de Robespierre skrev 2012-08-22 15:32:33 följande:
Sex föder lust till mer sex.
Så låter talesättet och det kan finnas en sanning i det. Men hur kommer man igång och får upp farten? Var börjar man. Hur bär man sig åt?
Har man hamnat i fel så kan det kännas förvirrande hur man praktiskt gör. Jag tror att det är en sak om den saknade sexlusten till den andre bottnar i vardagliga relationsproblem. För där måste man lösa dem först. Men om det handlar om ofrivillig avhållsamhet där man "har glömt bort attraktionen" till sin partner så är det nog annorlunda. Fördelen är att man kanske inte har några andra problem som ligger och skaver. Men problemet kvarstår ändå. Och under en lång avhållsamhet så kan det ibland bli så att man tillsammans känns mer som vänner än ett par.
Det som kan hjälpa är att försöka hitta tillbaka till det som gjorde att man en gång i tiden valde att bli ett par. Att liksom börja "dejta" igen. Nollställa allt och göra en nystart. För att det skall lyckas tror jag att man också måste undvika press och förväntningar på snabba resultat eftersom det kan göra det värre.
En annan sak kan vara att upptäcka nya saker hos varandra. Utforska och leka. Det finns par som efter flera år tillsammans upptäcker saker som de inte hade en aning om. Det kan vara saker man inte vågat berätta eller säga till den andre (för att man kanske tycker det är pinsamt och utlämnande). När de väl har gjort det så ser den andre sin partner med nya ögon och säger "Tänk, det hade jag ingen aning om men jag gillar det!". De får något nytt att dela. Och lust föds ju i huvudet (tanken och fantasin). Det kräver dock en ansträngning från båda och speciellt från den som vill mer än den andre (lägga "stoltheten" och principerna åt sidan för den goda sakens skull).
Vilket som kan fungera är något ni själva måste få upptäcka. Det finns ingen generallösning som funkar för alla. Det handlar om att väcka lusten, viljan och glädjen igen. Om ni känner att ni inte fixar det själva så ta hjälp från en terapeut. För då kanske det mer bottnar i hur ni skall kunna prata och förstå varandra.
Tusen tack för sitt svar! Känns lite mer hoppfullt. Det är väl ungefär så jag har tänkt mig. Att vi kan upptäcka varann på nytt och känna pirret igen. Det svåra är ju dock att jag hela tiden går runt och hoppas att "nästa gång vi ses - då släpper det!" Måste nog helt enkelt sänka mina förväntningar på det hela och lägga en del av bollen hos honom också. Som du säger så måste man VILJA, det måste börja i huvudet, iaf viljan att försöka.
Eftersom vi funkar så bra tillsammans på alla andra plan så känns det tråkigt att det skulle fallera på något som skulle kunna fixas. Time will tell! =)
