• Mattias 119

    Tror du att du har MS eller ALS? Läs detta först...

    Har du svårt att andas, känner dig yr, mår illa, har en sjukkänsla i kroppen, en klumpliknande känsla i svalget, ryckningar i hela kroppen, pirrningar/domningar i ansiktet, kissar oftare, ont i handleder och fötter (kanske t.om. en strömmande känsla?) och en brännande känsla i huden? Läs det här innan du googlar vidare.


     


    Det finns en risk att du nyss googlat på dina symptom och förhoppningsvis läser du detta innan du surfar vidare. Det här året har varit ett rent helvete för mig och jag unnar inte min värsta fiende att gå igenom det jag gjort (inte för att jag har någon! Ja inte så många i alla fall ;). Därför skriver jag den här texten för i mina svåraste stunder hade jag behövt någon som sa/skrev: ”Jag känner så här i min kropp och det visade sig vara helt ofarlig, så ta det lugnt…” Med andra ord, det här är en solskenshistoria, ingen tragedi.


     


    Allt började för 1 år sedan när jag drog på mig en överansträngning i mina knäveck. 10 månader senare efter flera naprapatbesök, 2 olika sjukgymnaster och daglig stretchning fick jag nog, inget hade blivit bättre, tvärt om. Förutom att mina knäveck var svullna, vilket gjorde att jag inte kunde stå ordentligt och tvingades vila ofta, så var jag stel i framsida/baksida lår, vad, höft. Vid det här laget var det inte bara kroppen som mådde skit, jag kände mig konstant nere, även i situationer där jag borde varit glad. Så jag gick till läkaren och bad honom ta varenda prov möjligt för att se vad det var för fel med min kropp. Proverna visade att jag hade höga muskelvärden, vilket inte är ovanligt om man tränat hårt tätt inpå att man tar ett liknande prov, men så var inte fallet, jag hade inte tränat på länge. Min läkares ord var i detta skede grunden till att min oro började gro. 


     


    ”Det kan bli så att du får komma till vårdcentralen tidigare beroende på vad nästkommande prover visar.”


     


    Att något var fel, det visste jag, men att jag ev. skulle behöva komma in tidigare måste ju tyda på att detta kan vara något allvarligt… Eller hur, det MÅSTE det ju göra!?!?! … * Suck *


     


    4 dagar senare börjar det sticka i mina händer och mina lillfingrar domnar bort, det känns som att de inte hör till handen längre. Morgonen därpå börjar det sticka i mina fötter och tätt där inpå börjar fot/handleder att värka. Här begår jag årets blunder (lätt att vara efterklok) , jag googlar på symtomen. LEDGÅNGSREUMATISM passar in, på pricken!!! Jag läser att forskningen visserligen gått framåt, men ser ena skräckbilden efter den andra och läser att vissa inte kan böja sina händer efter ett par år och att sjukdomen i sig kan leda till en mängd andra följdsjukdomar. Min värld vänds upp och ner. Tusentals tankar far genom huvudet, ångesten växer.


     


    Veckorna går, symtomen består. Proverna tyder inte på ledgångsreumatism så utredningen fortsätter. En månad efter att lillfingrarna börjat domna så får jag svårt att svälja, det känns som en klump i halsen. Jag har en sjukdomsliknande känsla i kroppen vilket gör att jag allt oftare är hemma från jobbet. I samma veva kommer jag ihåg läkarens ord: ”Ledgångsreumatism börjar oftast inte med stickningarna i händerna”. Okej tänker jag, googladendet har ju inte givit mig så mycket hittills, jag borde inte… Men vafan, jag har ju inte så mycket för mig ändå här i min sjukstuga så jag googlar jag på stickningar i händer +andningssvårigheter. ALS!!! Helvete!!! Fanfanfanfan, varför googlade jag!?


