Kommer mitt barn bli alkholist?

Som jag ser det är det både miljön och gener som påverkas.. Men tex jag har en numera nykter alkoholist till pappa. Jag och min storasyster dricker noll - absolut ingenting. Min lillebror på 19 år har redan hunnit med bl.a. en natt på fyllecell, han dricker men lärt sig hans egna gränser. De andra tre (där yngsta är 14) har inte druckit någonting. Allt beror på sällskap, egna värderingar och så.
Allt är inte beroende av generna. (Hade detta som projektarbete i gymnasiet)

Det går inte att svara på den frågan. Som sagt så spelar både miljö och arv in. Men framförallt så slår det sig också väldigt olika på så sätt att en hälften av de i alkoholist/missbruksfamiljer riskerar att bli medberoende och andra hälften riskerar själva beroendet. Det är precis lika illa!

Din roll i detta är medberoenderollen. Du möjliggör hans missbruk. Och oavsett hur ert/era barn drabbas så kommer de att drabbas av det dysfunktionella mönster som ni faktiskt har. Dock kan man i allra högsta grad bryta ett sådant mönster. Prata med din man och förklara att det räcker inte med att bara låta bli att dricka ibland. Om ni inte klarar av att bryta mönstret själva måste ni söka hjälp. Du också! Det finns samtalsgrupper för anhöriga/medberoende och dessa tycker jag att du ska kontakta där du bor så att du får insikt i vad du själv kan göra för att bryta ett sådant här mönster och minska risken för att även barnen ska drabbas.

Min poäng är alltså att det sitter inte i "generna" på så sätt att barn har det "i sig" oavsett vad man gör. Det är miljön som styr i vilken riktning utvecklingen ska ske, generna ger olika grader av känslighet men de styr inte utvecklingen. Enligt modern forskning om missbruk.

Och miljön ni har är dysfunktionell från båda håll, även från ditt. Dina resonemang ger solklara signaler om det. Och barnet kan falla in i precis samma medberoende som du själv, eller reagera spegelvänt och själv utveckla en missbrukspersonlighet. Sådant vet man inte i förväg. Ofta hoppar missbruk över en generation (varannan generation missbruk och varannan generation medberoende) men inte alltid.

Tack för era svar.

Va skönt att se att de inte bara är arv som spelar in.

Jag har flera gånger tagit upp att han behöver hjälp/vård.

Hälften av gångerna blir han arg å menar på att han inte har problem med det.
Han har ett fint jobb som han sköter bra och han dricker aldrig på veckorna. 

Andra hälften erkänner han att han har problem och säger att han aldrig mer ska dricka.
Å säger "om de händer igen DÅ ska jag söka vård, men jag vet att jag inte kommer dricka mer nu, för jag ser hur sårad du är"  (hört detta säkert 50 ggr, och påpekar att så har du ju sakt förr. Ja men DENNA gången menar jag det)      

Jag gör allt för att min son inte ska drabbas av detta. men såklart som du säger så kommer han ju göra det ändå av de konstiga beteende som även jag får. 

     

Fast nu fokuserar du endast på att det är din sambo som gör fel och behöver hjälp, du ignorerar helt din egen roll i situationen fast den är minst lika viktig! Har du aldrig hört talas om begreppet medberoende förut? I så fall tycker jag att du omgående ska ta och kolla upp det.

En mycket bra bok för gemene man att läsa om detta är "flodhästen i vardagsrummet".

Istället för att tjata på honom att han behöver hjälp/vård så bör du skaffa dig själv den hjälpen i första hand. Man kan aldrig förändra någon annan. Men du kan förändra dig själv.

Jag har hört ordet medborende, men aldrig vad de verkligen betyder.

Jag har nog försökt slå ifrå n mig flera gånger att "vi" har problem och hoppats på att de ska bli bättre nu.

Allt är ju så bra, när de väl är bra......( =ingen alkohol)

Tack för att du säger till mig att jag måsta ta tag i det.       

Medberoende innebär att du möjliggör någons missbruk. Du "skyddar" och sopar mattan för den som dricker. Precis som det du beskriver i dina inlägg, när du tex håller ditt barn från honom när han dricker, du undviker att dricka själv pga din sambos beroende och därmed möjliggör du hans missbruk, du låter honom gång på gång lova saker som du vet att han inte kan hålla och nöjer dig med det osv.

Och nej, det blir inte bättre av sig självt, du måste aktivt skapa en förändring. Detta aktiva är att du själv förändras.

Som skogsvitter skriver, läs boken flodhästen i vardagsrummet!

Å för att svara på frågan, man kan aldrig veta något sådant! Arv har betydelse men som skrivet ovan, miljö har precis lika stor betydelse! Jag är själv uppvuxen med missbrukande föräldrar som i sin tur är uppvuxna med missbruk, hälften av alla i min släkt har missbruks problem, andra halvan inte! Jag har själv aldrig haft några missbruks problem, mina 2 syskon har bägge problem men jag i min tur är sambo med en som tidigare varit i ett missbruk. Äpplet faller inte långt ifrån trädet men vem lotten faller på är svårt att säga!

Är man uppvuxen i en missbruks familj så tror jag dock att de blir lite antingen eller, jag själv har alltid haft totalt noll tolerans mot alkohol, speciellt efter att jag själv fått barn! Jag är väldigt anti och alkohol kommer inte in i vårt hem! Mina syskon valde den andra vägen så som sagt, man kan aldrig veta men man kan alltid ge sina barn trygghet, närhet å det som man tror är bäst för dom!!

skogsvitter:

Hur ska jag förändra mig??

elvis mamma:

Ja jag tror det är som du skriver. antingen blev man missbrukare,eller blir det noll tolernas. det finns inget där imellan. 

men sen är frågan ska man ha noll tolerans när de gäller alkohol i barnens uppväxt/närvaro eller ska man försöka ha ett naturlig förhållningsätt till alkohol. (som vi alltid haft i min familj) några glas vin till maten på helgen. nån god drink en fredagskväll..      

Det är såklart upp till var och en! Jag tror inte att något barn mår dåligt eller blir påverkat om man har ett naturligt förhållningssätt till alkohol! Anledning till att vi valt nolltolerans är ju för att varken jag eller min sambo vill dricka alkohol

Vad är en alkolist?

En bra början är att ta kontakt med en stödgrupp för anhöriga. Kolla även upp litteratur som tex flodhästen i vardagsrummet. Det handlar ju om att utveckla en självinsikt till att börja med, annars går man ju helt ovetande genom livet och då kan man såklart aldrig förändra något!