jourhem/familjehem frågor

Anonym (funderar?)

Äldre 6 Nov 15:05
9 svar

Visa endast Anmäl

jourhem/familjehem frågor

Hej,

Jag har funderat länge på att jag vill göra en insats för utsatta barn och grubblar på om vi skulle ansöka om att få bli familjehem/jourhem.

Vi har två barn, 4 och 7 år, och jag känner spontant att jag helst bara skulle vilja ta emot barn som är i samma ålder, eller yngre. Känner mig inte bekväm med att hantera en tonåring när jag inte "testat" på mina egna barn först...typ. Kan man ha det som "krav"?

Idag jobbar vi båda två, han 100% och jag 90%. Har läst lite om jourhem/familjehem och får bilden av att man som jourhem inte kan ha ett annat jobb utan man får betalt för att vara redo att ta emot ett barn närsomhelst. Stämmer det? Vilken ersättning får man i månaden för att vara jourhem?

Vad gäller för familjehem? Är det OK att man jobbar som vanligt då, fast lite mindre timmar? Vad får man i ersättning som familjehem?

Förstår att siffrorna är individuella för varje placering, men en fingervisning om vilken härad man ligger i hade varit bra.

Jag vill veta om det är realistiskt rent ekonomiskt för oss. Idag får jag ut ca 20 000kr/månad efter skatt. Min man tjänar bra så vi skulle klara oss även om ersättningen är betydligt lägre än så, men hade varit bra att veta ungefär vad man kan förvänta sig.

Någon som kan bidra med några svar?
- «
- ‹
- Sida 1 av 1
- 1
- ›
- »
Svara i tråden
Svar på tråden jourhem/familjehem frågor
Anonym (undrar)

Äldre 6 Nov 15:12
#1

Visa endast Anmäl

Varför mer exakt vill du detta?
Anonym (funderar?) Trådstartaren

Äldre 6 Nov 15:20
#2

Visa endast Anmäl

Vadå mer exakt?

För att jag vill göra en insats för barn som har det svårt. Vilken annan anledning finns det?
Jojjanna

Äldre 6 Nov 18:05
#3

Visa endast Anmäl

Mina föräldrar fick gå en utbildning för att bli familjehem. Under utbildningen fick var och en skriva en livsberättelse samt motivera varför de ville detta. Därefter utvärderades alla och de flesta blev godkända.

De fick ange ålderskrav och till oss kom det en femåring som nu vuxit upp hos oss, hon är nu 20 år och betraktas av alla som vår lillasyster.

I början var mamma föräldraledig för henne men sen har hon kunnat jobba som vanligt. De säger att det varit lönsamt men annars kan jag inte uttala mig mer om ekonomin.

Det är ett stort åtagande och jag beundrar verkligen dem som tar såna uppdrag. Det involverar ju så många, inte bara den närmsta familjen utan far- och morföräldrar, barnets familj, socialsekreterare etc.

* BF 4 mars 2012 * mydailylifeandsoon.blogspot.com/
Anonym (undrar)

Äldre 6 Nov 18:18
#4

Visa endast Anmäl

Jojjanna skrev 2012-11-06 18:05:13 följande:
Mina föräldrar fick gå en utbildning för att bli familjehem. Under utbildningen fick var och en skriva en livsberättelse samt motivera varför de ville detta. Därefter utvärderades alla och de flesta blev godkända. De fick ange ålderskrav och till oss kom det en femåring som nu vuxit upp hos oss, hon är nu 20 år och betraktas av alla som vår lillasyster. I början var mamma föräldraledig för henne men sen har hon kunnat jobba som vanligt. De säger att det varit lönsamt men annars kan jag inte uttala mig mer om ekonomin. Det är ett stort åtagande och jag beundrar verkligen dem som tar såna uppdrag. Det involverar ju så många, inte bara den närmsta familjen utan far- och morföräldrar, barnets familj, socialsekreterare etc.
* BF 4 mars 2012 * mydailylifeandsoon.blogspot.com/

Vad tragiskt att förlora sin familj när man bara är 5 år
Jojjanna

Äldre 6 Nov 19:10
#5

Visa endast Anmäl

De fanns kvar och de träffades en del i början... Men av många anledningar blev kontakten allt glesare

Det går knappt att föreställa sig men barn är fantastiska på att anpassa sig för sin egen överlevnad.

