Jag har rätt kass chans vid skilsmässa va? (långt)

Gift med en man jag älskar. Vi har tillsammans två barn; en snart tre år och en nyfödd. Trots att jag älskar denna man känner jag allt mer att vårt liv ihop inte fungerar. Han spenderar våra pengar på öl och spel och hemma lyfter han inte ett finger utan sitter mest vid datorn. Vi bor nära hans föräldrar som inte stöder eller avlastar oss någonsin, de "orkade" inte ens sitta barnvakt när vi skulle föda tvåan. Jag har varken släkt eller nära vänner inom en 50-mils radie. Nu överväger jag att skiljas, jag vill flytta närmare min familj som faktiskt bryr sig och där har jag dessutom jobb likvärdigt med mitt nuvarande garanterat. Men maken bara skrattar och säger att jag gärna kan dra men barnen stannar. Denna man som varken kan laga bra mat, vet vad barnen har för storlekar, han somnar ifrån dem när jag är borta, han har aldrig städat (kom hem till en svinstia efter bb), vet inte hur man tvättar, hans metod att leka med den stora är att starta youtube i en ruta bredvid sin onlinepoker. Och till råga på det tömde han det stora barnets sparkonto för att festa, så alla doppengar och födelsedagspengar och så är borta även om jag lagt in extra där nu från min lön för att kompensera. Han har även tvångssyndrom som gör honom udda, han måste sitta på samma plats och göra vissa saker för annars blir han tokig och ibland får han raseriutbrott på barnen, även om han hittills aldrig skadat dem utan "bara" skrämt. Men allt som sker är inom husets väggar, utåt är han social och har fast arbete och så vidare. Om vi skils får han med stor sannolikhet barnen va? Eftersom han tänkt bo kvar. Det bästa för dem måste ju vara att jag stannar så jag kan sköta om och älska dem? Vägrar lämna dem här ensamma.Jag vill heller inte flytta i närheten så vi kan ha vv, hur skulle jag kunna leva med att mina älskade barn kanske far illa vv?! Behöver inga pekpinnar om att jag skaffat barn frivilligt med honom, han har blivit värre och värre med åren och även haft bra perioder. Jag älskar min man, men orkar inte mer och vill inte att mina barn växer upp och tror att hans beteende är normalt.