Han åker iväg på våran 2:års dag

Personligen skulle jag inte brusa upp så mycket... Vad fan, man kan väl ta en vuxenkväll nån annan dag än just på 2års dagen... Varför skulle den dagen vara mer värd än någon annan ni har tillsammans?

Jo men grejen e ju den, precis som ja skrev att vi har knappt någon egen tid alls eftersom vi har tre barn här hemma så då blir de svårt:/

Har aldrig firat nåt av våra 12 år tillsammans......

Hur ofta har han möjlighet att åka på kryssning? Vad är det för kryssning?

Låter jätte trist tycker ja:/ Ja personligen tycker de e ett ypperligt tillfälle att verkligen bara bry sig om varandra o visa lite extra kärlek. MEN alla tycker vi olika om sånt o för mig e sånt viktigt, vilket han vet

Dom hittar på saker ganska ofta me hans jobb.. 

Går det att ta det någon dag innan han åker? Sen är ju skillnad på om det är nöjeskryssning eller mer arbetsrelaterat...

Nä de e de som inte går för då har vi barn o båda tok jobbar o nä de e verkligen BARA nöjes kryssning

Ja de känns inte rätt men samtidigt vet ja inte om de e för att ja blev ledsen o inte tänker klart eller om han faktiskt gör fel

Jag tycker ni bör tänka över ert liv, känns ju inte som det är särskilt kul överhuvudtaget om ni nu bara bryr er om jobb o barn o inte varandra.... Jag tycker inte synd om dig, snarare om er...

Ja har inte sagt att vi inte bryr oss om varandra men när man inte har några barnvakter så e de inte ofta man kan göra nånting BARA han o ja, men de här hade varit ett precis sånt tillfälle....

 

Nä ja ska försöka ta upp de igen o förklara på ett bra sätt hur de känns <3<3

Det låter som om ni behöver kommunicera mer med varann, om fler saker än er 2-årsdag, med tanke på att en blir ledsen och den andra skriker...

Jag tycker inte alls att du är dum som tycker det är viktigt. Jag uppskattar också att fira sådant och hade blivit både brydd och ledsen om min partner valt att göra annat då. (Om det inte handlar om viktiga saker som jobb eller nåt.)

Men hur har ni det annars? Det verkar som att ni tappat bort varandra lite bland ungarna och jobbet.
Jag har två barn och när de är hos mig (det är inte min partner som är pappan) så blir det mycket att man jobbar, städar, fixar och sen när de lagt sig så är man så trött, men vi försöker göra saker ändå för att liksom hålla lågan levande även om man helst vill gå och sova och inte bry sig.  

Vi har de mycke till o från annars, ibland e de hur bra som helst o ibland e de jätte bråkigt... Han säger att han älskar mig galet mycke när vi pratar. Vi har inte heller gemensamma barn, han har en sen tidigare o ja har två. Ibland känns de bara otroligt jobbigt men man försöker ändå eftersom känslorna e starka. Därför blve ja lite extra ledsen att han ska åka iväg just den här dagen bara för hans eget nöjes skull :.(