• Anonym (Orkar inte..)

    Ofredande?

    Hej.. För att göra en lång historia kort så har min sambos ex terroriserat oss under en längre tid. Sen vi blev tillsammans vill säga. Dom har två barn ilag och dom bor varannan vecka. Hon hotar ständigt med sociala och att inte lämna barnen till oss. Förra sommaren 2011 fick jag nog, försvarade mig när hon skrev sms och skrev ett ogenomtänkt blogginlägg, hade lösenordsskyddad blogg men hon hade genom en vän lyckats hacka sig in. Där skrev jag av mig lite mer än nödvändigt och nu hotar hon med att anmäla mig för detta inlägg, trots att jag förra sommaren bad om ursäkt och vi la detta bakom oss då. 

    Min fråga är, kan hon hota med detta för all framtid eller när kommer polisen tänka att blogginlägget är för gammalt för att kunna anmäla för ofredande? Kommer inte göra en motanmälan för jag vill att kriget ska ta slut även om det är jag som råkar illa ut.. Skrevhemska saker men inte mer än att hon var den "jobbigaste jäveln i världen, dålig mamma som använder barn som slagträ, borde börja bete sig som folk" osv osv..  Denna blogg var som sagt inte öppen men hon överlistade mig. Inlägger grundande sig i att hon upprepande gånger anklagade mig för otrohet, att någon annan var far till barnet jag bar på osv vilket var påfrestande för mig som gravid och inte kunde jag säga ifrån eftersom hon då är kapabel till vad som helst.

    Men som sagt, frågan är nu. Hur länge kan hon hålla på med detta?
    Kan jag bli anmäld för ofredande fortfarande om tre år?    

  • Svar på tråden Ofredande?
  • Anonym (Orkar inte..)
    mementa skrev 2012-12-12 19:59:49 följande:
    Det låter mer som om NI måste göra något för att få slut på det hon håller på med.
    Det tar oerhört mycket energi annars.

    Jag har sedan 2003 haft stora problem med mitt barns far, baktal, rykten, skitsnack å gud vet vad...man får sålla, skaka av sig och försöka att inte ta åt sig.

    Vad har hon egentligen att komma med, och då menar jag EGENTLIGEN...finns det bevis, befog eller annat som skulle stärka det hon säger?

    Om soc får in en anmälan, kommer de att ta kontakt med er för samtal...de kommer lyssna på er, på henne och känner de att det finns anledning, startar de en utredning, känner de att det inte finns anledning till det, läggs allt ner och ni blir inte ens arkiverade på soc, det är endast om det startas en utredning och den fullföljs, som info om er kommer lagras där ..

    Alla kan anmäla till soc, helt utan egentlig anledning, bara för att skada, men för att soc ska gå på deras linje krävs det enormt mycket!
     
    ja alltså hon ha ju skrivit ut blogginlägget, bloggen finns kvar men inte inlägget och men annat lösen..  sen vissa sms kanske anses stötande, men hon ha skrivit värre till mig men sånt visar hon nog inte, och eftersom min telefon har så lite minne så måste jag radera sms eftersom hela tiden, å hon vet ju vilken telefon jag har.. hon spelar säkert på det..  Hon är ju redo att kriga, har alltid varit och kommer alltid att vara.. vet inte hur man löser det på rätta sätt.  
  • Grappa

    TS, dina farhågor är så överdrivna! Handlar det om ett enda blogginlägg så är det helt ointressant. Och handlar det om flera incidenter så ska de vara rejäla övertramp om de överhuvudtaget ska anses påverka barnen.

    Just nu är det din fantasi som skrämmer dig, och den har inget med verkligheten att göra. Be pappan att kalla mamman till ett samarbetssamtal på familjerätten så kommer de bägge få råd om hur de ska hantera sin relation.
    Sen skriver du nåt om dig och soc. Du varken ska eller kommer bli inblandad. Det är bara öräldrarna som kallas till samtal. Om du vet med dig att er relation är frostig, håll dig bara undan och undvik trubbel. Men det kommer inte bli nån konfrontation på soc, och du är inte en part i målet om barnen. Du är "bara" pappas tjej, och du ska inte blanda dig i föräldrarnas relation.

