• Anonym (plastmormor)

    Är det fel av oss att försöka få barn nu?

    Det är så att jag är 30, min man är 46, och vi har två barn tillsammans (7, 10), han har två sen innan oxå (19, 23).
    Vi har försökt länge nu att få fler, men det har gått sådär - inte alls, och nu har vi gått vidare med insemination och sen ev IVF.

    MEN! Min man blev för några månader sen morfar till en liten kille, är det fel av oss att fortsätta försöka nu?
    Kommer folk tycka att vi är helt dumma i huvudet som genomgår insemination eller ivf när mannen har barnbarn redan?!

    Vi har inte berättat för någon ,då det är jobbigt när det inte blir något varje månad.'
    Men sen nu när vi skulle insemineras så var vi tvugna att ha barnvakt då vi blev borta den helgen   så vi berättade för mina föräldrar, reaktionen blev "men ni har ju redan två underbara barn?! Var nöjda med det istället" och "men det är väll bara att kn*lla?" och "HUR tror ni att det kommer att KÄNNAS för ****** att bli mamma och syster ungefär samtidigt?!" och "Ja, vi kan väll vara barnvakt om ni ska hålla på med det där larvet"

    Grejjen är att när vi sen skulle lämna barnen där på fredag kväll för att de skulle sova där (som planerat) så ringde jag innan och då var de dyngraka, bråkade och betedde sig allmänt som småbarn. SÅ barnen fick sova hemma och så fick jag åka och lämna dem på morgonen medans mannen "gjorde" provet... 

    Jag blir så ledsen och så blir jag osäker på om det är rätt?
    Det kanske är fruktansvärt egoistiskt av oss att försöka få fler barn?
    Vad tycker ni, seriöst, om att bli morfar och pappa inom nått år? 

    Ja, nu är det gjort iaf. Insemination. Jag hoppas det tar sig, för jag vill ha fler barn. Min man vill heller inget annat.

    Men är det rätt?

             

       

  • Svar på tråden Är det fel av oss att försöka få barn nu?
  • Pimpinellan

    Jag ser då inte ens problemet,men så är jag kanske udda också. Vill man ha barn så försöker man få,punkt liksom. Inte tar man hänsyn till andra då inte! Farmor fick barn samma år som min äldsta faster och jag har bekanta som har en son och ett barnbarn födda samma år. Visserligen dessa barn spontant tillkomna,men spontant eller via hjälp-det kvittar väl,det är väl inte alldeles ovanligt att t.o.m ha barnbarn som är flera år äldre än sina yngsta barn.

    Kör på ni och skit i andras eventuella kommentarer! Ert liv=ert beslut.

  • Anonym (plastmormor)
    Pimpinellan skrev 2012-09-04 12:45:42 följande:
    Jag ser då inte ens problemet,men så är jag kanske udda också. Vill man ha barn så försöker man få,punkt liksom. Inte tar man hänsyn till andra då inte! Farmor fick barn samma år som min äldsta faster och jag har bekanta som har en son och ett barnbarn födda samma år. Visserligen dessa barn spontant tillkomna,men spontant eller via hjälp-det kvittar väl,det är väl inte alldeles ovanligt att t.o.m ha barnbarn som är flera år äldre än sina yngsta barn.

    Kör på ni och skit i andras eventuella kommentarer! Ert liv=ert beslut.
    Åh tack så jättemycket! Hjärta 
  • Vitblomma

    Min äldsta son har en farbror som är 1,6år yngre än honom. Så jag tycker inte att det är fel, barnen har jättekul ihop när de träffas:)

  • Anonym

    Det är svårt.
    Jag vet bara att jag hade blivit väldigt ledsen om min mamma eller pappa skulle få barn när jag fick egna.

  • Anonym

    Man får göra som man själv känner, och absolut viktigt är det i en sådan stor fråga som om ni ska skaffa fler barn eller inte. Vad gör det om era barn är lika gamla som barnbarnen, skitsamma i långa loppet, kommer att bli roligare för barnbarnet att hälsa på er när det finns nära lekkamrater Glad

    Jag kommer från en storfamilj med många syskon, min äldsta syster har en dotter som är född 94, sedan har vi småsyskon som är födda 94, 96 och 00. Har inte varit några problem, bara massa barn och massa kul. 

    Valet är ert och skit i alla andra!! 

