Sexbrist i förhållande - Tips mottages!

Är en kvinna som levt i ett praktiskt taget sexlöst förhållande i 17 år. Är nu 42. Det var jag som inte var intresserad,av sex hade absolut ingen lust.  Blev plötsligt uppvaktad av en hälften så ung man, och då förstod jag att jag var helt fel ute. Nu sambo med en fantastik kille i samma ålder som lärt mej att njuta av sex och han är så otroligt attraktiv så jag kan inte hålla tassarna borta. Sex har blivit som en hobby-livet är tillbaka. Så för dej-och för din hälsa- bryt med det som inte ger energi till dej- kan vara otroligt jobbigt, men ack så underbart när allt känns rätt med sex.

Läst tråden och förstår din sits. Det är svårt. Som så många andra sitter jag i en liknande sits. Konstigt egentligen att detta är ett så stort på problem hos svenska folket. Var det lika stort förr, men man pratade inte om det? 

Det enda jag kan se i dina inlägg är att du en gång skrev att problemet är ert men det beror på henne. Denna lilla skuld du inom dig lägger på henne kanske märks utåt på dig. Det vore inte märkligt i så fall, det är hemskt att leva utan fysisk bekräftelse.

Vad jag tror att många inte förstår (det ser man på inlägg) är att man älskar ju denna kvinna. Man vill ju leva med denna kvinna. Då hjälper det inte när folk skriver att man är en jävla kåtbock för det är man inte. Att vilja ha fysisk kärlek med den man älskar kanske två ggr per vecka är inte att vara en jävla kåtbock, det är att vara helt normal. Någon annan säger att du får väl acceptera situationen som den är, hon vill ju inte! Nja, jag vet inte. Låt oss säga att du varje gång du kommer hem letar upp henne, pussar henne och säger att du älskar henne. Detta är hennes favoritstund på dagen, det ger henne energi. Tänk om du på grund av bristen på fysisk bekräftelse inte känner för att göra detta mer. Är det ok att sluta med detta? Detta som hon tycker är hennes favoritstund på dagen.

Jag har inga råd att komma med utan jag vill ha råd istället. Vad gör man när man älskar en kvinna oändligt mycket men lika oändligt saknar man den fysiska kärleken?  

Hej TS!!

Lider med er båda två, för jag har fått erfarenheten av att befinna mig på båda sidor, tro det eller ej. Ja, hade du känt mig (otroligt sexuell varelse) så hade även du höjt på ögonbrynen.

Iallafall, jag gjorde som så, när min partner "tappade" sexlusten;

Vi pratade, ältade, vältrade oss i skuldfrågor, ångest och allt annat negativt mitt i allt det där.... Vårt förhållande höll på att brista. Min andra hälft dog lite varje dag inombords, fylld av skuld och skam, otillräcklighet, frågor som "varför vill jag inte, vad är det för fel på mig, tänk om *** lämnar mig"? Etc...
Jag hade mina frågeställningar och känslor, som inte var ett dugg mindre destruktiva för mig och oss...

Till slut sa vi (jag); Nä, nu får det fan räcka! Hela vårt liv, både tillsammans och enskilt, handlar enbart om något, som inte ens existerar i vårt förhållande!! Det ger oss dåligt samvete, kass självkänsla, skudkänslor, vi känner oss otillräckliga, oattraktiva etc etc... Nu får det fan räcka! Det får vara bra nu, OM vi öht ska kunna ha en chans tillsammans!

Vi gjorde upp en plan;

Att hitta utrymma för oss att göra roliga saker tillsammans igen, som INTE på något vis kunde relatera till sex. Tex, gå på bio, resa, träna, bowla, upptäcka saker tillsammans... Skapa positiva minnen! Vad vi gjorde hade mindre betydelse, det viktiga och centrala var att det var roligt och vi gjorde det tillsammans! Tidigare gjorde vi ingenting tillsammans ett tag, vi gled ifrån varann...

Sedan la vi sexbiten på hyllan sa vi. Att kramas, kunna ligga nakna, pusssas, hålla om varann, ta på varann UTAN att den andra skulle känna några som helst krav på att det skulle leda till sex! Vi inledde, på mitt bevåg, ett sexförbud. Det gjorde motsatt verkan hos min partner, kraven, de inre kraven släppte tror jag och helt plötsligt kom lusten sakeligen tillbaka... men vi hade inget penetrerande sex på länge... Vi höll mer på som tonåringar igen. Smek, lek, hångel... Det går ju inte på ett naffs menar jag, det är olika för alla...

Detta är en liten del i vad vi gjorde för att hitta tillbaka till varann. Jag var inte heller villig att ge upp allt vi hade.

Till Anonym (Been there):

Du skriver att ni la sexbiten på hyllan. Om jag förstår det rätt så är du den som ville ha sex och din partner den som tappat lusten? I så fall vill jag ge dig en stor eloge för att du klarade av att lägga sexbiten på hyllan! De flesta gånger på FL man hör någon ge det förslaget är det den som inte har lusten som kommer med det. Då är det väldigt enkelt att lägga sexbiten på hyllan.  

Jag tycker att ni ska ta hjälp utifrån. Någon som kan bena upp era problem, för ni har problem båda två. Ni behöver komma in i en fas där ni förstår varandra till fullo. Att ni förstår vilka behov den andra har. När man gör det, gäller det att få till en relation som bygger på att man vill göra något för den andra, utan tvång. Det är viktigt att man inte känner tvång. Det handlar om att känna frihet, att man gör det av egen vilja.

Har hon berättat för dig hur hon känner sig i er relation, hur hon upplever sin situation? 

Jag som tjej hade tyckt om att mannen tar tag i saken .... Bestäm en dag utan att hon vet om det.. skaffa barnvakt... beställ hem lite mat... stäng av tv, data, mobiler... duka på golvet med kuddar o filtar o all go mat... ta henne i din famn o "mata" henne med kärlek... visa uppskattning.. prata snusk.. pilla lite... MYS!!!.... Det är värt ett försök!!!