Föräldradagar och gemensam vårdnad

mmm...man har ju ett starkt kort när man står som ensam vårdnadshavare, men har ni inte varit hos familjerätten ännu för att skriva att du är pappam? för då dyker frågan om gemmensam upp. 

Har hon ensam vårdnad HAR hon ju redan alla dagarna och att stämma någon på gemensam kan ta tid = hon får dagarna iaf.
Jag säger inte att hon gör rätt, men jag skulle nog ha gjort likadant (och nu tänker jag på mina barns far och hans agerande, inte på dig, men hennes känslor gentemot dig är kanske likadana) Jag var förvisso git och han skrev över sina dagar på mig utan att ens fråga, han ville inte vara pappa ledig, men jag kan lätt tänka mig scenariot.

Tänkte du att du ska bo hos henne då de dagarna som du är föräldraledig och hon jobbar? Hur har du tänkt dig att skapa det band mellan dig och dottern som krävs för att du ska kunna ta över? Ett så litet barn har kort minne, varannan, var tredje dag brukar rekommenderas vad gäller umgänge, ett par tre timmar per gång. Kan ni lösa det? 

Jag har inte funderat hur vi skall gå tillväga och var jag ska befinna mig under min pappaledighet - antagligen hemma hos mig. Jag hämtar på Torsdag och lämnar på Söndag. Varannan helg ungefär.

Får väl börja med uppvärmning vid 1 års ålder, TYP, CIRKA. Med ett par timmar --- > dagsutflykt utan övernattning --> övernattning 1 dygn ---> två dygn.

Men som sagt, det finns råd om hur sånt här skall sköta och dessa säger att det bästa är att detta börjar vid 3 års ålder. Men var och vart annat barn åker titt som tätt ett par dagar till mormor, farmor, faster, morbror eller vänner till mamman. Och dessa hoppar upp och kramar dessa då de kommer och börjar grina när de måste åka hem från "tokmoster".

Men herre våran värld om en pappa vill ta sitt barn någon natt - ja då är det dåligt för barnets bästa.

Nu är jag en av dom som tycker, att i de bästa av världar, så bör föräldrarna ta del av föräldrarledigheten. Men det skall fungera praktiskt också. Man brukar inte rekommendera vh förrän barnen är lite större och en del barn helammas året och andra barn ammas inte alls. En del barn fixar utan problem med att ha flera anknytningspersoner, andra barn gör det inte alls.

Mitt eget barn skulle absolut fixa en sådan lösning, men jag har en vänninna vars barn i princip var ihopväxt med barnet första året (inget som mamman ville, hon hade fler barn och de andra barnen fick stå tillbaka pga detta) och det barnet hade inte fixat det.

Men om du vill att det skall börja vid ett års ålder, då får du nog ligga lågt, för mamman behöver då ha dagar för ett år, innan dess får hon ingen barnomsorg.

Jag tycker du i första hand skall skapa en relation till barnet och sedan kämpa för gemensam vårdnad. 

Oddsen är lite emot dig eftersom du bor på så långt avstånd och inte kan vara med i barnets vardag. Hade du bott i närheten och hade kunnat i praktiken vara mer närvarande, då hade det varit en annan sak.       

Det hon kan göra är och dra ut påskriften av gemmensamma vårdnanden, men jag tycker att du ringer familjerätten och bokar en tid för att skriva på. Då får du automatiskt dagarna. Hon blir inte glad, men hon kommer troligen att skriva på annars måste hon ha riktigt bra skäl till varför hon inte vill.

Nja, så lätt är det inte. Mamman kan neka och pappan får då driva det till tingsrätten och det tar sin lilla tid.

mmm... det är ett scenario. Ja, som sagt det är ett starkt kort många kvinnor använder.

Jo, men jag tror det är ett ganska realistiskt scenario när pappan inte bor i närheten och barnet är så litet. Ja, mamman har ett starkt kort, just under barnets första år, ibland är livet inte rättvist. Hade pappan varit den starkaste anknytningspersonen så hade han haft det starkatste kortet.

Nej, jag tycker det är BRA om du vill ta del av ditt barns uppfostran och liv. MEN på barnets villkor. Eftersom ni inte bor så himla nära varandra undrade jag över det praktiska. Du har tänkt på det och insett att du inte kan börja förrän barnet är lite äldre så då ser jag inga hinder till att du tar en del av föräldrapenningen. MEN hon kan ju skriva över dagar till DIG istället när du ska vara föräldraledig.

