• Anonym

    Min man har blivit en slusk!!

    Min man har blivit en självisk slusk!! Vi vad varit tillsammans i fem år och har ett barn ihop. I början tränade han, tog hand om sitt yttre och sexlivet var Toppen!  Nu har han inte klippt sig på 2-3 månader. Går runt orakad och i myskläder JÄMT! Kan inte ens överraska mig med en rakad pung!!  Jag bryr mig väldigt mycket om mitt yttre och vill vara snygg för honom.  Sex har vi på sin höjd en gång i veckan, men oftast kommer jag på honom med sköta sin egen tillfredställelse med att porrsurfa så fort jag lämnar hemmet. Eller så går han in på toa och gör det! När vi väl har sex är det alltid likadant! Förspelet är alltid att jag går ner på honom, han pillar på mig knappt märkbart! Han blundar ALLTID! Helst vill han bli avsugen tills han kommer, annars vill han ha analsex, aldrig vanligt härligt sex. Han har gått ner på mig Max 3 ggr under 1 års tid.  Jag känner inte för att ta initiativet längre eftersom jag aldrig vet när han är nyrunkad! Jag skulle uppskatta snabbisar , hellre än inget, men det är inget han verkar uppskatta! Känns som att vi har ett förhållande där vi står för vårt eget tillfredsställande. :( Jag har nu börjat onanera och tänka på andra män, vilket känns hemskt! Medan alla vänner tjatar och klagar över att deras män vill ha sex såå ofta! Känns jättejobbig och börjar undra vad det är för fel på mig!? :( I övrigt är förhållandet ganska bra! Vi bråkar sällan, vi gillar varandras sällskap. Pratar om barn nr 2.  Börjar kärleken ta slut?  Tar han mig för givet?  Har vår relation gått vidare i vänskap?  Jag vet inte svaren själv på dessa frågor! Vet bara att allting känns extremt tråkigt och fel! 

    TRÅDSTARTARENS TILLÄGGSKOMMENTAR 2013-01-19 11:34
    Ursäkta att det blev så rörigt inlägg! Skriver från mobilen!

  • Svar på tråden Min man har blivit en slusk!!
  • Anonym
    Anonym skrev 2013-01-19 12:46:16 följande:
    Jag gör nästan allt i hushållet anser jag. Han lagar iofs maten, handlar, och jobbar, medan jag är hemma och är föräldraledig. Jag sköter vårt barn till 100%. Min sambo kommer aldrig med egna initivativ till att hitta på något med barnet, ger barnet mat eller ens badar barnet. Jag står för alla läggningar och tar alla nätter. Sambon hjälper till och "passar" barnet om jag ber honom, eller värmer en flaska välling, hämtar en blöja etc.

    Även detta har jag tagit upp en massa gånger men det händer ingenting, han blir bara EXTREMT ledsen över hur jag kan tänka så, sedan är det jag som får be om ursäkt!

    Sexlivet är ändå vårt största problem tycker jag. Har vi bara bra sex kommer närhet och känslorna bli starkare och även förhållandet, anser jag. När jag vet att han inte vill ha sex drar jag mig ifrån honom och det känns spänt och kallt. Jag har frågat honom många ggr om just sexet och han svarar att han visst tänder på mig men inte vill ställa någon sexpress på mig. Dålig ursäkt! 
    I trådstarten skriver du: "I övrigt är förhållandet ganska bra! Vi bråkar sällan, vi gillar varandras sällskap."
    Funkar det "bra" för att du inte vågar ta upp sånt som du mår dåligt av, och anpassar dig för att vardagen ska flyta på?

    Han verkar vara en energitjuv av rang. Det är så bottenlöst lågt att ta på sig martyrkoftan och få dig att må dåligt när du bara vill prata om saker.

    Ställ ett ultimatum så inser han kanske att det är allvar. De flesta kvinnor hade inte stått ut en vecka med honom.
    Visa honom tråden, så får han se läget, utan att kunna avbryta dig. Då ser han kanske hur stort problemet faktiskt är.
  • Anonym
    Anonym skrev 2013-01-19 12:40:54 följande:
    Då har du ju det svart på vitt.
    Han tänker vara såhär. Du vet vad du får om du fortsätter att vara ihop med honom.
    Du förtjänar bättre. Nöj dig inte med den här skiten.
    Jo, iofs. Det är bara så synd att man inte har viljan att förbättra sig för någon annan om man vet att förhållandet blir bättre av det. Varför ska det vara så svårt!? Sexet har iofs varit dåligt ganska länge, just den här sluskheten har kommit de senaste månaderna. Jag hoppas att det är en övergående period. 

