Jag är sjuksköterska sedan 10 år och har väl något slags hatkärlek-förhållande till yrket.
Baserat på egna erfarenheter och iakttagelser så tycker jag som följer. Jag uttrycker mig i generella termer, men naturligtvis är det mina egna tankar.
Fördelar:
- Det är i grund och botten ett väldigt roligt yrke och väldigt varierande, och man kan vidareutbilda sig inom många olika områden
- Sjuksköterskeyrket är internationellt gångbart och världen ligger för dina fötter
- Just beroende på vilket område man arbetar inom kan arbetstider och belastning se väldigt olika ut. Jag gillar själv att arbeta skift
- Du kommer att upptäcka att omvårdnad är fantastiskt roligt men inte det minsta en "kvinnosyssla" och kommer säkert undra varför sjuksköterskeyrket har en kvinnostämpel på sig - sjuksköterskor överlag är fenor på medicinsk teknik och beräkningar. Och omvårdnad är inte synonymt med att puffa till kuddar. Omvårdnad är precis allt du gör med patienten
- Du kommer få jobba med läkare som lägger stor vikt vid dina synpunkter och observationer, som diskuterar med dig, som gärna lär ut och berättar, och det kommer få dig att växa i din roll och i dig själv
- Du kommer att få höra hjärtliga "tack" från tacksamma patienter och anhöriga, som tycker du gjort ett fantastiskt arbete på en för dem skrämmande plats (sjukhuset)
- Du kommer att få följa patienter till den sista vilan, få hålla deras hand, bara finnas där och vara ett stöd - och att klara av detta är något inte någon kan läsa sig till i någon bok
Nackdelar:
- Arbetar du inom landstinget, vilket är väldigt vanligt att i alla fall börja inom, så kommer du sannolikt ha en hög arbetsbelastning, och i Sverige kommer du inte få betalt för det ansvar du har. Kanske i en avlägsen framtid kommer lönen motsvara ens arbetsuppgifter men som det ser ut idag - inte en chans. Och då lönen spelar en mycket större roll än vad många vågar erkänna öppet, så ja, detta leder till en del bitterhet
- Du kommer uppleva en helvetisk stress och känsla av otillräcklighet. Du kommer att gå hem och grubbla över om du hann med allt, gjorde rätt och undra hur dina patienter har det
- Du kommer få jobba med många väldigt kunniga och kompetenta sjuksköterskor som blivit bittra efter år av slit till dålig lön och ansträngda arbetsförhållanden
- Du kommer att få jobba med väldigt kunniga och kompetenta undersköterskor, några av vilka har ett enormt självhävdelsebehov och kommer tycka att du kan göra deras arbete och att det inte finns någon som helst skillnad på sjuksköterskor och undersköterskor och att du minsann inte är bättre än dem
- Du kommer att få jobba med väldigt kunniga och kompetenta läkare, några av vilka kommer lägga över några av sina arbetsuppgifter på dig, för att de förlitar sig på att du kan och kan bättre än dem
- Med tanke på vissa (inte alla) läkare och undersköterskor kommer du att få ta multitaskande, kompromissande och att dela på sig så alla blir nöjda till en helt annan nivå
- Du kommer att få ansvara för människors hälsa och välbefinnande. Du ska till exempel administrera läkemedel och veta varför du ger dem, vad som är en rimlig dos och ifrågasätta orimliga sådana. Du ska ta och dokumentera vitalparametrar och ska upptäcka förändringar i allmäntillstånd och veta vad detta kan bero på och vidta korrekta åtgärder och veta när du ska tillkalla läkare. Du kommer att ansvara för flera multipelt sjuka samtidigt, ska prioritera dina arbetsuppgifter trots att flera patienter vill ha hjälp samtidigt som telefonen ringer.
Trots detta kommer du att träffa på folk som anser att sjuksköterskor är assistenter som inte kan tänka själv och inte har något ansvar och helst bara ska sluta gnälla. Tidvis får du försvara ditt yrke.
Jag har många gånger funderat på att sadla om helt och det väl bara förstärkts på sistonde på grund av dessa djävelusiska besparingar. Då jag älskar medicin hade kanske biomedicin och forskning varit något för mig. Jag har inte möjlighet just nu att läsa något annat, men det blir kanske så i framtiden.