     


    Flera nätter efter detta vaknar jag upp av att jag inte får luft, det börjar också värka i bröstet. Jag försöker trots allt gå till jobbet, nu börjar jag känna mig som en zombie, yr, mår illa. Jag kan inte längre släppa tanken på att jag kanske kommer att kvävas till döds inom ett par år. Jag försöker tänka på annat, men symtomen pockar ständigt på uppmärksamheten och vinner alltid… Min läkare skriver i detta läget ut lugnande tabletter vilket direkt ger effekt, det blir lättare att andas. Ångesten är fortfarande hög, om än stabiliserad. Tills vidare…


     


    Alla tidigare beskrivna symtom håller i sig, men just den där fredagen, 1.5 månad efter att stickningarna började, så kändes det som en bra dag. Äntligen minns jag att jag tänkte, nu vänder det! Inte…. Det höll i sig en dag. Natten därpå vaknade jag av att hela kroppen liksom krampade, jag kunde inte slappna av. Jag går därför upp och dricker lite vatten för att på något sätt lugna ner mig, komma ner i varv. Då börjar det rycka i tår och fingrar! Samma natt sätter hela muskelorkestern igång och spela, d.v.s. hela kroppen får ryckningar. Dessutom känner jag en brännande känsla från underarmarna upp över överarmarna och axlarna. Skit… Inte en blund på hela natten och flera nätter innan det… Min energi börjar ta slut… Vilken tur att jag hade googlat på MS förresten och därför kunde pricka in att de senaste symtomen passade perfekt in där! Den enda som tjänade på googlandet var ångesten som vid det här tillfället hade mig som i ett järngrepp.  Mitt ansikte börjar bli allt mer spänt, halsen, käkarna, kinderna… Kan inte slappna av…


     


    Nu börjar jag sova hos en kompis eftersom jag får allt svårare att vara själv i min ångest, svårare att hantera alla destruktiva tankar. Ångesten förstärker symtomen, som i sin tur bidrar till mer ångest och så är snöbollen i rullning. Sover allt sämre, ryckningarna i ansiktet har tilltagit. Jag får en känsla av att vänstra halvan i ansiktet börjar domna på de platser det rycker, dessutom har jag börjat kissa oftare. Jag googlar lite till och läser om att MS-patienter ofta får värk i en ansiktshalvan och går på toaletten 5-6 ggr/dag, minst. Nu är jag bombsäker… Jag har MS.


     


    2 månader efter att de första symtomen visat sig får jag beskedet som jag väntat på, jag ska få komma till en neurolog som åtminstone kommer ge mig svar, även om det med största sannolikhet blir en julklapp med bitter eftersmak. Nu vill jag bara veta, orkar inte mer… Neurologen gör sina undersökningar och förklarar noga vad syftet är med varje test. Jag klarar allt, felfritt. FELFRITT!!! Han sa att: ”Du har mitt ord på att du inte har någon neurologisk sjukdom.” Han var den första personen vars ord inte bara gått in genom ena örat och ut genom det andra. Han vet vad han pratar om: ”Muskelryckningar som inte känns, men som rycker med hög frekvens, ofta vid ytan mellan tumme och pekfinger, är tecken på ALS. Likaså en tunga som skakar vid ”vilande läge” i munnen. Dina muskelryckningar är tecken på stress.” Jag visste inte om jag skulle skratta eller gråta. Det blev det första alternativet, för med ett leende på läpparna skrattade jag mig genom resten av dagen, spänningarna började släppa.


     


    Jag hade svårt att förstå att min stress kunde framkalla alla symtom min kropp uppvisade.  Och då fanns det ju bara ett par alternativ kvar, ett par sjukdomsbilder som passade perfekt (i mitt tycke) in på mina symtom… MS och ALS. Rädslan tog över, ja, ända tills någon kunnig fick göra sitt utlåtande. Det var det enda som hjälpte…


     


