ekonomisk frånvarande=rätt till vårdnad?

Frågan är var barnet kan anses bo just nu. Har barnet bott stadigvarande hos dig sedan tre månader tillbaka och inte ens träffat sin pappa så kan det kanske anses som att barnet har flyttat och då ska folkbokföringen ändras vare sig någon av er vill eller inte. Om det är så kan du med andra ord få en teknikalitet till din hjälp. Om inte så kan möjligen det faktum att barnet varit så länge hos dig nu tala till din fördel. I de flesta andra fall hade du dock förlorat ett försök att flytta barnet.

Vad är nu det bästa för barnet? Jag tänker att det bästa vore om ni föräldrar bodde nära varandra, vilket är en förutsättning för växelvist boende. Där har du ju ställt till med problemen genom att flytta långt bort. Du hade faktiskt jobb och bostad på samma ort, men valde bort det och det är barnet som hamnar i kläm.

Näst bäst, om det nu är uteslutet att ni bosätter er nära varandra, är att barnet får ett stabilt hem och ett dagis att gå på. Ska umgänge ske med den andre föräldern så får det ske på helger och lov. Ganska snart ska ert barn börja skolan och då kan det ändå bara bli så. Ett barn kan inte gå i två olika skolor. Det sätter lagen stopp för.

När det gäller försörjningen så ska ett barns föräldrar ta solidariskt ansvar, efter förmåga. I grunden innebär det att man tar ansvar för hälften var. Så har inte skett och att du inte har drivit det tidigare har ju varit helt upp till dig. Dock kan du ju ändra på det i samband med att ni fastställer boende och umgänge. Där bör ni också fastställa kostnaderna för barnets umgängesresor. Med dessa är det så enligt praxis att när enkel resa överstiger tio mil så ska boföräldern bidra med hälften till resorna. Det kan ske genom att man bekostar biljetter eller kör, vilket som nu passar bäst. I ert fall lär det ju handla om flyg. Hon är dessutom för liten för att flyga själv. Har för mig att gränsen är fem år vid inrikesresor. Umgängesresor är nämligen en del av den grundläggande försörjningen av barnet. Att det var du som flyttade tar man ingen hänsyn till i rätten, men moraliskt kan man ju tänka sig att det borde spela roll, i alla fall i någon omfattning.

För att få ordning på detta behöver du förmodligen en jurist till din hjälp. Har du själv inte råd att betala det kan det finnas rättshjälp i din hemförsäkring eller så kan du få statlig rättshjälp. Det senare kan den jurist du väljer att anlita ta reda på innan uppdraget startar.

Jag avslutar med att rekommendera dig att sätt barnets bästa i första hand nu när du fattar nästa beslut och tänk långsiktigt. Hur kommer den lösning du driver att troligen fungera om tre, fem och år? Stabilitet är oerhört viktigt för barn, men det vet du säkert.

ZsaZsa skrev: "När det gäller försörjningen så ska ett barns föräldrar ta solidariskt ansvar, efter förmåga. I grunden innebär det att man tar ansvar för hälften var."

Näää, i grunden tar man inte ansvar för hälften var utan efter sin ekonomiska förmåga!!

- "Där bör ni också fastställa kostnaderna för barnets umgängesresor. Med dessa är det så enligt praxis att när enkel resa överstiger tio mil så ska boföräldern bidra med hälften till resorna. Det kan ske genom att man bekostar biljetter eller kör, vilket som nu passar bäst."

Näää, fördelning av reskostnader handlar enligt lagen om pengar, inte om det praktiska jobbet (som uf normalt står för). Boförälderns andel kanske inte alls blir hälften av kronorna utan mer eller mindre - beroende på ekonomiska förmåga hos resp förälder!

-