  • mementa
    Anonym (Orkar inte..) skrev 2012-12-12 20:05:14 följande:
    ja alltså hon ha ju skrivit ut blogginlägget, bloggen finns kvar men inte inlägget och men annat lösen..  sen vissa sms kanske anses stötande, men hon ha skrivit värre till mig men sånt visar hon nog inte, och eftersom min telefon har så lite minne så måste jag radera sms eftersom hela tiden, å hon vet ju vilken telefon jag har.. hon spelar säkert på det..  Hon är ju redo att kriga, har alltid varit och kommer alltid att vara.. vet inte hur man löser det på rätta sätt.  
    Släpp blogg och sms, men från och med Nu, så svarar du inte på några mer sms eller skickar egna skrivna till henne..

    Däremot, hotet att hon kan anmäla "bara för att" är mer skrämmande...Det är DET du måste ta tag i...skit i bloggen, ingen bryr sig om saker som skrevs för flera år sedan, släpp det, tar onödigt med energi...

    Ring själv till soc, prata med dem där, förklara din oro...de kommer lyssna och ta din oro och förklara vad som skulle kunna hända osv.. 
  • Anonym (Orkar inte..)
    Grappa skrev 2012-12-12 20:19:07 följande:
    TS, dina farhågor är så överdrivna! Handlar det om ett enda blogginlägg så är det helt ointressant. Och handlar det om flera incidenter så ska de vara rejäla övertramp om de överhuvudtaget ska anses påverka barnen.

    Just nu är det din fantasi som skrämmer dig, och den har inget med verkligheten att göra. Be pappan att kalla mamman till ett samarbetssamtal på familjerätten så kommer de bägge få råd om hur de ska hantera sin relation.
    Sen skriver du nåt om dig och soc. Du varken ska eller kommer bli inblandad. Det är bara öräldrarna som kallas till samtal. Om du vet med dig att er relation är frostig, håll dig bara undan och undvik trubbel. Men det kommer inte bli nån konfrontation på soc, och du är inte en part i målet om barnen. Du är "bara" pappas tjej, och du ska inte blanda dig i föräldrarnas relation.

    Men hemskt tack måste jag säga! Ja jag vet, jag skrämmer upp mig själv. Eller så är jag mest less på att måsta oroa mig över min sambo jämt. När det lämnas och hämtas så är hela hans helg förstörd efter att hon varit på honom, antingen om mig eller nåt han gör fel. Enligt henne gör han allt fel, fast när hon ringer hans familj och försöker ljuga ihop något och dom säger åt henne att behandla honom med respekt, ja då ändras historien och hon säger att dom har världens bästa relation och det är mig det är fel på. Blir förvirrad.

    Ja alltså jag vill nog inte påstå att det är så farligt, hon har kastat skit på mig och jag har försvarat mig, och sen har hon i sin tur försvarat sig osv. Men hon är nog påläst vad hon ska göra för att inte barnen ska vara här varannan vecka, hon säger att barnen mår dåligt av att vara heltid här på dagis, när hon ändå bara jobbar 50% så kan dom va "ledig" med henne, hon har nya saker hela tiden..

    Ja jag försöker undvika trubbel, så gott det går.. men ibland blir jag så förbannad och förtvivlad när det aldrig tar något slut!  Min sambo säger själv att han tycker att han är så dålig på prata, hon pratar över honom, kastar skit på honom, provocerar.. Jag blandar mig inte i deras relation utan tycker att har hon problem med mig så ta det med mig och inte min sambo! Ja från och med nu kommer jag aldrig ägna henne en tanke ens. Men jag fortsätter tänka hur länge detta ska pågå, hot om anmälan osv.     
  • Anonym (Orkar inte..)
    mementa skrev 2012-12-12 20:34:02 följande:
    Släpp blogg och sms, men från och med Nu, så svarar du inte på några mer sms eller skickar egna skrivna till henne..