    I detta nu, 3 månader efter de första symtomen, har jag fortfarande ont i fötter och händer, men det har blivit bättre. Jag går kontinuerligt till någon och pratar, vilket också har hjälpt. Något som också hjälpt mig är träningen. Även fast det värkt och ryckt har jag simmat och styrketränat, vilket också peppat mig, ja åtminstone givit mig lite sinnesro och kraft att orka ta mig ur sängen. När rädslan tar över så börjar kroppen försvara sig och sätter igång de mest märkliga försvarsmekanismerna. Att rikta sin uppmärksamhet på saker som man mår bra av och försöka tänka positivt istället är lättare sagt än gjort, men väldigt viktigt. Men för allt i världen, skit i att googla, se dig i spegeln när det rycker och känn inte efter hela tiden! Som min psykolog sa: ”Du ska vara schackbrädet. Låt pjäserna röra sig, slå ut varandra, hoppa över varandra o.s.v. Med andra ord, låt de destruktiva tankarna finnas, låt symtomen hållas, men ge dem inget utrymme, lägg inte fokus på dem.


     


    En stor julkram till er alla, framför allt alla hypokondriker ;)     


     


     


     


     


     


     


    TRÅDSTARTARENS TILLÄGGSKOMMENTAR 2012-12-14 20:44
    Knäproblemen blev föresten bättre med tiden de också. Så fort jag slutade äta proteinpullvert, vilket reumatologerna sett tecken på kan leda till muskelinflammationer.
  • Svar på tråden Tror du att du har MS eller ALS? Läs detta först...
  • Mattias 119
    Iggy1980 skrev 2013-03-18 00:11:23 följande:
    Sökte du först på Vårdcentralen och fick sedan en remiss till Neurologen? känner att det först då jag kan slappna av, när man har fått träffa en specialist...

    tack för ditt inlägg, det lugnade mig något...
    Jag var hos vårdcentralen i flera omgångar i början. I Stockholm har de tydligen lite annan policy vad gäller att få komma till Neurolog än i andra städer. Här förstår de att ett lugnande besked i sig, från en neurolog, kan vara det som krävs för att bespara vården än fler besök av patienter vars oro eskalerat i takt med att symtomen ökat. 

     
  • Mattias 119
    gavlegirl skrev 2013-03-19 18:26:01 följande:
    Jag har och har haft många av dina symtom som yrsel domningar pirrningar problem med täta trängningar, värk först i ena foten sedan flyttade det över till andra foten, känt mig svag orkeslös och att NÅGOT VAR FEL!!
    Men jag har aldrig blivit tagen på allvar i vården, bara skickad till psykologer och fått diagnoser som panikångest och att det beror på stress.

    Usch så arg jag varit. Efter drygt 4 års kamp har jag äntligen fått rätt diagnos, MS! Känns jättetråkigt men ändå en lättnad. Jag har ju vetat hela tiden att detta inte kan vara psykiska besvär. Hemskt att inte läkare tar sina patienter på allvar. Jag är ingen hypokondriker!   
    Hej. Jag vill bara tacka dig för att du bidrar till denna tråd och vill absolut inte att du ska känna att du förstör den. Du belyser det hela från en annan synvinkel och jag kan inte mer än hoppas att forskarna får fram bätrtre medicin mot denna sjukdom. I ditt fall var din känsla helt rätt, dv.s. att de symtom som uppvisades inte hade med stress att göra utan var en bakomliggande sjukdom, det jag och många med mig är/har varit oroliga för. Jag vill bara bestryka att jag var lika säker som du på att det inte var mitt psyke som spökade, jag var bombsäker på att det var en sjukdom, jag trodde jag kände min kropp bra nog att kunna ta det beslutet. Men jag har aldrig tidigare känt på vad stress kan göra med kroppen, där av min okunskap och rädsla för att det var en sjukdom. 
     
