag. Nej, jag tycker inte det är attraktivt att du har en så osund livsstil och blir stillasittande.. Din mage växer och du tycks inte intressera dig för din hälsa eller ditt utseende..

Hoppas du förstår hur oerhört svårt detta är att ta upp och prata om, så känsligt och jobbigt. Jag vill ju verkligen inte såra dig - men samtidigt så kommer det inte att funka som det är nu.

Tycker du jag är orättvis? Hur vill du göra?
Vill du att vi hjälps åt i detta eller har du någon annan idé?

Jag älskar dig."

- Om ett sånt här samtal är svårt/omöjligt så skulle du kunna skriva ett brev. Låta honom läsa och reagera ensam, i lugn och ro, för att sedan prata när han hunnit smälta lite..

Usch, nej, det är inte enkelt.. lycka till!

Jag startade en tråd för många år sen om att mitt ex klagade som fan över sin vikt hela tiden. Till sist fick jag nog och sa att vi kunde ta promenader tillsammans och kanske laga lite nyttigare mat. Jag fick ta emot upprepade slag och sparkar från henne och enligt de flesta på fl så förtjänade jag det. Jag har fortfarande ingen aning om hur man tar upp något sådant utan att förtjäna stryk.

Du kan ju försöka intala han att han får större kuk om han går ner i vikt, fettet runt kuken försvinner. Kan ju funka :)

Jag tror det finns en slags nyckel i vilket perspektiv man använder.
Om/när man talar utifrån sig själv på ett öppet, ärligt och uppriktigt sätt - och dessutom känner och uttrycker omtanke - så blir det oftast rätt.
Inte alltid lätt och/eller smärtfritt - men rätt i slutändan.

Att någon annan har åsikter om mig, mitt utseende, beteende etc. och dessutom tar sig rätten att tala om för mig hur jag borde göra för att vara bättre, göra rätt etc. det brukar landa fel hos mig.

I TS fall är nyckeln att utgå ifrån dig, din lust, dina behov och din upplevelse. Ge mannen "rätt" att välja.. fortsätt vara som du är om du tycker om det - om du vill vara så här, du är värd lika mycket ändå som människa. Däremot kommer det dessvärre inte att funka för mig. Det är kanske både dumt och ytligt av mig men det är tyvärr så jag känner..

Personligen tror jag inte ett dugg på en massa subtila knep och tekniska lösningar för att "få/lura honom" att gå ner i vikt - utan att han ens själv har fattat ett viktigt/avgörande beslut om att förändra sin livsstil.. Först måste man prata, lyssna och verkligen försöka förstå vad han vill och behöver.. Sedan kan man peppa och hjälpas åt..

Kanske ligger nyckeln ändå i att han faktiskt vill att du tänder på honom - det borde ju vara motivation nog för honom att ändra livsstil.. Eller? Min gissning är att du kommer att bli avsevärt mer intresserad av honom ganska snabbt - om han visar ambition och förändrar sina vanor, även om viktminskningen inte kommer att gå blixtsnabbt..

Jag sa till min sambo att jag ville att VI skulle bli mer hälsosamma.
Att vi skulle motionera 3 ggr/vecka och äta bättre mat. Han tog inte illa upp.