    Frågade honom idag om han inte skulle passa på att gå och klippa sig idag när vi ska iväg på middag ikväll.
    Nej, sa han bara. Och inget mer med det. 
  • Anonym
    Anonym skrev 2013-01-19 12:50:55 följande:
    I trådstarten skriver du: "I övrigt är förhållandet ganska bra! Vi bråkar sällan, vi gillar varandras sällskap."
    Funkar det "bra" för att du inte vågar ta upp sånt som du mår dåligt av, och anpassar dig för att vardagen ska flyta på?

    Han verkar vara en energitjuv av rang. Det är så bottenlöst lågt att ta på sig martyrkoftan och få dig att må dåligt när du bara vill prata om saker.

    Ställ ett ultimatum så inser han kanske att det är allvar. De flesta kvinnor hade inte stått ut en vecka med honom.
    Visa honom tråden, så får han se läget, utan att kunna avbryta dig. Då ser han kanske hur stort problemet faktiskt är.
    Det är så det är tyvärr. Så länge jag inte tar upp känsliga frågor eller jobbiga problem är förhållandet jättebra. Han tar ALDRIG upp några fel om mig, vilket jag nästan önskar att han kunde göra. 

    Han kommer bli jätteförbannad om jag visar den här tråden. Han kommer förmodligen typ hata mig för att jag skriver ut om vårt liv, och sedan är det jag som får be om ursäkt för det. 
  • Anonym
    Anonym skrev 2013-01-19 12:54:11 följande:
    Det är så det är tyvärr. Så länge jag inte tar upp känsliga frågor eller jobbiga problem är förhållandet jättebra. Han tar ALDRIG upp några fel om mig, vilket jag nästan önskar att han kunde göra. 

    Han kommer bli jätteförbannad om jag visar den här tråden. Han kommer förmodligen typ hata mig för att jag skriver ut om vårt liv, och sedan är det jag som får be om ursäkt för det. 
    Men då är ju inte förhållandet jättebra!

    Du kan inte fortsätta slösa bort ditt liv och undvika att prata om det bara för att han blir arg. Det är DITT liv han slösar bort. Dina bästa år. Låt honom inte göra det.
    Det är du som bestämmer hur folk får behandla dig. Din partner ska vara din jämlike, som respekterar dig. Nöj dig inte med den här situationen.

    Kräv att ni går i parrådgivning. Du kan ju inte bara lägga locket på för att HAN vill det - du vill ju inte leva såhär (och ska inte göra det).
  • Anonym

    Gå i parrådgivning, så att du känner att du kan ventilera problem utan att bli avbruten och illa behandlad.
    Han känner uppenbarligen att han har svårt att prata om saker, men han måste faktiskt skärpa sig om han ska kunna vara ihop i en hälsosam relation.
    Skaffa för guds skull inte ett till barn när ni har det såhär.

  • Anonym

    Om du inte törs visa tråden - skriv ett brev!
    Skriv hur mycket du tycker om honom, hur gärna du vill ha en fin relation till honom med ert barn, där alla mår bra etc. Och så förklarar du vad som får dig att må dåligt och vad du behöver för att kunna nå dit. Det ska inte vara idel kritik mot honom, men ändå så ärligt att han begriper att situationen har blivit ohållbar. Vädja till honom att han berättar vad som är så jobbigt för honom, för han verkar ju inte heller må bra.

    Det är lättare att formulera sig när man är ostörd och skriver. Då behöver du inte heller bli rädd för att bli avbruten. Kräv att han läser brevet när han är ensam och tar det på allvar, och att ni ska prata om problemet sen, respektfullt och i lugn och ro.
    Vill han inte ens göra det, så tror jag inte att ni har så goda chanser att ha ett bra förhållande i fortsättningen.

  • Anonym

    Gissar att de som skriver att du ska göra slut med karln förmodligen själva är singlar. Ett förhållande är verkligen ingen dans på rosor. Det är mycket jobb och slit, och man förändras åt olika håll. Jag tycker att du ska kämpa, låt honom bli arg då, flera gånger om, men fortsätt ta upp detta med honom. Det är värt det om ni älskar varann. Ni kan nog bli lyckliga föräldrar till ett barn till när ni gått ordning på detta :)

  • Anonym

    Nu skriver jag ifrån mobilen igen, därför kommer hela detta meddelande bli lite rörigt! Vi har haft en ganska så fin helg, även om det har varit väldigt spänt och stelt mellan oss hela helgen. Vi har så gott som bara pratat med varann i andras sällskap men så fort vi har kommit hem har vi inte sagt mer än det nödvändiga till varann. Idag har vi varit på bio och jag har försökt visa mig glad och försökt att prata, men han har mest svarat på tilltal! Nu ikväll försökte jag ta upp ett samtal med honom, kände att det kunde vara dags att prata ut och förhoppningsvis lösa våra problem innan nattens slut! Vore ju så mysigt att få ligga sked igen ( fast det har vi iofs inte gjort på säkert mer än 1 år). Han svarar med att han inte vill prata, inte nu!! Jag försöker lite till men han är väldigt tydlig med att han INTE vill prata, han säger att jag har haft hela dagen på mig om jag velat prata, nu vill inte han prata! :( Jag blir ledsen och går och lägger mig! Helt iskall är han! Inte kan det väl finnas någon kärlek kvar från hans sida nu när han inte ens vill prata, när han ser mig ledsen men skiter i det?