    Däremot, hotet att hon kan anmäla "bara för att" är mer skrämmande...Det är DET du måste ta tag i...skit i bloggen, ingen bryr sig om saker som skrevs för flera år sedan, släpp det, tar onödigt med energi...

    Ring själv till soc, prata med dem där, förklara din oro...de kommer lyssna och ta din oro och förklara vad som skulle kunna hända osv.. 

    Kan jag prata med sociala om detta? barnen är inte skriven i denna kommun, så samarbets-samtalen måste väl ske där? har försökt övertala dom båda men min sambo vill in i det sista slippa sociala, mest eftersom han måste sitta och köra långväga för samtal och hon säger åt honom "ja men jag ringer soc, det är din tjejs fel, det är hon som sagt det. Skyll på henne" ja, och så håller det på..
  • mementa
    Anonym (Orkar inte..) skrev 2012-12-12 20:49:32 följande:

    Kan jag prata med sociala om detta? barnen är inte skriven i denna kommun, så samarbets-samtalen måste väl ske där? har försökt övertala dom båda men min sambo vill in i det sista slippa sociala, mest eftersom han måste sitta och köra långväga för samtal och hon säger åt honom "ja men jag ringer soc, det är din tjejs fel, det är hon som sagt det. Skyll på henne" ja, och så håller det på..
    Du kan absolut prata med soc om detta och du kan likväl ta det med det i hennes kommun, för det stämmer som du skriver, att samarbetssamtalen sker då där.

    Ordnar din sambo en tid, så måste hon komma, kommer hon inte, ses det som samarbetsproblem och det är inte bra för hennes del.

    Försök få din sambo att förstå, att få åka denna bit några ggr fram och tillbaka och få det lugnare så sett, kan väl vara värt det...Han får bita ihop och ta tag i det helt enkelt, detta handlar ju om hans nya familj och hans barn!

     
  • Grappa
    Anonym (Orkar inte..) skrev 2012-12-12 20:38:09 följande:

    Men hemskt tack måste jag säga! Ja jag vet, jag skrämmer upp mig själv. Eller så är jag mest less på att måsta oroa mig över min sambo jämt. När det lämnas och hämtas så är hela hans helg förstörd efter att hon varit på honom, antingen om mig eller nåt han gör fel. Enligt henne gör han allt fel, fast när hon ringer hans familj och försöker ljuga ihop något och dom säger åt henne att behandla honom med respekt, ja då ändras historien och hon säger att dom har världens bästa relation och det är mig det är fel på. Blir förvirrad.

    Ja alltså jag vill nog inte påstå att det är så farligt, hon har kastat skit på mig och jag har försvarat mig, och sen har hon i sin tur försvarat sig osv. Men hon är nog påläst vad hon ska göra för att inte barnen ska vara här varannan vecka, hon säger att barnen mår dåligt av att vara heltid här på dagis, när hon ändå bara jobbar 50% så kan dom va "ledig" med henne, hon har nya saker hela tiden..

    Ja jag försöker undvika trubbel, så gott det går.. men ibland blir jag så förbannad och förtvivlad när det aldrig tar något slut!  Min sambo säger själv att han tycker att han är så dålig på prata, hon pratar över honom, kastar skit på honom, provocerar.. Jag blandar mig inte i deras relation utan tycker att har hon problem med mig så ta det med mig och inte min sambo! Ja från och med nu kommer jag aldrig ägna henne en tanke ens. Men jag fortsätter tänka hur länge detta ska pågå, hot om anmälan osv.     
    Bra där! Han behöver nog också tuffa till sig.
    Sen ska ni veta att det är ingen tävling. Sånt där trams om att det är bättre att vara hos henne än på dagis, trams, finns inte en domstol i Sverige som skulle lyssna på det. Arbetande föräldrar har barn på dagis, punkt. Det är inte ett skäl till att förändra umgänge eller boende.
  • Anonym (Orkar inte..)
    mementa skrev 2012-12-12 21:05:49 följande:
    Du kan absolut prata med soc om detta och du kan likväl ta det med det i hennes kommun, för det stämmer som du skriver, att samarbetssamtalen sker då där.

