hlodyn skrev 2012-11-27 11:51:46 följande:
Tack Little Ms Chatterbox, du hittade kärnan i min fundering.
Öka doseringen alt. lägga till Concerta är inte aktuellt ännu, vår läkare tycker att han är för liten ännu.
Jag jobbar inte full tid, och det skulle inte bli någon skillnad om jag gick ner i arbetstid, medicinen hjälper honom igenom hans arbetsdag.
Det är SEDAN problemen kommer, när familjen samlas på e.m./kväll. DÅ har medicinens verkan börjat avta.
Och jadå, vi har 2 datorer till tre barn, dom får köra i skift på rullande schema.
Problemet är att mina barn verkligen ÄLSKAR varandra, dom vill helst vara så nära varann som möjligt. Och DET funkar inte på kvällen, det blir krig hela tiden.
Skulle gärna vilja höra nån med samma problem, hur ni löst det, vad ni gjort för att få syskonen att förstå...
Jag har inte kunnat svara på någon dag, tror det är för att jag skäms

För de råd jag kom med har jag inte kunnat följa själv öht!

Här har det varit kaos. Så tro inte att alla som vet hur man ska göra är så duktiga att det alltid funkar för dom!
Här är det barnet med ADHD som är äldst och han är 4 resp. 5 år äldre än sina syskon. Han hade ett väl inmutat revir när det väl blev en massa barn här i huset (tjejen var 14½ månad när tvillingarna föddes) Så det är han som "styr", men andra sonen har även han tendenser som skulle kunna vara tex ADHD, han är väldigt gränslös med andras privata sfär, kan göra skydive i soffan över sina syskon och liknande.
Det är ju inte rätt att jämföra syskon men lillkillen är ju tvilling och man ser på utvecklingen att det är inte bara han som är senare för att han är just kille utan det
är ett annat beteende. Trampar omkring på dom när de sitter i soffan och liknande.
Jag försöker köra med principen vad som är rätt istället för att säga vad som är fel.
När lillkillen hoppar i soffan säger jag att soffor är till för rumpor.
-Sitter rumpan i soffan är det svårare att råka landa på någon. Vi tar det i små, små doser. Att inte ha fötterna soffan tänker jag inte ha regler på för det har vi själv

.
Vi försöker nog att alla ska ha sin egna plats, om man ger sig in i någon annans sfär får man "skylla sig själv" .
Äldsta killen då som har ADHD har även Atypisk Autism, han är inte... "kärvänlig", han kan gå i flera veckor utan att var när någon av sina syskon. Han kramar oss föräldrar godnatt och hejdå på morgonen men andra vill han inte vara när, om han inte måste. Men visst händer det att det är ormgrop i bland och då är han med på det men det vänder ganska fort och då blir han explosiv. Man måste alltid vara med när barnen är vakna, vågar inte lämna dom ensamma.
Vet inte om det blir något klarare hur man ska lösa det här men nu måste jag sluta, ska hämta barn på dagis/fritids. Har VAB idag. Får försöka skriva mer sen.