  • Anonym (en man)
    Anonym skrev 2013-01-21 00:09:52 följande:
    Nu skriver jag ifrån mobilen igen, därför kommer hela detta meddelande bli lite rörigt! Vi har haft en ganska så fin helg, även om det har varit väldigt spänt och stelt mellan oss hela helgen. Vi har så gott som bara pratat med varann i andras sällskap men så fort vi har kommit hem har vi inte sagt mer än det nödvändiga till varann. Idag har vi varit på bio och jag har försökt visa mig glad och försökt att prata, men han har mest svarat på tilltal! Nu ikväll försökte jag ta upp ett samtal med honom, kände att det kunde vara dags att prata ut och förhoppningsvis lösa våra problem innan nattens slut! Vore ju så mysigt att få ligga sked igen ( fast det har vi iofs inte gjort på säkert mer än 1 år). Han svarar med att han inte vill prata, inte nu!! Jag försöker lite till men han är väldigt tydlig med att han INTE vill prata, han säger att jag har haft hela dagen på mig om jag velat prata, nu vill inte han prata! :( Jag blir ledsen och går och lägger mig! Helt iskall är han! Inte kan det väl finnas någon kärlek kvar från hans sida nu när han inte ens vill prata, när han ser mig ledsen men skiter i det?
    Jag är den som jobbar och min fru är hemma. Hon har en riktigt ful ovana att vilja prata när vi har lagt oss och jag har 6-7 timmar kvar tills att jag ska gå upp för att jobba. Det är INTE populärt. Jag känner lite som din man, "du har ju haft hela dagen på dig, varför prata nu?!".

    Har du testat att försöka "boka in en tid"? Börja med att visa förståelse för gårdagens lilla utbrott. Något i stil med detta:
    "Älskling, jag förstår att tidpunkten att prata igår kanske var illa vald med tanke på att du skulle upp och jobba. Men jag tycker att vi skulle behöva prata om XXXX, därför vill jag be dig välja en tid idag eller imorgon som passar då du kan avsätta 60 minuter. Helst efter att barnet sover så vi kan fokusera helt på samtalet"

    Vill han inte prata efter det skulle jag själv nog säga "Då vill jag att vi pratar med en parrådgivare, annars får du prata med min skilsmässoadvokat". Men det är jag det.

    Hoppas ni når framsteg i relationen och hittar tillbaka till den där gnistan båda två.
  • Anonym
    Anonym (en man) skrev 2013-01-21 08:45:14 följande:
    Jag är den som jobbar och min fru är hemma. Hon har en riktigt ful ovana att vilja prata när vi har lagt oss och jag har 6-7 timmar kvar tills att jag ska gå upp för att jobba. Det är INTE populärt. Jag känner lite som din man, "du har ju haft hela dagen på dig, varför prata nu?!".

    Har du testat att försöka "boka in en tid"? Börja med att visa förståelse för gårdagens lilla utbrott. Något i stil med detta:
    "Älskling, jag förstår att tidpunkten att prata igår kanske var illa vald med tanke på att du skulle upp och jobba. Men jag tycker att vi skulle behöva prata om XXXX, därför vill jag be dig välja en tid idag eller imorgon som passar då du kan avsätta 60 minuter. Helst efter att barnet sover så vi kan fokusera helt på samtalet"

    Vill han inte prata efter det skulle jag själv nog säga "Då vill jag att vi pratar med en parrådgivare, annars får du prata med min skilsmässoadvokat". Men det är jag det.

    Hoppas ni når framsteg i relationen och hittar tillbaka till den där gnistan båda två.
    Tack för ditt inlägg!
    Jag håller med om att det var sent och kanske inte riktigt läge för att prata, men vi hade inte gått och lagt oss utan satt i soffan. Han hade i för sig druckit lite alkohol under kvällen då vi var bortbjudna på middag. Kanske han inte ville prata för att han var påverkad?  

    Jaja, vi får se vad som händer idag. Om han vill prata eller inte.
     
  • Anonym (en man)

    Har ni närmat er ämnet igen?

  • Fridafin

    Förlåt att jag kastar mig in i diskussionen utan att eg ha hängt med, men tänk om han är lite smådeppad?

Svar på tråden Min man har blivit en slusk!!