    Ordnar din sambo en tid, så måste hon komma, kommer hon inte, ses det som samarbetsproblem och det är inte bra för hennes del.

    Försök få din sambo att förstå, att få åka denna bit några ggr fram och tillbaka och få det lugnare så sett, kan väl vara värt det...Han får bita ihop och ta tag i det helt enkelt, detta handlar ju om hans nya familj och hans barn!

     

    Ja jag vet inte vars jag ska vända mig just nu.. Känns som om hon kommer få oss att framstå som två puckon som kränker och som barnen far illa hos.. usch, skäms vid tanken! men det är ju inte så, och det vet alla.. men inte sociala, så det är lätt för henne att dra vilka historier hon vill. Hon skulle med all säkerhet komma till ett samtal men köra över honom, det är väl vad han är rädd för. Att hon ska få honom att framstå som idiotisk när hon hittar på grejer och han blir som ett frågetecken bara. Det är ju bara synd allting, och det är ju de han är rädd för så därför vågar inte han ta initiativ till samtal..
  • Anonym (Orkar inte..)
    Grappa skrev 2012-12-12 21:11:17 följande:
    Bra där! Han behöver nog också tuffa till sig.
    Sen ska ni veta att det är ingen tävling. Sånt där trams om att det är bättre att vara hos henne än på dagis, trams, finns inte en domstol i Sverige som skulle lyssna på det. Arbetande föräldrar har barn på dagis, punkt. Det är inte ett skäl till att förändra umgänge eller boende.


    Ja det skulle han säkert behöva, men hon har kört med honom i ganska många år och hade nog tänkt fortsätta med det.. och när det inte blir som hon vill då är hon redo att ta till allt möjligt! som sagt jobbar hon halvtid så hon har all tid i världen att bråka.. det har dock inte vi tyvärr. Och ingen lust heller. Vi är rädda att barnen ska fara illa av det här. Vid lämning kan hon säga "jaha, och era kompisar kommer till oss ikväll men nu ska ju ni till pappa" medans vi istället uppmuntrar dom att fara till mamma och vad mycket roligt som ska hända där.. Känns så kluvet men för deras skull pratar vi mycket och gott om mamman.. ibland tar det emot, riktigt mycket.. Och det är synd, önskar att vi kunde ha en god relation! Prata om uppfostran och deras beteenden i olika situationer. Eller att iallafall dom kunde prata om det.. Men det kommer aldrig ske. Vet inte varför jag blev ett hatobjekt från början, kanske hon trodde att min sambo skulle vara ensam länge så hon kunde bestämma över honom och barnen, jag vet inte. och det får jag aldrig någonsin veta..

    Hoppas på ett lugn snart..   
  • mementa

    Jag vill dig en stor eloge som styvmamma!
    Du vill verkligen att det ska fungera och du ser till barnens bästa.. 

    Du/Ni ska vända Er till socialen i den kommun hon och barnen är skrivna i. Förklara att Ni inte orkar länge, det är bättre att ligga steget före henne.

    Det är steg TVÅ
    Steg ETT (bakvänd), du ska få din sambo att ta tag i det, visa honom detta då...visa vad som är skrivet här...
    På något sätt behöver han vakna upp, kan mycket väl förstå hans oro och jag vet att det finns mammor som kan ställa till stora problem för papporna... 

    Klart han ser till barnens bästa, men ibland som förälder kan man bli lite blind, lite konflikträdd, för man tror att det ska drabba barnen ÄN mer...till en början kan det bli lite tufft, men det är helheten man måste se på, framtiden.. 