Umgängesrätten har du ju ändå.  

Och som sextiotalist skriver, vill mamman inte skriva under så behöver hon inte, något skäl behövs inte.

Jag vill ändå tillägga att i slutändan får du gemensam vårdnad oavsett om mamman skrivit på eller inte. Men du måste driva på.

Ja, om han tar sitt umgänge på allvar, vilket jag får intrycket av att TS gör, så finns säkerligen inga skäl till att han inte får gemensam vårdnad med mamman. Avståndet är ju en sak som kan ifrågasättas om det är lämpligt med gemensam, men om TS nu verkligen har visat att för honom är avståndet inget hinder så får han säkerligen gemensam vårdnad.

Varannan v boende till en början kanske, dagis kan man ha två även om det inte rekommenderas,men vid skolstart måste en skola väljas och alltså en boendeort i veckorna. OM de inte har som här, att båda föräldrarna har rätt till skolskjuts om det behövs. Lite långt kanske men det går ju..

Familjerätten sa till mig att de inte ser några skäl till att mamman ska få behålla ensam vårdnad.

familjerätten kan endast ge råd och rekommendationer, nekar mamman så är det i tingsrätten det drivs och inget annat.

Nej, men du kan inte framtvinga en underskrift, du måste isf stämma henne och sånt kan ta tid. Som sextiotalist skrev, familjerätten bestämmer inget sånt, de ger bara råd. Trist nog heter det familjeRÄTTEN vilket är missvisande.

Hon kan lugnt strunta i att skriva på i så fall om du vägrar gå med på att skriva under ett kontrakt om att överlåta dagar. Visst, du kan dra det till tingsrätten men en utredning tar kanske upp till ett år. Och då har hon i alla fall hon använda i stort sett alla dagar av förälraledigheten. Man måste förstå att det är anorlunda med f-ledigheten när man inte bor ihop och det gäller ett så litet barn. Du kommer då få de 90 dagarna med lägst ersättning. För den dagen det blir gem vårdnad tillfaller alla dagar som är kvar till dig. Då får f´du bara 180 kr per dag före skatt tror jag det är så det är inte mycket att hänga i julgranen men du kan ju ta ut de då och då ändå till sbarnet är 7 år. Alltid något att vara glad över i alla fall, eller hur?

Har samma problem själv och kommer definitivt inte skriva på gem vårdnad om några månader. Kommer nog ta ut 7 dagar i veckan direkt så  slipper det bli bråk och jag behöver då inte oroa mig över att om jag går o sparar dagar och lever på lite pengar o snålar som som bara den i tron att jag ska få vara hemma längre...nej, o sedan när domen faller skulle han få dagarna. Kommer ha det knapert ändå i framtiden som ensamstående så kommer verkligen nu inte spara dagar till honom om han nu inte vill bo ihop. Då skulle jag ha en annan ekonomi också. Tänkte ta ut förre dagar från början men då skulle jag bara få stressa över att de ändå förmidligen kommer tillfalla honom. Varför ska jag leva delvis på mina sparpengar och spara dagar när han har skitit i mig under graviditeten??
Aldrig, nu får han tillbaka lite av sin egen medicin. Han skiter i mig, fine, nu skiter jag i honom när det gäller föräldraledigheten. En del lär sig aldirg om att det handlar om att ge o ta i alla relationer, även om det är slut.

Ha riktigt bra skäl? nej du! det är bara att skita i det. Man behöver inte ens förklara sig.
Familjerätten har inget att säga till om i det läget. Utan får göra utredningen när tingsrätten ber om det.
Samarbetssamtal 'är frivilliga. de måste inte mamman gå på om hon inte vill.

Nej, du har fel, hon behöver inte ha några skäl alls till att inte skriva på, been there, done that.

Jag tycker det är TS som är egoistisk och barnslig som inte vill gå med på mammans krav.

Barnet får tidigast börja dagis vid 1 års ålder och du kommer inte kunna vara föräldraledig så hon kan arbeta heltid före 1 år. Om mamman endast får hälften av dagarna räcker de inte ett år. Vad ska mamman och barnet leva på då?

Jag tycker hennes krav är helt rimligt och något du bör överväga för att slippa lång rättsprocess i tingsrätten.  

Har för mig att TS faktiskt  går med att låta henne ta dagarna. Han undrade bara om kontraktet.