  • Fridemil

    BORRELIA OCH ANDRA INFEKTIONER FRÅN FÄSTINGAR. Symptomlista på www.borrelia-tbe.se Googla även på "lyme disease and coinfections", på utländska hemsidor finns myyyyycket mer info än på svenska hemsidor. Läs om Borrelia, Bartonella, Babesia, Rikettsia, Ehrlichia, bakterier, virus, parasiter som sprids av den värsta smittspridaren. Sen kan du räkna med att både diagnos och behandling i Sverige SUGER. Infektionsläkarna kommer inte att tro på dig och de kommer att håna och förlöjliga dig och säga "det är psykiskt". Har du "tur" visar skittestet de använder för att testa Borrelia positivt och du får max tre v behandling med Doxycyklin, sen är du "botad", risken är dock att dina skumma symptom fortsätter, eskalerar och fortsätter att bryta ner dig. Darrningar, domningar, ryckningar, smärta, utslag, blåmärken, andnöd, bröstsmärta, magsmärta, revbenssmärta, inre vibrationer, ljud-och ljuskänslighet, yrsel, utmattning, mm, mm, mm, mm

  • dimmig

    Jag som fått en preliminär ALS diagnos kanske kan tillföra lite om de symptom jag har och vad jag inte har haft, och dessutom vad jag upplevde och hört vad som ledde fram till min läkares diagnos.

    De symptom jag hade när jag kontaktade läkarvården var:

    Muskelsvaghet i ben och armar, vilket lett till att jag ramlat bl a. Förlorad finmotorik och förmåga att röra händer, armar och fingrar fort. Alla dessa rörelser känns och kändes väldigt underliga och den känslan blev värre av upprepade rörelser. Jag kunde inte öppna skruvkorkar på flaskor och liknande, svårt att knäppa och knäppa upp knappar
    Upplevde att jag i stort sett fick lära mig att göra vissa rörelser igen.
    Muskelryckningar, i underarmar, nedre triceps och axlar, hur kraftiga dessa var skiftade, men jag kände av dem när jag var avslappnad, men de ryckte oftast 2 gånger i sekunden, det såg ut som om huden böljade ibland, men syntes alltid mycket tydligt vid avslappning. Dessa ryckningar påverkade inte rörlighet eller gjorde så att min arm ryckte på något sätt, men de pågick hela tiden, dag som natt, morgon som kväll (och gör det än).
    Sluddrigt tal, svårt att artikulera mig ibland, det var något som jag kände själv framför allt, men även detta blev tydligare ibland för att ibland inte vara där, fick mig allt som oftast att tala långsammare.
    Försvagning i svalg, harklade mig mycket utan att förstå varför, satte oftare än vanligt t ex dryck i vrångstrupen så jag fick hosta.

    Jag hade inga problem med balans, känsel, domningar, skakningar av kroppsdelar eller syn.

    Väl hos neurologen ( efter besök på vårdcentral, där jag fått akutremiss till neurologen ) så fick jag reda på att de skulle göra ett test som man kunde utesluta ALS med. Detta var EMG ( Elektromyografi ) och ENG ( elektroneurografi ) som jag förstod det, jag tror läkaren försade sig när hon försökte lugna mig med att det inte behövde vara något allvarligt och det testet enkelt kunde utesluta det.
    Jag blev inskriven på neurologen och gjorde ENG och EMG test nästa dag, det var först efter att jag blev utskriven som jag fick reda på att EMG och ENG visade på förändringar i mina nerver.
    De resterande testen var 10-12 blodprover, som vad jag förstod inte visade på några brister eller infektioner, MR-Röntgen av hjärna och ryggrad visade heller inte något ovanligt, lumbalpuntion ( som jag ej fått veta svaret på ännu ).
    Läkarens undersökning testade återigen förlust av känsel bl a. med en sticka och en stor mjuk bomullstops, värma kyla test, och om jag kunde känna vibrationer. Jag hade inga problem med något utav detta.
    Däremot bad min läkare att titta på min tunga när han såg mina muskelryckningar, om och om igen och även gapa stort så han kunde se tungan i munnen.
    När jag tittade själv i spegeln efteråt kunde jag se hur min tungas muskler vibrerade inte mycket men med väldig hög frekvens, även detta har jag upptäckt i efterhand varierar i styrka och kanske är grunden till mitt sluddrande tal och att ord ibland blir svåra att artikulera.

