8 missfall sen bebis, så gjorde jag!

Jag har nu efter nästan 5 års försök och 8 missfall äntligen fått min efterlängtade bebis. Vill berätta för er som kämpar om hur jag gjorde. Det finns hopp! Ge inte upp! 

Jag fick mens när jag var 12 år och allt kändes normalt på den fronten. När jag var stressad kunde min mens förskjutas nån vecka, eller så fick jag lite mellanblödningar inget annat konstigt. Jag åt p-piller mellan 21 år och 25 år och när jag slutade med p-piller märkte jag att något ändrats.  Under p-piller perioden hade jag varit mycket stressad, och dessutom haft ätstörningar så kroppen var inte på topp. Men den kom inte heller igång riktigt efter p-pillerna tyckte jag. Inga riktiga blödningar, mycket spottings ibland spottings från 2 dagar efter ägglossning osv. Jag hade oftast en tydlig ägglossning iaf. Var hos gyn som tog progesteronprov som visade att jag haft fin ägglossning. Min stressiga livsstil fortsatte med studier, extrajobb och även om jag åt bättre så blev det en del slarv med maten och en del alkohol. Jag började få problem med huden (akne) och en hemsk pms. Var hos gyn igen och klagade men hon kollade med ultraljud och såg en fin ägglossning som var på gång. Fick komma tillbaka  ca en vecka senare och lämna blodprov som återigen visade på bra ägglossning. Allt var bra sa hon, jag skulle sluta oroa mig. Spottings är helt normalt.

När jag var 29 hade jag haft detta strul i fyra år och var riktigt uppjagad över det. Levde fortfarande väldigt stressigt, med mycket stress på jobbet och hög ambitionsnivå. Jag och sambon började försöka bli gravida. Det blev positivt på gravtestet redan på första försöket. Jag testade tre dagar innan mens och kände i hela kroppen att något hänt. Brösten var mer spända, magen molade och huvudet tryckte. Men på tre dagar så försvann alla symptom och jag började få spottings igen. Tog nya test som var helt blanka och efter 4-5 dagar hade jag börjat blöda som kraftig mens. Efter ett par månader upprepade detta sig. Och efter att det hänt tre gånger går jag till gyn igen. Vi hade nu försökt ett år och fick därför en utredning (gyn räknande inte mina tidiga missfall ens som missfall utan ansåg att vi inte lyckats bli gravida alls på ett år).

Utredningen visar ingenting. Vi är fullt friska enligt alla hormonprov, äggledarspolningar och spermieanalyser. Efter ytterligare ett år med endast ett tidigt missfall som resultat av ivrigt sexande och ätandes av diverse kosttillskott får vi hjälp med hormonstimulering och makeinsemination.  Jag blir gravid igen och den här gången stannar det kvar till vecka 7. Graviditeten bekräftas med ultraljud och är det första som räknas enligt sjukvården. Jag blir snabbt gravid igen (utan hormonstimulering) men återigen blir det ett tidigt missfall (positivt på sticka 2 dagar innan mens, negativt fyra dagar senare, mens efter ca 5 dagar).  Jag efterfrågar missfallsutredning men de räkar bara ett av missfallen som riktigt missfall så det får jag inte. Istället gör man ytterligare en hormonstim som även det resulterar i graviditet som slutar i vecka 6-7. Även den här hinner bekräftas med ultraljud. Nu börjar även gyn bli lite bekymrad. Vi får remiss till ivf och gör ett fullt försök och ett frysförsök som resulterar i missfall i vecka 6-7.

Nu får vi äntligen vår missfallsutredning. Man gör tom kromosomanalys på både mig och sambon. Men inget är konstigt. Vi är fullt friska. Jag börjar läsa på om autoimmuna sjukdomar, och köper hem prednisolon från nätet (ett kortisonpreparat som jag läst har hjälp andra). Men jag känner i hela kroppen att det inte är något autoimmunt. Under hela försöka görabarnprocessen har jag sprungit parallellt till husläkaren och tvingat dem att ta prover på allt möjligt (blodsocker, blodtryck, sköldkörtel, gluten osv) och inget har varit fel på mig. Ändå känner jag att min kropp är konstig och varför har jag så mycket spottings? Jag uppsöker en person som håller på med traditionell kinesisk medicin. Han undersöker mig i en timma, kollar min tunga, min puls, frågar om livssituationen, allmänna hälsan, min menscykel och min magfunktion. Efter en timma säger han: du är jättevanlig, jag kan hjälpa dig. Han ger mig en diagnos (nåt kinesiskt ying-yang) och säger till mig att sluta stressa, ta det lugnt, lyssna på mig själv, inte bli gravid förrän han säger att det är ok, och ger mig örter som jag ska dricka två gånger om dagen. Jag går till honom varannan vecka och får mina örter samt akupunktur, han känner på pulsen osv och korrigerar örtblandningen. Jag känner hur jag börjar må bättre och bättre, min mens blir normal, ingen spottings och aknens försvinner. Efter fyra månader säger han: "nu är du frisk, nu kan du bli gravid, men tänk på att inte stressa och fortsätt lyssna på din kropp och din inre röst".

Efter tre försök blir jag gravid (ingen hormonstim, bara vanligt sex) och den stannar kvar! Nu har jag och sambon världens härligaste lilla tjej hemma. Det kändes verkligen hopplöst ett tag men innerst inne visste jag att nåt var fel med mig och att det skulle bli bra när jag fick hjälp. Hoppas att ni som läser detta och är i den sitsen fortsätter kämpa och hittar nya väger till hjälp. Västerländs sjukvård är fantastisk på många sätt men i mitt fall var det traditionell kinesisk medicin som hjälpte mig!