Nu måste vi få tips och hjälp! 10 månaders som har svårt med sömnen.

Varför skulle man inte kunna amma till sömns?
Det gjorde jag så länge det fungerade. Men vid ca 5 månader så somnade tyvärr inte sonen av det längre. Det är ju så smidigt. Så om det fungerar så begriper jag inte varför ni ska bråka med henne om andra nattningssätt?
Att somna ensam i en säng är inte särskilt vanligt att små bebisar gör.

Sen är det såklart smidigt om pappan kan natta, men kan det inte fungera om han har henne i famnen då, eller ligger bredvid henne och klappar om henne tills hon somnar? Så gjorde vi med sonen tills han var ca 1 år. Då kunde han plötsligt somna själv utan att vi hade påverkat honom i den riktningen (annat än att ge honom den närhet han behövde).

Har inte pappan umgåtts så mycket med er dotter? Kanske han kan finnas med vid amningen, så att han kan vara nära samtidigt som bebisen känner tryggheten från dig?

.

Kan tyvärr inte ge några tips, utan ville mest säga att ni inte är ensamma! Min 10 månaders gör EKAXT likadant. Tror det är separationsfasen blandat med tänder.

Vår son sover mycket bättre när han sover hos oss i sängen. Om du ska sluta med amningen så kanske ni skulle prova det, fylla på med trygghet och närhet på annat sätt menar jag. Viktigast tycker jag är att hon inte ska behöva skrika tills hon tappar andan innan ni tar upp henne, otrygghet ger bara mer otrygghet. 

Jag hade haft henne i sängen och bestämt mig för att hålla ut, men hela tiden tröstat och klappat om. Dock så tycker jag att en hel natt är rätt länge för en sån liten att vara utan mat. Kanske kan du bestämma att mellan 12-06 (eller vad som passar) så får hon somna om utan bröstet? Nu har jag visserligen inte ammat, men när vi tänkte prova att sluta med buffning och vaggning till sömns nu när sonen var 9 månader så tog det 1.5 timmar för honom att komma till ro första natten, nu tre dagar senare så är vi nere på en kvart. Självklart tröstar vi honom och ligger jämte honom hela tiden. 

Som en bonus så sover han mkt bättre när han somnar "av sig självt", på 12 timmar vaknar han max två gånger, oftast bara en.  

Jag är i samma sits, ska börja jobba snart och sluta nattamma min 10-månaders eftersom han vaknar 100 ggr varje natt. Han vägrar också flaska.

Såhär planerar vi att göra: 1) vänta ut till rätt ögonblick - tror det är ett utvecklingssprång nu, vi börjar en kväll när han är harmonisk och lagom trött. 2) Pappan tar nätterna. Pojken kommer att protestera naturligtvis men han är trygg med sin pappa. Jag vinkar hejdå och går ut. Pappan vaggar, klappar, erbjuder flaska, napp och en snuttefilt som vi har haft i sängen ett tag och jag har haft nära kroppen och sover med pojken och jag sover i gästrummet med öronproppar. Såhär gjorde vi med äldre dottern. Efter tre dagar somnade hon på 20 minuter och vaknade bara 2 ggr och somnade om lätt. Efter fem dagar accepterade hon flaskan. Efter två veckor kunde jag lägga henne på samma sätt utan amning. Nu hoppas vi att det går lika smidigt med sonen! Tips för pappan är ex tassmetoden. Googla! Annars finns ju Somna utan gråt-metoden också, men den har jag inte lyckats med. Lycka till!

Det är väl inte fel att amma till sömns, men somliga påstår att det är lättare för barnet att somna om i sin säng om det somnat där och inte vid bröstet.
Pappan har varit med dottern så mycket som möjligt, men eftersom jag ammat henne helt till inte så länge sedan har det blivit naturligt att hon varit mer med mig. Dessutom har ju jag varit föräldraledig samt att vi har två barn till som pappan fått ägna sig mer åt.

En hel natt behöver hon inte sova till att börja med, men jag tror jag är rätt så bortskämd med sovande barn. De två äldre somnade utan problem själva i sin säng. Sonen sov hela nätter från 2 månader och stora dottern började sova hela nätter vid 9 månader. Med den här lilltjejen känns det lite som att vi aldrig kommer att få ro+att jag är skitstressad nu när det är jobbdags.