  • Anonym (***)

    Hej TS, Du kan vara helt lugn!!! Allt som har med vårdnaden att göra handlar om BARNENS bästa, inte huruvuda du har skrivit ditt eller datt i en blogg. Och, dessutom kan jag tala om att polisen faktiskt ogillar sociala medier som "bevis" på hur "dum" den andra personen är. Det är för enkelt att skriva i en blogg eller skicka ett sms för man behöver inte konfrontera den andra personen. Men, du kan däremot anmäla henne för förtal om du skulle vilja. Förtal är uttalanden man gör i uppsåt att skada en annan person. I ditt fall försöker hon skada din relation med din sambo. Säg till din sambo att han ska säga ifrån starkt, tex säga nästa gång hon börjar: "Hädanefter vill jag inte att du pratar om XX. Du kommer med anklagerser som saknar grund. Upphör inte detta här och nu så överväger VI att gemensamt anmäla dig för förtal. Våra samtal ska endast hand om barnen och deras välfärd" Sen ska din sambo kontakta familjerätten för ett samarbetssamtal. Även där kan han nämna vad som försigår och få deras hjälp att förklara att denna smutskastning måste upphöra. Det bästa vore om ni fick ett fastställt umgängesavtal där överlämning tex sker på dagis så att dom slipper träffas. Din sambo kan givetvis om han vill kräva enskild vårdnad, hon oxå. Enskild vårdnad kan vara att föredra om det är stora samarbetssvårigheter mellan föräldrarna. Kom dock ihåg, att den som får vårdnaden då har hela det juridiska ansvaret vad gäller tex skola, pass, flytt etc etc. Vårdnaden har dock INGENTING med umgänget att göra. Så ta du ett djupt andetag och lägg dom gamla blogginläggen och sms-en bakom dig. OCH - skriv inget igen, inte ens om hon skriver till dig. Kram och lycka till!

  • ZsaZsa

    För att blogginlägget eller något annat sätt uttalar sig illa om en person ska vara förtal så måste de ha en viss spridning. En lösenordsskyddad blogg skulle kunna vara det, men det är osannolikt att en åklagare ens skulle läsa hela anmälan... Dessutom tog du bort det direkt. Så nej, det behöver du sannolikt inte oroa dig för.

    Ofredande skriver du och då tänker jag snarare på det barnens mamma ägnar sig åt om hon håller på och kontaktar dig i tid och otid och är oförskämd. För att ha något att anföra mot henne i den saken, gör du bäst i att spara allt hon skickar till dig och ett par gånger och mycket tydligt meddelar henne att du inte önskar fortsatt kontakt och att hon får hålla sig till dialog med barnens far. Sedan slutar du svara henne och sparar bara.

    Att trappa upp en konflikt är sällan någon bra lösning, men det kan ändå vara värt att ha ordning på bevisen.

    Din man bör också samla bevis på hennes framfart. Det är så oerhört mycket lättare om man kan påvisa, svart på vitt, vad en människa gjort om man vill försöka göra något åt det. I ett samtal i familjerätten om deras samarbete, som nog vore en god idé, är det troligt att hon försöker ljuga, slingra sig och skylla på honom. Det är då han behöver vara saklig. Då kommer det att bli ganska tydligt att hon inte är det. Då kan han också mycket lättare ta familjerättens hjälp till att tala om framtiden, hur deras barn har det och hur de kan tänkas påverkas av föräldrarnas trista relation. För självklart gör de det. Det finns studier som tydligt visar att barn inte direkt far illa av separationer, men att de ofta gör det om föräldrarna inte kan samarbeta.

    Så klipp av henne och låt din man ta hand om det där, men uppmuntra honom gärna att - som någon annan också skrev - ligga steget före och ta tag i det.

  • Anonym (Orkar inte..)

