Hur får vi vår treåriga dotter att sova i egen säng smidigast?

Om det funkar för er så finns väl ingen anledning att ändra för att andra höjer på ögonbrynet.
Själv vaknar jag mörbultad och trött när vår 4-åring sover hos oss så om hon gjort det två nätter får hon sova i egen säng sen för jag klarar inte mer och det förklarar jag. Skulle inte ta en jättekonflikt kring det (särkilt inte mitt i natten), men jag försöker i alla fall ta henne till hennes säng och ligga brevid tills hon somnar.

Varför ändra något som fungerar? Folk får la höja på ögonbrynen bäst de vill kan jag tycka. Hon flyttar när hon är mogen.

Vår treåring sover också hos oss. Han sov ett tag i sin säng i sitt rum men har aldrig riktigt tyckt om det. Han sover bäst hos oss. Och vi har bestämt att han får göra det tills han är mogen att flytta in till sig igen. Han får faktiskt välja själv just nu. Det känns bäst för oss. 

Och skit i andra, dom ska väl skita i vart ert barn sover. Det borde väl kvitta andra. Dom sover väl ändå inte med er... 

Ok, jo jag förstår hur ni tänker självklart ska vi gå efter vad vi känner. Vår tanke e ju att ho. Skulle kunna somna i sin säng och vaknar hon och vill komma in på natten så går det bra. Det enda problem vi kan se i vår samsovning är att vi måste vara rätt tysta när vi lägger oss. Det hade varit trevligt att kunna läsa en bok, och prata lite med varandra.

Tror ni att det här med att hon inte lyssnar när man tar upp ämnet, att hon inte är mogen?

Så vi tar gärna emot tips. Samt ERFARENHETER!

Jag tror inte hon är mogen nej. Den dagen de är det så bara fungerar det. Varför är ni tysta? Är dee något ni alltid varit ? Vi har samsovit i många år o vi både läste o tittade på tv när vi gick o la oss.

Mina två första barn var runt 7 år när de slutade att komma på natten. De samsov aldrig helt. Vår nu 9 åriga dotter talade om när hon var en bit över 5 år att hon ville ha egen säng o eget rum. Hon kommer fortfarande nån gång på natten men inte alltid och om vi av någon anledning inte vill att hon kommer nån natt så säger vi det till henne.
Er dotter är jätteliten fortfarande så bara ta det lugnt.

Nja egentligen är vi väl inte supertysta. Nej jag vet inte, egentligen har jag väl ingen riktigt bra anledning.... kanske mest nyfiken på hur andra har gjort.