Hur illa får en chef bete sig?

Som ni förstår så är detta ett känsligt ämne, jobb, så jag känner att jag bör vara anonym.

Idag skulle jag öppna på mitt jobb, varav min chef ringer mig några minuter efter öppning och frågar vart fan jag är någonstans.
Jag får panik och stressar ihjäl mig, säger att jag går på tunga mediciner och som ett extra på det så har inte väckarklockan ringt! (och ja det är världens sämsta bortförklaring, men det är faktiskt sant. Min mobil gör lite som den vill och dessutom skulle min mamma ha vaknat och väckt mig)
Hans svar blir något i stil med; men för i helvete ***** du måste ju för fan fatta att du ska vara här när vi öppnar!!!
Jag svarar med ett enkelt jag vet.
Sedan lägger vi på.

Jag kör alldeles för olagligt till jobbet för att komma med minsta möjliga marginal. Han var redan på jobbet och hade öppnat.
Inte ett ord sades fram tills han öppnade käften och säger; Det har hänt alldeles för jävla många gånger det här nu, så från och med nu så tänker jag göra löneavdrag på varje sen ankomst.
Jag sa att han inte behöver skrika och svära åt mig, jag går på tunga mediciner och jag kan inte göra med än vad jag kan.
Han säger Ja men börjar du (vi säger) halv 7 så börjar du ju halv 7 eller hur?!
Jaaa, säger jag.
- Ja men dåså, då gör jag avdrag för det är alltid så här.
Jag; Vaddå alltid?!? Driver du med mig?! Det har hänt TVÅ gånger på ett år som jag har försovit mig och missat öppning.
Han; Ja men du börjar halv 7 och ska vara här halv 7 då, eller har jag fel?
jag; NEJ du har inte fel, men du behöver fortfarande inte skrika och svära åt mig!
Han; Ja men från och med nu så¨gör jag avdrag
Jag; FINE!

Så gick han.

Men det är nu berättelsen börjar på riktigt, även om en normal chef inte skulle bete sig så där (eller skitar finns det ju överallt) så är det fortfarande inte okej att skrika på sina anställda.
Jag har sagt upp mig, slutar 31/8 så jag skiter i hur sista tiden blir.
De gånger han menar på att jag ska vara här 6.30 är för att då ska vi "förbereda" osv osv tills vi öppnar kl 7. (Har ett annat jobb på G med liknande rutiner men de behöver bara en kvart innan öppning) och är man där halv så finns det ändå inget att göra, utan man rullar tummar fram tills man ska öppna. Jag brukar visserligen komma 5 min sent (dvs 6.35) men det skiter jag fullständigt i. Varför kommer jag berätta längre fram.

Jag har inte en normal anställning, utan är anställd genom af på lönebidrag. Han betalar alltså 20% av min lön plus arbetsgivar avgifter, försäkring osv. Dvs några få tusenlappar/månad.
Jag har under tiden jag jobbar här haft månadslön på 17k innan skatt, TROTS att jag har jobbat asmycket helger, kvällar, storhelger, så min lön skulle egentligen vara mycket mycket högre. När jag pratade med min af-tant så sa hon att jag självklart ska ha OB, så hon pratade med honom och hans idiotiska svar var att han trodde att det ingick i månadslönen?!?! Det säger ju mycket om vilken iq-nivå han ligger på.
Jag ska inte hymla om att han inte är svenskfödd heller, men han är ingen sådan där "typisk blatte" (ursäkta uttrycket men det blir lättare att förklara sig så)
Jag har alltså slitit som ett jävla djur, och inte ens fått de pengarna ska har rätt till! Jag började få ob för två månader sedan, men det är fortfarande runt 11 månader som jag INTE har fått dem, även fast jag har försökt att prata med honom om det, så slår han dövörat till.
Det är nyöppnat sedan förra sommaren så att ekonomin inte går runt som den ska än är ju ett faktum, men personalen har ju rätt att få den lön de ska ha.
Jag lider av psykiska besvär vilket gör att jag äter massor med mediciner och de nya jag fick nu tar livskraften ur en. Han skrev på avtal om att jag behöver lite special, han skrev på att jag kan vara väldigt trött vissa dagar och att jag kanske inte ens kan jobba då, jag har rätt till att ringa till min chef och säga att "nu orkar jag inget mer nu måste jag ha en paus" osv osv osv. Men när jag är sjuk blir han helt tokig, det är många gånger jag har fått jobbat med svår ångest, feber, glutenallergireaktion (måste gå på toa och göra nr 2 typ var femte minut) och det går inte, för här jobbar man själv.

Jag tror att jag har fått med det mesta.. Efter idag har jag bara lust att be honom att dra åt helvete och hoppas på att han sparkar mig och får ut två av de tre veckorsresterande delarna av lönen och att han då får stå för hela jävla beloppet för af kommer inte gå in med bidrag om han gör så. Samtidigt är det bara 2,5 vecka kvar, men jag är så förbannat jävla trött på hur fan han har betett sig emellanåt. Jag har RÄTTEN till att vara hemma om jag mår dåligt psykiskt, men jag har jobbat iaf vilket har fått mig att bli utbränd och pissless på jobbet.

Bäst hade jag mått om jag hade fått all min OB retroaktivt då jag har fått gå miste av tiotusentals kronor

Jag behövde få ventilera mig lite, men att vara här hela dagen nu är typ lika skoj som att stoppa ner huvudet i en toalett och spola gång på gång. Hur fan ska jag kunna hålla mig trevlig?! Ett av mina besvär är väldigt högt temperament och att jag är fruktansvärt långdragen och inte fan ska ni tro att han kommer med en ursäkt heller, för det är ju inte hans problem... Eh..?

Oj, en liten sak till bara.. Jag misstänker graviditet hos mig, men det är för tidigt för att det ska visas på test, men är fallet så, så är det kanske inte så konstigt att humöret pendlar mer än normalt. Sist fick jag gravsymptom på en gång nästan, så jag anar nog ett litet vallmofrö i magen



TRÅDSTARTARENS TILLÄGGSKOMMENTAR 2012-08-15 22:18
Till alla folk som inte har läst tråden och fortfarande frågar: jag är på utsättning av mediciner just pga ev grav.

Och ni som bara ska käfta, ingen idé, ni är bara oförståndiga idioter som inte vet vad psykisk ohälsa innebär.