* BF 4 mars 2012 * mydailylifeandsoon.blogspot.com/
Anonym (undrar)

Äldre 6 Nov 19:19
#6

Visa endast Anmäl

Jojjanna skrev 2012-11-06 19:10:13 följande:
De fanns kvar och de träffades en del i början... Men av många anledningar blev kontakten allt glesare Det går knappt att föreställa sig men barn är fantastiska på att anpassa sig för sin egen överlevnad.
* BF 4 mars 2012 * mydailylifeandsoon.blogspot.com/

Ja det är ju som tur är så med barn. Vad bra för er flicka att hon fick stanna hos er hela uppväxten. Många placerade barn får hoppa runt till olika familjer hela tiden. Tänk vad otryggt.
Grappa

Äldre 6 Nov 19:31
#7

Visa endast Anmäl

Har för mig att det inte ses lämpligt att ha så små barn själv, de kräver en hel del, och då måste det placerade barnet stå tillbaka.
Anonym (jour)

Äldre 7 Nov 11:02
#8

Visa endast Anmäl

Grappa skrev 2012-11-06 19:31:42 följande:
Har för mig att det inte ses lämpligt att ha så små barn själv, de kräver en hel del, och då måste det placerade barnet stå tillbaka.
Man brukar vilja att jourhemmets egna barn är minst 2 år, det är riktlinjerna.
Min ena var 2 när vi började. Däremot tar jag inte emot barn som är yngre än min minsta, för båda barnens skull.

Svar till TS:

Beroende på om du är kontrakterad eller inte, och beroende på kommun eller privata företag, så som kontrakterad har du alltid lön, oavsett om du har barn eller inte. Sen på det tillkommer omkostnaden.
Lönen är olika beroende på vem/vilka du jobbar för. Att man inte har barn alls, är inte så vanligt, kanske ska tilläggas

Är du familjehem så kan du jobba som vanligt eller om du vill, gå ner i tid. Där är "lönen" och omkostnaden mindre.

Lönerna är olika, vet att tex INOM omsorg (stora i Sverige) har runt 12000:- per barn i lön + omkostnad, sen har kommuner lite olika.

Jag har före skatt 24000:-/månad för 2 platser, jobbar åt en kommun.
På omkostnaden går jag för det mesta "back", men jag kan inte snåla in på jourbarnen, utan alla barn här får samma tid och saker och aktiviteter.

Jag har själv vart i soc svängen som liten, och vill vara den där familjen som barnen trivs i, trots sin tråkiga situation, och än så länge har vi lyckats
Många av mina gamla barn hör av sig, kommer över o fikar, vi träffas ute för lunch. Min familj har blivit lite större helt enkelt. Ett av barnen är idag själv förälder.

Det tips jag har till dig, är att samarbeta alltid med föräldrarna, vad du än tycker/tänker/känner. Tala om att de har fina barn, att du är tacksam att få lära känna deras barn, och försök göra dem delaktiga (om det nu inte är sagt att det inte får vara umgänge/kontakt)
För vi vet aldrig om deras situation, om anmälan stämmer osv. Det är inte vårt jobb att utreda, utan socialsekreterarnas.

Lycka till om du nu genomför detta!! Det är det bästa "jobb" man kan ha.
Visst finns det "omöjliga" barn/tonåringar, men på det hela taget så är de flesta världens härligaste ungar.
Mamma till många

Äldre 7 Nov 19:01
#9

Visa endast Anmäl

anonym(jour)
vad jag kände igen mig när du skrev.....förutom då att jag inte har varit i soc svängen =)
Men just känslan och varför man är familjehem.

Å visst kan det vara jobbigt ibland när man har kontakt med bio familjen och man kanske
inte tycker likadant....men som sagt jag är alltid positiv till barnens föräldrar.
Man kan inte tycka lika om allt, finns säkert hur många som helst som tycker att även
ja har knasiga uttalande ibland =)

Men skönt är väll d att vi är olika, att vara familjehem för mig är det bästa valet jag har gjort!

Sett trasiga struliga familjer faktiskt fått hjälp(inte bara av oss) och blivit hela igen =)
Underbar känsla när det går bra för ungdomarna efteråt.

kramar

«
‹
Sida 1 av 1
1
›
»

Svara i tråden

Svar på tråden jourhem/familjehem frågor

jourhem/familjehem frågor

INNEHÅLL