Vad ska jag göra!!?

Måste få skriva av mig någonstans! Såhär är det. Jag fick barn då jag var 17 år med den kille jag levde ihop med då. Allteftersom blev han mer och mer konstig och tillslut fick jag veta att han missbrukade. Då jag var 19 år tog jag mig äntligen ifrån honom, efter 1 år av misshandel. Jag hatar droger så att leva uppi någon som tog det var förjävligt. Jag såg en person försvinna från 95kg ner till 60kr och människan var en helt annan. Efter att jag lämnat honom fick han sitta inne ett år för att han misshandlade en kille totalt, jag hade i samma veva sökt ensam vårdnad men fick det inte. Så jag har mot min vilja måstat lämna min dotter på nu 4 år till honom. Först med kontaktperson och sedan själv. Det har kännts förjävligt varenda gång och jag har fått lov att vissa gånger tvingat henne att åka. Men efter att han skaffade ett till barn med en annan tjej har det lockat lite iaf. Enda sedan årsskiftet har han kommit försent, glömt bort att han skulle ha haft henne och inte ens ringt henne mellan gångerna.   Sen en dag satt en liten 4 årig flicka på sin trappa timmar flera. Hon väntade att hennes pappa skulle komma och hämta henne, så hon fick vara hos dem i några timmar, och äntligen få träffa sin lilla syster. Vilken är den enda hon längtar efter och pratar om. Men han kom aldrig? Timmarna blev flera och till sist gav min lilla flickan tillsammans med sin mig upp hoppet om att någon skulle komma. "Jaha, han har väl glömt mig igen, som vanligt" Sa hon, hon blev ledsen... Hon gick raka vägen in och fattade telefonen som hon genast ringde upp sin pappa på, inget svar. -Abbonenten du söker, kan inte ta detta samtal just nu.. Prova igen om en liten stund.. Samtalen blev flera och det enda svar hon fick var just att abbonenten hon sökte inte gick att nå. "Mamma tänk om det hänt min lilla syster något hemskt!!!!!" Hon provade ringa på pappans flickväns telefon, inget svar där heller.. Samtalstoner gick fram men ingen ville svara, hon ringde gång på gång. Fick ont i magen och blev orolig över sin lilla syster. Hon bad mig skriva till flickvännen, men inget svar där heller. Hon bad sin ena moster att ringa, men fortfarande ville ingen svara, hon bad mostern skriva ett sms att hon saknade sin lilla syster och undrade om dem inte kunde få träffas på stan och ta en fika. Men fortfarande inte någon som ville svara. Till sist fick jag ett sms tillbaka "Vi är inte anträffbara nu" Hur fan kan man vara så hjärtlös? Dagarna gick hand i hans tillsammans med rykterna som snart nådde oss övriga. Pappan sitter i häktet, flickvännen tänker då inte heller vara anträffbar, så min lilla flicka ska förstå det så? Ska man hälsa det till en 4åring? Att flickvännen, och lilla syster som hon längtar så ont efter, är alltså inte anträffbar? Sju veckor gick och pappan släpps ut i det fria, han möter upp  mina systrar i parken tillsammans med min dotter och två andra barn, för att mata ankorna, han pratade och berättade att han blivit oskyldigt anklagad för olaga tvång, och nu ska få "feta pengar" för att han varit "berövad sin frihet" Okej, ägna lite mer energi till din dotter som du inte träffat på sju veckor istället för att skryta över pengar du lyckas komma över.. Han åker efter kanske 30-40 minuter. Hans flickvän var arg på honom, hon vägrade följa med för att träffa hans dotter. Hon var arg för att han skulle träffa oss, eller henne? Det framkom lite otydligt. Men arg var hon. "Det blev ett jävla liv hemme för att jag skulle hit och träffa henne" Det var väl mer ordagrant så han sa. Idiotiskt, var det mina sytrar tänkte. Han frågade när han skulle få ha sin dotter nästa gång. Är inte det något man som förälder har mer klart för sig än två förvirrade mostrar? Nä, dom visste mycket väl när han skulle ha henne, för dom är engagerad. Dom hjälper till att förbereda dottern inför nästa träff, dom peppar henne! Så hon ska tycka det är roligt, så inte de gamla och obehagliga ska komma ikapp henne igen. Men han visste inte? Hur intresserad är man då.. (?) Undrar ju jag. -Du ska ha henne den 22 April svarar dom honom, hur som helst. Dom berättar också för honom att han ska befinna sig på ett möte tillsammans med mig vid en viss tid. Det hade han heller ingen aning om. Han ber dom att han ska få hålla kontakt med dom istället för mig. Det också på grund av att slippa bråket med flickvännen där hemma.. Dom säger att dom inte tänker ställa upp på något sånt! Dem får lösa sina problem där hemma och han får själv ha kontakt med mig för att allt ska fungera som det är sagt uppe i domstolen. Han vill slippa bråka med mig, men det är påfrestande när man ständigt får ha liv hemma. Sedan den 22 April, min 4 åriga flicka satt på sin bro hemma tillsammans med mig i över 2 timmar. Vi väntade på pappan, tror ni han kom? Nää, han hade glömt bort henne. Han ringde klockan 13:17.. han ville ha en ny dag. Jag nekar honom, säger att han får lära sig att passa tiderna för dottern blir faktiskt sårad av att hela tiden bli bortglömd. Det ena leder till det andra, och snart är det ett bråk! Alla tidigare gånger han glömt bort sitt barn, har jag låtit honom ha dottern andra dagar, för att visa att jag inte motarbetar. Men till sist rinner bägaren över. Hur ska man få någon att förstå? Hans mamma har ringt upp mig och varit arg, även skickat sms och anklagat mig för saker. Att jag nekar min dotter att träffa honom. Jag vet inte längre vad jag ska göra av detta, jag önskar bara att folk kunde tänka mer på min 4 åriga lilla flicka än på en 24 årig karl som egentligen inte är intresserad av att ens träffa sitt barn.. Han fick en chans till men kom inte, kl 17 ringde han. Alltså 7 timmar för sent. Han skulle komma och hon skulle för första gången sova där. Lovade att om hon ville hem fick hon de. Kl 23 ringde min dotter, hon ville hem! Tror ni hon fick de!? Ne! Jag var så orolig och han borta i huvudet, kom jag dit skulle han ringa polisen. Vilket jag då inte kunde, vill ju inte skrämma min dotter! 4dagar efter blev han häktad igen, han sitter inne igen nu, behandling denna gång! Vad ska jag göra? Jag vill inte släppa min dotter till honom mer, dom grejer han sitter för gjorde han dagen före han hade henne! Han har bara med kriminella att göra och jag är rädd att något ska hända min dotter! Sedan maj har han ringt henne 6-7 ggr, han bryr sig inte och är inte intresserad. Hon har gett upp hoppet och vill inte ens se honom som sin pappa utan säger att min sambo är det! Jag vill söka ensam vårdnad igen men rädd för vad rätten nu ska säga!