kryper upp i vikt av ivf-behandling

Oj, vad jobbigt. För mig fungerar det tvärtom jag blir mer motiverad att äta bra för att ge ett ev. barn bästa möjliga förutsättningar. Sen tycker jag det är svårare med motionen när magen är svullen efter alla sprutor. Jag följer en kost som passar mig och väger mig varje morgon, har jättesvårt att se och känna om jag lägger på mig. Kosten kallas stenålderskost eller paleolitisk kost. Den är lätt att följa, god och enkel.

Tröstäter du? Jag har försökt trösta mig genom mycket närhet, bra filmer och goda frukter. Försök ta kontroll genom att lägga upp ett kostprogram som du kan hålla länge (ingen diet!) och hålla lite extra koll på vikten. Det är så vansinnigt jobbigt att gå igenom hela barnlöshetskarusellen, tycker jag, så var lite extra snäll mot dig - några extra kilon är inte hela världen bara att ta kontroll igen och börja om. Jag shoppade som en galning istället, inte heller någon superbra krishantering

Jag har gått upp i vikt av graviditeterna på grund av att jag blir så hungrig. Tröstäter inte utan jag äter egentligen som jag gör normalt, vilket innebär ganska bra mat med mycket grönsaker osv normalt och så lite snask. Men skillnaden är ju att nu väger jag mer och då borde jag ju hålla igen. Visste att jag hade gått upp i vikt, men jag visste inte hur mycket. Ska köpa ett träningskort från årsskiftet och ta bort snasket ur kosten en tid så hoppas jag få ordning på mig själv igen. Och så får jag väl investera i en våg så jag kan hålla koll. Men. Det är jobbigt och tungt för man måste ju tillåta det att ta tid. Trivs inte i min kropp, och det påverkar ju sexlivet också. Och lusten att träffa folk generellt. Måste gaska upp mig och ta tag i det bara. Säga hej till träning och hejdå till snask hehehe.

Jag.har bara.gjort en ivf behandling och jag gick upp 5 kilo under den, när den misslyckades gick jag upp 2 till eftersom jag orkade inte göra nånting. skulle ta tag i det men blev gravid så jag får ta det.efter. har gått upp totalt 8 kilo nu i v 32 så ivf:en var värre för mig!

Jag gick också upp i vikt, totalt 8 kg under de tre försöken vi gjorde. Det är nog vanligt, både pga hornonerna, men också tröstätning, orkeslösa kvällar i soffan och passivitet.

Nu när jag ligger här med min en månad gamla bebis på armen kan jag inte bry mig mindre om de där kilona (eller om alla de graviditetskilona som tillkommit) dock. Det är jobbigt att gå igenom IVF och ofrivillig barnlöshet, att bli av med extrakilona kan du bry dig om senare!

Jag gick upp mellan 2-4 kg. varje IVF och dessutom vid varje graviditet och har inga barn så jag sitter också här snart 5 år efter första IVF:en och 7 kg. tyngre... Verkar inte spela nån roll vad jag äter eller gör-jag lägger på mig av både medicinerna och de korta graviditeterna. Vid en fullgången graviditet känns det som jag kommer tillhöra de där som går upp 25 kg fast de äter bra,men vad göra? Jag vet då tammesjutton inte...

Tänkte att nu är det slut med snask iallafall. Eller ja, det kommer väl fallera lite kring jul, men jag ska se till att ta tag i det. Vad jobbigt det låter (samma) med fem år av behandling! Hur många gånger har du blivit gravid?
Har du gjort som jag planerar och köra strikt regim? Det kan man ju göra även om man försöker bli gravid eftersom man bara plockar bort det onödiga. Och så försöka hitta tid till att träna, hm men efter nyår blir det nytt gymkort och då ska det bli lättare. Det blir dyrare men det får det vara värt.

Jag har gjort 8 sprutbehandlingar och varit gravid 6 ggr inräknat de korta-även spontant då alltså. Men själva IVF:andet är slut för länge sen,jag kom ingen vart med det. Jag äter bra,aldrig godis eller söta drycker eller snacks och väldigt lite kak/bak förutom nu i december-då kan man ju bara inte gå ner.  Kan inte träna p.g.a funktionshinder,men i somras när jag rörde mig mer automatiskt gick jag inte ner ett gram! Kroppen vägrar gå ner oavsett vad jag gör,det är som ett skämt... Trodde tsh var högt,men det låg jättebra. Och svälta ligger inte för mig,jag är född med en enorm hunger och klarar inte av att gå hungrig helt enkelt.

Shit! Låter jobbigt. Nä man ska inte behöva vara hungrig. Äter man så bra man kan är det ju inte mycket mer man kan göra om inte träning funkar. Men ligger du stilla på vikten nu då? Då kanske man kan lära sig att leva med det.

Still och still... Nästan,men jag får anstränga mig,går lätt upp 1 kg på en vecka!  Höfterna är markant mycket bredare nu och brösten påtagligt större-trots "bara" +7 kg! Maken är helt förundrad hur mycket min kropp förändrats,jag menar jag har ju aldrig gått längre än nästan v12,men alla ihop blir ju många veckor. Ja,jag vet helt enkelt inte vad som hänt,inga kläder passar,jag kan köpa nytt och några månader senare är det för smått-trots nästan samma vikt. Men jag orkar inte  riktigt ta itu med vikten,det är nog att försöka få barn. Vi ska åka utomlands nu till våren för behandling och blir jag gravid kvittar ju vikten-då blir det en fråga efter jag fött barn och vem vet-då kanske jag tillhör de som går ner massor av bara amning?

Anonym (Samma): vill bara tipsa om att man kan ha och att det inte är särskilt ovanligt att ha problem med sköldkörteln även om tsh är sk normalt. Be att få kolla även t4 och t3 värdena och Jämför dem med det du hade innan du startade behandlingarna (de borde ha tagits då). Jag har inte hypotyreos enligt blodproven, men väl alla symptom. Utan sköldkörtelmedicin skulle jag inte ens kunna ta hand om ett barn. Ville bara tipsa och rekommendera att gräva vidare i det, om utifall att du har fler symptom på sköldkörtelobalans.

Jag har ätit Levaxin i flera år,ända sen jag gjorde min första IVF och TSH då låg på hela 3,5. Det brydde sig ingen om förutom min privata läkare som då skrev ut levaxin. Har legat bra sen dess,som högst 1,8 i våras,nu var det 0,7 och även t3 och t4 ligger bra. Tycker dock jag mår sämre nu än med högre värde,men jag tror det beror på d-vitaminbrist. Det var helt enkelt för lite sol i somras! Käkar även d-vitamin nu så får vi se om jag börjar må bättre.

Har gått ned två kilo sedan äggplocket. Det känns ju bra. 4 to go...
Eller ja i första hand hoppas jag ju på att mina små instoppade embryon ska rasa iväg och bli bebisar, då är jag absolut beredd att gå upp i vikt igen.