SallySpectra skrev 2013-01-14 13:06:55 följande:
Har 18 månader mellan mina pojkar som nu är 5 och 3,5. Att se hur fint de leker ihop, ger varandra spontana kramar, låter brorsan öppna födelsedagspresenter och hur de frågar efter varandra när den ena är iväg på något, det är alldeles fantastiskt. Vi hade storebror hemma hela tiden så när de började förskolan samtidigt var storebror 3 och lillebror 1,5. De går på samma avdelning och har en trygghet i varandra. Som någon skrev tidigare - tids nog hittar de egna umgängen och kompisar men vi vill bygga upp en grundtrygghet och gemenskap tillsammans när de är små, med en förhoppning om att det kommer fortsätta så.
Många verkar förutsätta att det är jobbigt bara för att syskonen är tätt. Jag skulle vilja byta ut ordet jobbigt mot ordet intensivt. Allting går i ett och det här med egentid är rätt begränsat, men jag tycker att ordet jobbigt har en alltför negativ klang. Jag är otroligt glad över att mina barn kom såpass tätt. Vet familjer med betydligt större åldersskillnad mellan barnen som verkar ha det besvärligare, kanske snarare beroende på barnens personligheter och familjens samspel? Åldersskillnaden i sig behöver inte vara det avgörande för om tillvaron är "jobbig" eller inte.
Helt rätt!! du beskrev precis som mina barn! att de frågar efter varandra, ge varandra kram m.m...
Man kan nästa tro du berättar om mina barn...
Har fyra barn tätt (aprilflicka 2006, augustipojke 2007, januariflicka 2009och majflicka 2010) Det var aldrig nåt problem med det!
Visst det var tufft vissa situation men ändå tycker jag det är typ "ähh det är inte fara"
Just nu sover "storbarnen" i samma sovrum medan "småflickorna" sover i annan sovrummet. hade aldrig haft problem med barnen.
En sak som stör mig jättemycket var att många säger till mig: Å vad bra att du börjar jobba igen då kan du komma ut...
Jag var hemma med barnen 4,5 år sen började jag jobbar (min man gick in i väggen pga stressen så jag var tvungen att jobba 5 månder efter förlossningen med yngsta)
Vaddå "kommer ut"... varför ska det vara bra att "komma ut" när man VALDE arr stanna hemma med barnen???