Jag tror min vän har borderline
Hej! Jag har ett problem, jag tror nämligen att min vän lider av någon form av personlighetsstörning, troligen borderline. OBS. Långt inlägg Vet inte riktigt var jag ska börja, men jag gör ett försök. Har känt henne i tre år och hon har varit såhär sålänge jag kan minnas. Självklart visar de flesta människor alla sina sidor direkt, så det är lite svårt att sätta fingret på. Till en början trodde jag, såsom de andra runtomkring henne att det bara var tonårsproblem som de flesta har i 13-14 års åldern, men nu är hon snart 18 och hennes problem blir knappast bättre.. Hennes humör kan skifta otroligt snabbt, bara minsta lilla kan få henne att tända till, bara ett litet ord (oftast från hennes mamma). Hon verkar väldigt respektlös och oförstående vid många tillfällen. Exempel: Vi sitter vid matbordet och hennes mamma berättar något lustigt som skett på jobbet. Då kan hon få flipp och skrika HÅLL KÄFTEN JAG VILL INTE SE DIG UT FRÅN RUMMET. Ibland räcker det med att någon tittar på henne. Under sina anfall kan hon göra saker som att sparka ner stolar och bord, riva av tapeten, kasta mobil och kontroller i golvet så att de går sönder. Vid ett tillfälle ringde hemtelefonen och då plockade hon ut batterierna och kastade ut dem från fönstret (märk att hon bor på tredje våningen). Småsaker som att det inte finns "rätt" sorts mat hemma, att hennes mamma helt lugnt frågar var hon ska ta vägen när hon kl 4 på natten en vardag klär på sig skor och jacka och försvinner ut, osv. Snabbt slår detta om och hon blir sedan glad men hämndlysten och ska "ge igen". Tejpar igen kranar och kylskåp, lägger clementinskal i sockerskålen, tejpar upp sin mammas cigaretter i taket etc. Förra året drack hon en hel del, ofta för att dämpa sin smärta. Det senaste halvåret har hon brukat receptbelagt smärtstillande ganska mycket. Hennes kärleksrelationer har varit mycket stormiga och intensiva. Hon hoppar från kille till kille och påstår att hon är kär, ibland i 3-4 st vid samma tillfälle. Ena sekunden älskar hon honom och nästa gråter hon och önskar honom ur livet. Jag får känslan av att hon inbillar sig dessa känslor för slippa vara ensam. Hon kan bli väldigt på och nästan desperat. Vid ett tillfälle blev hon så sårad att hon slutade gå till skolan, låg vaken hela natten, fick magkatarr och skaffade sig en låtsaskompis vid namn Självmord, innan dess hade hon hotat honom med att ta livet av sig om han lämnar henne. Snabbt öppnar hon sitt hjärta och ligger ganska fort, vilket resulterar i att hon blir sårad. Hon blir även paranoid och inbillar sig en massa saker. Hon är osäker på sig själv, säger ofta att hon är tjock, ful och blek och känner sig värdelös och att ingen förstår henne. Ligger ibland i sängen hela dagarna för att hon känner sig ledsen. Impulsiv är hon också, kan klicka in sig på hemsidor och beställa hem kläder för flera tusen på faktura och har även haft sex med okända killar. Tror aldrig att hon skyddat sig. Lätt blir hon uttråkad och måste sysselsättas. Hennes mormor var under sitt liv psykiskt sjuk och försökte begå självmord. Hennes kusin har ADHD. Mamman är paranoid och neurotisk och har svultit sig själv för viktnedgång. Jag hade kunnat fortsätta skriva i all oändlighet... Känner att hon verkligen behöver hjälp. Vad tror ni? Och hur ska jag gå till väga med detta?