Det pratas och skrivs mycket om att vi adoptivföräldrar är mycket pålästa om adopterade barns behov och utveckling. Men hur väl stämmer det egentligen?
Jag har träffat på adoptivföräldrar som kan allt om anknytning, distanslöshet m.m., men också en del som inte tycker att adopterade barn skiljer sig alls från egenfödda barn.
Hur påläst är du om adopterade barn?
Frågan ställer jag förstås bara till er som väntar eller fått adoptivbarn.
Jag tycker alternativ 1 och 2 är för likadana. Svårt att välja när de är så lika.
En reflektion kring nr 1 "Jag är MYCKET påläst! (Har full koll på vilka ev. problem som kan uppstå och hur man handskas med dem). "
Man kan tro att man har full koll, men det har man aldrig. Det inser man när man väl fått sitt barn! 
Så egentligen är det ett lite förrädiskt alternativ.
Om jag skulle gissa så anser troligen de flesta adoptivföräldrar att de är ganska bra pålästa. :)
Jag var väldigt påläst om adoption, men mindre påläst om att ha barn Men det löser sig på vägen. Numera är det mer sonens funktionshinder som påverkar vardagen än att han är adopterad.