    Hej och tusen tack för era svar.. Vi har inte hört något sen hon ringde honom och sa "ni skiter i barnen, Xx (jag) är otrogen mot dig, har varit tre gånger alla vet det. Hör jag ett ord till från henne då jävlar" och slängde på. Imorgon är det byte av barn igen, dom ska vara med oss över jul eftersom dom var sist hos henne. Antar att det är därför hon bråkar, för då lämnar hon dom inte och så får hon ha dom över jul. Inte klokt. 

    Blir glad över visad förståelse, ibland är det svårt att vara stark och försöka få dom båda på ett samarbets-samtal när ingen egentligen vill. Fast hon vill ju sätta dit oss för allt möjligt så det var bara en tidsfråga. Hon skyller såklart på mig eftersom hon ska dit. "det var ju trots allt hon som tagit upp sociala"..  Så säger hon. jag alltså, för att min sambo ska bli irriterad på mig. Som tur är så har han förståndet kvar att förstå att det är dit hon vill nå och vi håller oss sams, skrattar och tar oss igenom vardagen. Försöker att inte prata om henne för då blir det dålig stämning.

    Tänker inte ens fira jul som tänkt här med min sambos släkt och familj, utan tar med vår son hem till mina istället.. Så man får lugn och tänka på nåt annat och några andra.  Nu tog jag på mig offerkoftan och tycker hemskt synd om mig själv :) men jag vill bara inte ha det såhär och det är så skönt att få skriva av sig och få så mycket klok respons..

  • mementa
    Anonym (Orkar inte..) skrev 2012-12-13 22:13:31 följande:
    Hej och tusen tack för era svar.. Vi har inte hört något sen hon ringde honom och sa "ni skiter i barnen, Xx (jag) är otrogen mot dig, har varit tre gånger alla vet det. Hör jag ett ord till från henne då jävlar" och slängde på. Imorgon är det byte av barn igen, dom ska vara med oss över jul eftersom dom var sist hos henne. Antar att det är därför hon bråkar, för då lämnar hon dom inte och så får hon ha dom över jul. Inte klokt. 

    Blir glad över visad förståelse, ibland är det svårt att vara stark och försöka få dom båda på ett samarbets-samtal när ingen egentligen vill. Fast hon vill ju sätta dit oss för allt möjligt så det var bara en tidsfråga. Hon skyller såklart på mig eftersom hon ska dit. "det var ju trots allt hon som tagit upp sociala"..  Så säger hon. jag alltså, för att min sambo ska bli irriterad på mig. Som tur är så har han förståndet kvar att förstå att det är dit hon vill nå och vi håller oss sams, skrattar och tar oss igenom vardagen. Försöker att inte prata om henne för då blir det dålig stämning.

    Tänker inte ens fira jul som tänkt här med min sambos släkt och familj, utan tar med vår son hem till mina istället.. Så man får lugn och tänka på nåt annat och några andra.  Nu tog jag på mig offerkoftan och tycker hemskt synd om mig själv :) men jag vill bara inte ha det såhär och det är så skönt att få skriva av sig och få så mycket klok respons..
    Oh nej, känn inte samvete för att du anser dig ta på dig Offerkoftan. Ibland måste man få göra det bara för att hämta andan, att få spy ur sig och känna att man inte är ensam.

    Det går åt massor av energi, att varje dag ha en liten oro, att hela tiden ha allt i bakhuvudet, för det har man, det ligger hela tiden latent , ett litet försvar man har för att det inte bomben ska slå ner för hårt när det väl händer något igen..

    Försök att ha en sån bra jul det bara går, fortsätt visa barnen att ni älskar dem och för guds skull, prata aldrig skit om mamman!

    Jag har i många år haft samma problem med min dotters pappa, har aldrig sagt ett endaste ont ord om honom till henne...så sa hon för ett tag sedan "Mamma, hur kan du inte vara arg på pappa, när han är så dum mot dig, du säger ju aldrig nånting"..

    Det skapar ett stort förtroende till barnen..och de ser till slut vem av föräldern det är som har "problemet"...

    Stå på Er..och du är stark!

     
Svar på tråden Ofredande?