  • Pimpinellan

    Mina bekanta hade t.o.m kunnat tänkt sig ännu fler barn,fast det ville sig inte efter 44,men i så fall hade det barnet blitt några år yngre än det barn h*n var farbror/faster åt och jag garanterar att ingen skulle brytt sig. Vår släkt är stor och utspridd åldersmässigt så jag har t.e.x fler kusinbarn i min ålder än kusiner och jag har t.o.m kusinbarnbarnsbarn så det är väl där min storsynthet ang. att "skaffa" barn,många barn och sent och lite hur som helst kommer ifrån. Alla gör som de vill!

  • Uffesson

    Jag skulle tycka att det var jobbigt om mina föräldrar fick barn samtidigt som mig, samtidigt som om jag kanske skulle vilja ha även fast mina barn fått barn... det vet jag ju inte.

    Så, det är svårt det där. Jag förstår ju er, men jag kan samtidigt förstå om hans dotter reagerar.

  • Anonym

    Men faktiskt, om man ska dra det till sin spets, så kan ju lika gärna mor/farföräldrarna bli ledsna för att deras barn skaffar barn samtidigt som de. Nu hade TS redan fått barnbarn, men i de lägen där det inte redan skett. Jag tycker att det är lite ego att tänka och tycka så om vad andra vill, även om det är ens föräldrar.. 

  • Ripasso

    Gör det som känns bäst för er, inte för andra.

    Jag fick min son när jag var 25 år. Min halvbror Niklas (vi har samma pappa) är två veckor yngre än min egen son, dvs båda är nu 18 år. Han är en riktig sladdis, pappa blev pappa igen vid 50 och det är 25 år mellan Niklas och mig Glad

    Killarna, min son och min lillebror, har umgåtts sen dom var små, bråkat som bröder och nu när dom är 18 år så har dom fortsatt bra kontakt och hörs av varje dag. Självklart reagerar folk på att min sons morbror är lika gammal men det tycker dom bara är roligt.

  • Eerie
    Anonym skrev 2012-09-04 12:56:03 följande:
    Det är svårt.
    Jag vet bara att jag hade blivit väldigt ledsen om min mamma eller pappa skulle få barn när jag fick egna.
    varför då?
  • tuzzla

    Klart ni ska skaffa precis så många barn som NI vill ha!! Lycka till!

  • Anonym (två sidor)

    Finns ju såklart både för och nackdelar med det. Men vill ni så är det väl det som ska styra. har själv en syster som är ett år äldre än mitt första barn. De leker jättefint tillsammans och har så kul. Men det tar ju bort möjligheten för mina barn att ha en morfar på samma sätt då han har en egen liten att ta hand om och som tar tid. Så på så sätt önskar jag att de aldrig fått sista men å andra sidan så har de ju allt som behövs för barn och det är lätt att vara där och de leker så bra tillsammans och det är ju också jättekul. Två sidor av samma mynt.

  • joliisb

    kag tror jg känt de lite konstigt m min mamma skaffa barn samtidigt som mig. sillnaden är ju att hon är närmare 50, du 30. när man är 30 ser inte jag de som konstigt att vilja ha fler barn. är ni oroliga för din mans barns reaktioner får ni väl ta upp de med dem? å utifrån de bestämma hur ni vill gå vidare. kanske inget man pratar om med sina barn men ibland kanske man måste för arr de ska kännas bättre. dessutom är ju inte du jätte mycket äldre än dem. har själv vänner öve30. (sen jag fick barn) är själv bara 21.

  • Anonym
    joliisb skrev 2012-09-05 08:10:13 följande:
    kag tror jg känt de lite konstigt m min mamma skaffa barn samtidigt som mig. sillnaden är ju att hon är närmare 50, du 30. när man är 30 ser inte jag de som konstigt att vilja ha fler barn. är ni oroliga för din mans barns reaktioner får ni väl ta upp de med dem? å utifrån de bestämma hur ni vill gå vidare. kanske inget man pratar om med sina barn men ibland kanske man måste för arr de ska kännas bättre. dessutom är ju inte du jätte mycket äldre än dem. har själv vänner öve30. (sen jag fick barn) är själv bara 21.
    Problemet om man tar upp det med barnen är ju att det ger dem rätt att tycka i frågan, och ska man följa vad de tycker om de inte vill att TS ska skaffa fler barn? Om man inte är beredd att följa det så är det ingen mening att ta upp det tycker jag. 
Svar på tråden Är det fel av oss att försöka få barn nu?