    Det har gått väldigt fort för mig att få en preliminär diagnos, det tog lite över en månad från det att jag varit på vårdcentralen. Så har man något så allvarligt som ALS så kommer man inom sjukvården upptäcka detta, det kan vara så att jag väntat länge och hade kraftiga symptom när jag väl sökte vård som påskyndade diagnostiken.

    Jag har hela tiden tappat styrka och finmotorik, det har varit klart tydligt märkbart försämringar från vecka till vecka för min del, vad jag orkade för en vecka sedan orkar jag inte nu. Trötthet och utmattning finns hela tiden och lurar runt hörnet. Jag var ganska övertygad att jag hade ALS eller någon liknande motorneurologisk sjukdom som påverkade hela kroppen innan jag fick diagnosen, det är nog svårt att inte tro det, även om jag stundvis hoppades att det inte var så, så kände jag inombords att det måste vara så.

    Nu äter jag riluzol som bromsar sjukdomsförloppet lite granna och tar en dag i taget.

  • hejhej1
    Mattias 119 skrev 2013-03-28 21:16:37 följande:
    Hej. Jag vill bara tacka dig för att du bidrar till denna tråd och vill absolut inte att du ska känna att du förstör den. Du belyser det hela från en annan synvinkel och jag kan inte mer än hoppas att forskarna får fram bätrtre medicin mot denna sjukdom. I ditt fall var din känsla helt rätt, dv.s. att de symtom som uppvisades inte hade med stress att göra utan var en bakomliggande sjukdom, det jag och många med mig är/har varit oroliga för. Jag vill bara bestryka att jag var lika säker som du på att det inte var mitt psyke som spökade, jag var bombsäker på att det var en sjukdom, jag trodde jag kände min kropp bra nog att kunna ta det beslutet. Men jag har aldrig tidigare känt på vad stress kan göra med kroppen, där av min okunskap och rädsla för att det var en sjukdom. 
     
  • hejhej1

    hej Mattias!
    känner igen mig så mkt av det du skriver, jag har i flera års tid haft en lång lista olika symptom varav många neuroligiska, mitt obehagligaste symptom är andningsproblem. sista året har allt gått överstyr o jag trott åtskilliga gggr att jag är döende.
    skulle va intressant o prata/ skriva llte med dig som haft likande om ok?

    samt har symptomen minskat mkt sen du blev lugnare o fick du psykologhjälp för det?
    vad fick du göra för utredning på neurologen , var det en vanlig neuroligisk undersökning med koll av rexlexer / känslel o liknande ? eller var det exvis lumbalpunktion och dylikt? tacksam för svar. med vänlig hälsning!        

  • mandycand1234

    hejhejhej! 

    jag får ingen hjälp från sjukvården, jag är bara 19 och de säger många gånger att hade jag varit 30 år äldre hade de varit oroliga, men jag måste få svar!! 

    jag har tinnitus, domningar speciellt i annsiktet och speciellt efter att jag har ätit mat, jag har höga levervärden och  tinnitus jag har diarrer och förstoppningar dagligen och viktminskning. diffusa smärtor, tungt huvud och drabbas av plötslig extrem trötthet. något som aldrig hände innan, jag kunde aldrig sova, var hyperaktiv, nu är jag ständigt trött

    Då jag inte får någon hjälp av vården förutom lugnande ord har jag lärt mig att ignorera problemen, jag är trött på det! jag vill ha hjälp!

  • dimmig
    Sus66 skrev 2013-08-29 05:28:49 följande:
    Mitt råd är att prova på EFT (emotional freedom technique) mot MS och ALS och stress, ja mot nästan vad som helst. Det finns nog många EFT terapeuter runtom i Sverige och trots att behandlingen är lite konstig så fungerar den jättebra. Man kan också lära sig att göra EFT själv. Jag har nu lärt mig det (efter många års skeptisism) och det är ju helt fenomenalt.
    Har du ALS? Vet du ens vad ALS är?

    Du kanske upplevt att EFT har hjälpt dig och det tar ingen ifrån dig ( om det nu är sant ), men att försöka tuta i människor döende i en obotlig sjukdom att en alternativmedecinsk metod som inte har några bevisliga effekter alls 'mot' något alls är gement.

