Blev du förändrad under graviditeten, och hur?

Ju längre in i graviditeten jag kom, desto lugnare humör fick jag. Jag var aldrig en sån där bitchdjävul. Fick sug efter speciella saker tre gånger. Första gången var innan jag gjorde graviditetstestet, då jag fick starkt sug efter äpplen. Andra gången var det mitt i graviditeten och handlade om en speciell sötsak. Tredje gången var mot slutet av graviditeten då jag hade enormt sug efter Nutella på bröd.

har blivit så mycket lugnare, men endå kan jag få sjuka utbrott, snäsa åt folk. ibland, har haft sug efter SURT t.ex citron med salt, klyftor och äta. Mums!

Va? 

Ett enormt lugn inomborts sen jag fick barn! Jag var väldigt sugen på sura och beska saker i början. Resten av graviditeten va jag super sugen på sånt jag annars inte gillar.

Jag är superkonflikt rädd nu och det var jag inte innan. Konflikträdslan gäller inte för sambon, stackaren. Jag kan börja störtgråta för pampers reklam på familjeliv. Bli ilsken och tvär som ett barn. Innan kunde jag säga till om det var något jag inte tyckte om, jag gråter aldrig(mamma fick en chock när jag berättade att jag hade suttit på badrumsgolvet och gråtit) och var ganska lugn.

Mina sug var i början glass för att det var varmt sedan har jag gått över till en kost bestående av frukt. Den senaste tiden har jag dock fått ett fruktansvärt sug efter riktigt blodigt kött, jag har aldrig tyckt om det tidigare.

Jag har nog förändrats på så sätt att jag har blivit mer lugn och harmonisk, känner mig mycket gladare än jag någonsin känt mig. Vet inte om det beror på medvetenheten om att jag ska bli mamma eller om det är hormonellt eller om det är båda... På tal om sug har jag nog bara haft sug efter glass och LOKA, haha. 

Vad var det me det du inte förstod?

Jag är nog en av dom som kan kallas tyranner under graviditeten, både denna (gravid i v.32) och den förra.
Jag skrattar, gråter, skriker, gapar och surar över småsaker.
Min stackars karl har det inte lätt.

Mitt uppe i allt ihop stannar man upp och undrar vad sjutton man håller på med, men blir ändå samma sak igen.. Ja det går inte att beskriva :P

Enda suget jag haft har varit nesquickpuffar med iskall mjölk :D

I början av graviditeten var jag mest trött så mitt humör ändrades inte - jag bara sov och jobbade hela tiden. I mitten av grav så blev jag lite "dubbel", å ena sidan blev jag lugnare och säkrare i mig själv, fick bättre självkänsla och självförtroende och kände mig "bra" helt enkelt. Å andra sidan blev jag mer rädd att det skulle hända min man något, något han tyckte var väldigt underligt innan han riktigt förstod , jag kände ett starkare behov av att veta att han fanns där att han inte skulle råka ut för något osv. Har aldrig varit klängig och var väl inte det då heller men jag kände att jag behövde honom mer nu, inte "bara" för min skull utan för hela familjen.

Jag kunde gråta en hel del också, pms de luxe....

Jag älskade mariekex, gröna äpplen och mjölk. Kunde äta hur mycket som helst av det. I början av grav klarade jag inte av friterad mat (upptäckte vi efter en kväll med take away från kinarestaurang), smågodis och cocacola. Isglass däremot, som jag egentligen inte är så förtjust i, gillade jag.   
  

Jag var otroligt orolig och ganska deppig under första graviditeten. Hela mitt självförtroende rasade och jag blev ganska asocial.. tyvärr. Andra gången hade jag mycket fysiska krämpor men mådde bra psykiskt. Hade inga cravings då men med första barnet kunder jag dricka 3 liter äppeljuice per dag!