Att ha henne i sängen får nog bli det som kommer att hända. Lägger henne där när jag ammar på natten och då sover hon lite bättre. Men jag vill amma max en gång mellan 24 och 6 och jag vet inte riktigt hur det ska bli om hon vaknar och vill äta oftare.

Låter lite som vi har haft det och har det, vår tjej är 9,5 månad och vi har aldrig haft någon bra sovrutin med henne trots många försök.

Jag slutade med nattamningen just före jul, vi hade då i ca 2 veckor haft nätter enbart av skrik. Och första natten utan amning gick förvånansvärt bra. Och därefter inget mer skrikande om nätterna. Hon äter gröt på kvällen och gröt på morgonen. Kan gå upp till 12 h mellan dessa mål. Mamma är absolut bäst men jag lämnar henne till sambon trots att hon ibland bara skriker. Jag vet ju att hon inte har det sämre än med mig, hon är ju inte ensam utan skriker mer i protest :)

Vår tjej har förövrigt ej heller viljat ha flaska, varken med ersättning eller välling.

Hon somnar i vår säng, brevid mig, för tillfället. Sen vi slutade amma ska hon då hon är trött ligga och pilla innan för min tröja. En ovana vi måste få bort. Ska nu när vardagen börjar igen även jobba på att hon ska somna i egen säng. Tänkte börja med att sitta och klappa/smeka tills hon somnar. Inte ta upp henne men vara där. Nästa steg bara ligga brevid i vår säng som står nära hennes. Sen steget därefter börja kunna gå ut ur rummet när man lagt henne.

Försökt styra hennes dagsvilor både på längd och tid dom infaller eftersom hon vaknar varje kväll, som om hon bara vilat en stund. Men ingen framgång hittills.

Hej!
Har inga bra råd, men är bara så lättad att höra att det är fler som har det som vi. Vår dotter är 8 månader och vaknar hela tiden. Vi har flyttat henne till ett annat rum (det funkade med sonen när han sov dåligt) i hopp om att hon skulle finna ro. Jag vet att hon inte behöver mat på natten längre men jag måste ju vara människa på dagen också och ta hand om vårt äldsta barn, därför matar jag henne i vår säng i hopp om att hon ska somna så att vi alla får lite sömn, men det är egentligen bara tröst och så ligger hon och snuttar resten av natten i stället. Då sover ingen särskilt bra. 

Har varit desperat emellanåt, igår natt somnade hon inte förrän 5.30 på morgonen, jag körde en runda med henne i bilen vid 4 tills hon somnade men hon vaknade ändå efter jag lagt henne i sängen efter vi kommit hem...

Nu har hon varit sjuk och går på antibiotika, men så snart det är slut på den tänker vi försöka oss på några tuffa nätter för att få henne att somna i sin egen säng (hon somnar alltid i famnen nu och undrar så klart varför hon ligger ensam när hon vaknar). Har märkt sedan en vecka tillbaka att hon sovit bättre 2 nätter då hon rullat över på mage (jag lägger henne alltid på rygg eller sidan eftersom hon somnar i famnen).  Har ikväll lagt henne på mage efterhon somnat i famnen. Hon vaknade första gången efter en halvtimme, jag vyssade henne till sömns och la henne igen efter en stund, nu har hon sovit i 40 minuter vilket är ovanligt. Kvällen brukar vara ett evigt vyssande fram till kl. 1. Kanske var det sovställningen som var problemet? Jag vet inte men håller tummarna. 

Nu blev det väldigt långt, ber om ursäkt. :)

Nu har jag börjat jobba, och maken har fått ta hand om lillan. Han nattar henne efter att jag ammat henne, som jag gör efter gröten. Det går förvånadsvärt snabbt och bra.
Sen vaknar hon runt 23-24 och då ammar jag. Därefter sover hon oftast till 5-tiden då jag ammar innan jag går upp. Hon somnar om och sover till mellan 7 och halv 8.

Vet inte om det är tillfälligt bra, annars gick det mycket över förväntan, kan jag säga!

Grattis, fröken! Hoppas att det håller i sig! Det är min erfarenhet också att jobbiga saker med småbarn går förvånansvärt lätt att ändra, det gäller bara att uppbåda kraft och energi nog för att kunna göra en förändring - eller att man helt enkelt är tvungen. Nu är det snart min tur att ta itu med nattamningen. Håll tummarna för mig! :)