    Vad är motiveringen till att uttala sig helt utan kunskap om dessa sjukdomar, helt utanför vad tråden handlar om? Ekonomisk vinning då du hoppas sälja falskt hopp genom att göra reklam för EFT?

    Själv är jag döende i ALS, blir så förbannad när asgamar likt dig försöker slå mynt av andra människors olycka, lidande och död. Men det säger väl allt om dig och EFT när du luddigt tvingas vädja till utsatta människors osäkerhet i generella luftiga uttalande för försöka göra reklam för något som inte har någon alls bevisad effekt!
  • Tea01

    Hej! Jag har haft alla symtom på als. Var 100 på att det var den. Började med muskelsvaghet i högra armen. Gjorde ont vid ansträngning, kunde ej lyfta stekpanna eller kamma håret. Samtidigt kom de hemska muskelryckningarna i stora muskelgrupper armar o ben, även små på händerna. Jag har haft alla dessa symtom under ett halvår. Oförklarig muskelkramp i vä låret också. Jämt när jag var uppe, kändes ej i sittande el liggande ställning. Diagnos: benigna fascikulationer, stress, hälsoångest. Idag 8 månader senare mår jag mycket bättre. Muskelryckningarna har försvunnit, nästan helt, bra i armar o ben. Vet ej vad som hänt men otäckt var det. Tro inte alltid det värsta spec om du har tidigare haft problem med hälsoångest, stress osv. Man blir inte bättre om har als. Motionera så gott det går, ät hälsosamt, besök kurator/psykolog, håll ut, meditera.

  • Stjarnskrik

    Jag har haft ont i nacken sedan jag ramlade på fyllan, och de sitter i än. Sen dess har allt gått utför, depression, ångest, oro. Viktökning, ont i leder, allmänt svag, ser suddigare och ljuskänslig. Trött och nedstämd jämt, inga läkare tror på en

    Först hade jag vitamin brist på D-vitamin, fick medicin för det, nu är de bra värden. Lyrica för smärtan, inte att dom kollar upp mer noga, fick röntga nacken vanligt, inga märkvärdigheter utan tabletter får jag sen för jag gå hem typ o betala 200 kronor för att komma dit och enbart låta läkaren tala. 100 kronor för att receptet blir utskrivet. Och inte nog med det har jag fått candida, i munnen och på k***n.. Börjar nästan fundera på om jag har de invärtes då flera symptom stämmer men de skrattar dom bara åt så de känns inte som man vill uppfölja det mer, i deras ögon är man inget mer än en hypokondiker

    Nacken är ett helvete och svagheten, de värmer även till i undersidan på mitt lår ibland, kmr och går, varje ny månad är en överaskning av piss.

    Jag härdar ut dagarna ändå med tabletterna, 2 bebisar hemma och hund, när fan ska man få hjälp

  • Morsis

    Jag fick själv tydliga ryckningar i tungan i höstas varpå jag googlade, fann detta inlägg och fick panik. Ryckningarna pågick i dagar, flera gånger i minuten och såg ut precis som de muskelryckningarna man får under ögonen vid lite sömn. Efter månader av dödsångest hamnade jag till slut hos neurologen och fick göra ett EMG. Allt var helt normalt. Jag fick det förklarat för mig att (till skillnad från vad trådstartarens neurolog påstått) är alla olika typer muskelryckningar i 99 fall av 100 godartade och ingenting att oroa sig för. ALS är en mycket ovanlig sjukdom medan stress drabbar de flesta av oss. Det kan vara värt att tänka på innan man skriver sin egen dödsruna!

    Kram på er alla rädda människor därute!

  • Marsar

    Hyperaktiv eller underskriv Sköldkörteln kan ge alla de symptom. Är också sådant som sjukvården har jättesvårt att upptäcka. Ett besvär som kan ta år att reda i.

