När det är våran tur?

Om man försökt i ett år och ingenting hänt har man rätt att söka hjälp, så det tycker jag absolut du ska göra! Jag och min kille har precis inlett IVF-cirkusen, vi har försökt i snart 2 år utan att någonting öht hänt (vilket också är anledningen till att vi ska göra IVF, finns ju andra alternativ också beroende hur det ser ut).

Vi har försökt i snart 2år och tyvär måste man vara 23år i min kommun för att få en utredning men nu tror läkaren att det kan vara PCO så ska få komma till kvinnokliniken endå som tur är :D

Jag blr så arg och det gör så ont i hjärtat att vi inte får ett barn...
Och värre är det ju att vi måste vänta tills vi båda fyllt 23 år för att få hjälpt (2år dit) :S

Jag har ägglossning och regelbunden mens men endå händer inget!     

Tack för svaret! Önskar er all lycka 

Jaa, jag blir verkligen också arg.. Vi försöker så mycket och vill inget hellre.. Det känns så orättvist ibland, man ser hur andra blir gravida hit och dit men när är det ens egen tur. Jag menar inget illa för dem men vi vill också :(

Samma här, vi försöker.. Har testat efter ägglossning men :(  

Ja jag förstår precis :/ Önskar någon nära hade en liten bebeis eller barn överhuvudtaget så man kunde få lite barnkärlek men ingen i vår närhet har barn!

Sambon ska bli farbror i okt men den tjejen är helt knäpp och vi kommer säkert inte träffa barnet ens....

Önskar tiden tills man fyller 23 går fort eller att dom upptäcker nått när jag ska på kvinnokliniken.
Annars kör vi på med Äl-test och hoppas på det bästa! Man vet ju aldrig :)     

Det är samma här... Det är tungt att bära. Vi gifte oss i somras, och våra mammor börjar ju komma med hintar om att det kanske är dags nu.. Men att säga att man försökt så länge är inte lätt för mig att säga, jag känner mig inte riktigt som en kvinna om jag inte kan få barn :( Känner mig misslyckad :(

Ja, min lillebror är pappa och mamman tills han dotter är också riktigt knäpp.. tyvärr kommer dottern i kläm :(

Jag önskar er all lycka! Hoppas innerligt att ni får ett plus snart :) 

Ja men man måste nästan få berätta för nån för annars tror jag man mår för dåligt av det!!
Så mitt tips är att SÖK hjälp , ring till kvinnokliniken och sen berätta din hemlighet och börda för nån du litar på!?
Annars hoppas jag att du och din man kan ventilera meöllan varandra för antar att han inte är så glad över att det inte hämnder nått heller? 

klart det inte är för tidigt, jag och min partner är 26 och 29 och har just påbörjat vår utredning, vad har man att förlora likosm.

För tidigt!?

I min kommun måste man ha fyllt 23år för att överhuvudtaget få hjälp!?
Hade jag valt hade jag fått hjälp för 1år sen...  

Är i liknande situation, jag och min kille är 23&24 och man måste vara 25 för att få göra IVF där vi ska göra :-/ Men min kille har fått lämna prov så förhoppningsvis får vi remiss ändå eftersom det är i stort sätt kört för oss på egen hand (PCO+få spermier är ingen bra kombo ;) ) så vi väntar på svar nu i veckan.
Förstår att det är hemskt för er, ni har inte möjlighet att gå privat? Kostar ju en del men om det finns ekonomi till det så är det ett alternativ.

jag lyckades skriva i fel tråd ser jag nu.

Hoppas att det löser sig för er

eller nej, inte alls fel tråd, TS sa ju att hon var 27 och undrade om det var för tidigt att söka hjälp.

Ja, det sårar även han för han vill så gärna bli pappa.
Vi ska kontakta dem när jag är på hemmaplan igen och se vad de säger. 

Jag vet ju inte hur det fungerar, så jag visste inte om det var någon speciell ålder som gällde när man vill ha svar på varför det inte fungerar 

Jag gick privat förut för då fick man gratis om man hade frikort i landstinget!
Men nu kostar det helt plötsligt 900:- :O

Har jag tur får hon samma överenskommelse med dom igen!!