  • Anirtak55

    Vilken härlig text! Känner igen mycket av det du skriver, har dock inte alls fått så allvarliga symptom som du haft. Tack för att du delat med dig, hoppas det lugnar många! Solig

    Jag har själv märkt att när mina ångestsymptom slår till och man vill börja ägna sig åt hypokondriska beteenden, så kan det hjälpa riktigt bra att först andas djupt och långsamt, sucka och skaka på huvudet, och sen leta rätt på en video med söta djur på youtube. Då försvinner nästan alla sjukdomssymptom på bara någon minut, så fort man lyckas distrahera sig från dem och göra nåt kul istället.

    Sen är det ju faktiskt så att pirrningar, stickningar, huvudvärk, orkeslöshet och liknande grejer kan bero inte bara på stress utan också på vitaminbrist, att man fått för lite motion, suttit stilla för länge åt gången, eller sovit i en konstig ställning. Vilket ju också torde vara ett lugnande budskap för folk i denna typ av knipa.

    Men stress kan ju faktiskt ge jäkla underliga symptom ibland, det finns ju de som blir oroliga att de fått hjärtproblem eller till och med cancer, och så visar det sig vara stress.

  • Linneay

    Ser att det här är skrivet för längesen, men hoppas på att du ändå läser detta. Här sitter jag och googlar efter MS och skulle precis gå över till ALS och så dyker ditt inlägg är. Är egentligen rätt säker på att det rör sig om stress, men gick till läkaren för att få en undersökning så att jag kan utesluta att det är nåt fysiskt fel på mig. Nu ska jag göra en massa tester och är därmed ännu räddare än innan.
    Tack vare ditt inlägg får jag kanske sova i natt, så tusen tack!

  • Trollmonster

    Tack! Känner igen mig. Konstigt att symtomen är så fysiska! Varje gång tror jag att det är "på riktigt". Andnöden speciellt. Mina läppar svullnar upp med jämna mellanrum utan anledning och jag blir skiträdd. Går nu kbt, undrar vilka lugnande du fick?

  • Tessinem

    Mathias lider av nästa samma är

    jätte rädd ! är 19 år och känner exakt samma. Har du fb? Skulle jätte gärna vilja få tag på dig!!! ADDA Tess Holden . Please !!

  • Zonaz99

    Hej. Gud vad jag uppskattar ditt inlägg. Jag är så lik dej i detta. Jag är galen av hur jag förstorar allt o gör allt till problem. Får jag en känning någonstans är jag dödssjuk! Min kropp spelar mej ett spratt o mitt huvud får bränsle att bana iväg med konstiga idéer o kreativa sjukdomsbilder. Jag lider sv hypokondri. Jag har märkt det mkt tydligt de senaste veckorna. Jag har ingen kraft att tänka " äh det är nog inget". Jag är galen. Behöver lugnande o tänka positivt för just nu går jag nog min pojkvän på nerverna. Det är alltid ngt som inte är bra med min kropp just nu???? Hur går det för dej idag?

  • Zonaz99

    Patrik. Nej inte så med smalben men fingrarnas leder kan va problem ibland. Men just nu bränner det i hudenpå lår o underarmar. Men det är väl inget annat än huvudet som spelar mej spratt????

  • martini08

    Gammal tråd, jag vet men är så tacksam för att jag hittade den. Känner igen mig så mycket. Började med överansträning på gymmet i höger ben för snart 5 månader sedan. Är inte bra än och har börjat få små muskelryckningar i benet jag har ont i och sticker i huden. Är säker på att jag har MS och har lyckats få tid till en neurolog 9 januari. Men känns som en evighet dit. Har blivit undersökt av 4 läkare och 3 sjukgymnaster, dom säger att det inte är något fel på mig och att alla mina symptom är normala och att det kan ta LÅNG tid innan muskelbristning läker. Men jag har svårt att tro dem, tror dom har missat något och är säker på att de5 är MS

  • MrHumlesnurr

    Kände du även orkeslöshet i händer? Som om du kände dig svag osv..?


    Kände du även svaghet i händer och ben? Som om dom var orkeslösa?
Svar på tråden Tror du att du har MS eller ALS? Läs detta först...